Renke Braun är lärare i tyska och engelska i Kämpetorpsskolan i Älvsjö. Han har jobbat här i tre år och trivs med sitt arbete. Men utmaningarna är många. Inte minst de stora klasserna.
– Jag kan stå ensam framför 30 elever varav 15 behöver extra stöd. Då blir tiden en utmaning. Jag har bara 40–60 minuter på mig och måste prioritera dem som har störst behov. Det blir mindre tid för dem som har det enklare, trots att de också kan behöva hjälp. Jag hinner inte ge alla elever allt de behöver, säger han.
Stressigare vardag
Renke Braun är lokalt arbetsplats- och skyddsombud för Sveriges Lärare på Kämpetorpsskolan, samt huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm i innerstaden. Mitt i träffar honom och Sanna Olsson, huvudskyddsombud för Älvsjös grundskolor, vid Kämpetorpsskolan en förmiddag i september.
De berättar om en allt stressigare vardag för lärarna, med alltmer administration att sköta, allt fler barn i behov av anpassning, mycket föräldrakontakter – och klasser som tenderar att bli större.
– I Älvsjö har det varit neddragningar på nästan alla skolor de senaste åren. Många lärare signalerar att de inte har rätt förutsättningar att hinna planera lektioner, följa upp och bedöma eleverna, säger Sanna Olsson.
”För stora skillnader”
I Stockholms stads grundskolor går det i snitt 13 elever per lärare. Det är något fler än rikssnittet på 12. Men variationen inom staden är kraftig. En bidragande orsak är den omfördelning av resurser som görs till skolor
i utsatta områden, vilket är ett politiskt beslut. Beroende på elevernas bakgrund kan en skola få mellan drygt 5 000 kronor och nästan 60 000 kronor extra per elev.
David Gustafsson är ordförande för Sveriges Lärare Stockholm.
Sven Jansson
I grannstadsdelen Skärholmen är därför lärartätheten betydligt högre än i de allra flesta skolor i Hägersten-Älvsjö. Detta eftersom Skärholmen är ett område med sämre socioekonomiska förutsättningar. Exempelvis är lärartätheten i Bredängs skola 9,7 medan den är 18,9 i Kämpetorpsskolan, enligt statistik från Skolverket.
Sveriges lärare Stockholm menar att skillnaderna i staden är för stora.
– I vissa områden med stora utmaningar behöver man ha en hög vuxennärvaro. Förutom själva undervisningen kan man behöva arbeta med andra saker, som att förebygga rekrytering till kriminella gäng, säger David Gustafsson, ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm, men lägger till:
– Lärartätheten borde höjas på alla skolor. Det är orimligt att den är så låg som den är på vissa av de socioekonomiskt starka skolorna och den borde höjas extra mycket där.
Cirka 60 procent av variationen i lärartäthet beror på det socioekonomiska omfördelningen, enligt David Gustafsson
– En del av de socioekonomiskt starka skolorna har sannolikt inte råd att ha en högre lärartäthet, säger han.
Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholms stad.
Liza Simonsson
Glapp i kunskapsresultat
Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholm, menar att systemet fungerar bra.
– Trots omfördelningen finns det ett glapp i kunskapsresultaten mellan skolor i socioekonomiskt utsatta områden och skolor i andra områden. Det glappet hade varit större utan omfördelningen. Och så länge det finns kvar är det svårt att säga att vi gör en felprioritering, säger han.
Tyst om vallöfte
Före valet 2022 gick Karin Wanngång (S), nuvarande finansborgarråd, ut och lovade ett tvålärarsystem
– alltså ett system med två lärare i klassrummet. Få skolor har dock infört det.
På Kämpetorpsskolan konstaterar Renke Braun och Sanna Olsson att det blivit tyst om detta vallöfte, som dessutom var luddigt utformat.
– Sveriges lärare fick aldrig något svar på frågan hur de tänkte sig systemet. Sedan blev det tyst om det. Det var hög inflation och kommunens resurser minimala, vilket nog inte direkt möjliggjorde satsningar på skolan, säger Sanna Olsson.
Renke Braun skulle gärna se ett tvålärarsystem, förutsatt att båda pedagogerna är utbildade.
– Det skulle betyda att man kunde hjälpas åt med planeringsarbetet och ha mer tid för att ge stöd åt elever. Att utbilda barnen är det viktigaste som finns för Sveriges framtid, säger han.