I början av året höjdes den socioekonomiska ersättningen till skolor i utsatta områden med drygt 130 miljoner kronor i Stockholms stad. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) försvarar den nuvarande omfördelningsmodellen mellan stadens grundskolor.

– Vi har sett att likvärdigheten har minskat över tid, och att föräldrars utbildningsnivå har fått ett större utslag på elevernas resultat. Så jag ser inget utrymme att omfördela från dem som har det tuffast, säger hon.

Men Moderaterna är kritiska.

– Det är orimligt stora skillnader. När studie­resultaten i utsatta områden strukturerat halkar efter, samtidigt som lärare i innerstan går på knäna är det ett system som missgynnar alla. Då finns det skäl att se över detta, säger oppositionsborgarrådet Andréa Hedin (M).

– Det är ett system som missgynnar elever med särskilda behov på socio­ekonomiskt starka skolor med låg lärartäthet, de riskerar att komma i kläm.

Kan man ändra fördelningen utan att öka segregationen?

– Det finns en bred politisk enighet om att lägga mer pengar på skolor med stora behov. Men den här modellen jämnar inte ensamt ut skillnaderna i resultat. Vi måste bredda synen på vilka behov som finns, och väga in exempelvis trygghet, studie­ro, ohälsa och skolfrånvaro, säger Andréa Hedin.

Få har tvålärarsystem

Inför valet 2022 lovade S att höja lärartätheten och möjliggöra ett system med två lärare i varje klassrum.

Ännu är det bara den fjärdedel av skolorna som får högst socioekonomisk ersättning som har tillräckligt med resurser för att kunna införa det.

– Det är upp till varje rektor att bestämma om man vill satsa på två lärare per klass eller ha mindre grupper, säger Emilia Bjuggren.

Tuff ekonomisk situation

Skolborgarrådet säger också att målet om att öka lärartätheten i på alla skolor i hela staden kvarstår. Samtidigt är den ekonomiska situationen tuff. Emilia Bjuggren nämner hög inflation, minskande barnkullar och friskolorna.

– Eftersom staden måste kunna garantera alla barn en skolplats har de kommunala skolorna en överkapacitet. Det drar upp skolpengen även för friskolorna, och uppskattningen är att staden överkompenserar de fristående skolorna med mellan 400 och 800 miljoner kronor om året. De pengarna skulle kunna användas till att anställa fler lärare, säger hon.