JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Tufft att vara ensam lärare i stora klasser

Lärarna har fått en allt stressigare vardag, menar huvudskyddsombuden Sandra Olsson och Renke Braun. ”Vi vill ha tid för planering, uppföljning och bedömning för att kunna hålla bra lektioner”, säger Sanna Olsson.

Lärarna har fått en allt stressigare vardag, menar huvudskyddsombuden Sandra Olsson och Renke Braun. ”Vi vill ha tid för planering, uppföljning och bedömning för att kunna hålla bra lektioner”, säger Sanna Olsson.

Märta Lefvert

20240913063024
20240915111136
2024-09-13
06:30
2024-09-15 11:11

Lärartätheten är betydligt högre i grannstadsdelen Skärholmen­ än i Hägersten-Älvsjö. Orsaken är att skolor i utsatta områden får mer medel. Skillnaderna mellan stadens skolor är för stora, menar fackförbundet Sveriges lärare.

Renke Braun är lärare i tyska och engelska i Kämpetorpsskolan i Älvsjö. Han har jobbat här i tre år och trivs med sitt arbete. Men utmaningarna är många. Inte minst de stora klasserna.

– Jag kan stå ensam framför 30 elever varav 15 behöver extra stöd. Då blir tiden en utmaning. Jag har bara 40–60 minuter på mig och måste prioritera dem som har störst behov. Det blir mindre tid för dem som har det enklare, trots att de också kan behöva hjälp. Jag hinner inte ge alla elever allt de behöver­, säger han.

Stressigare vardag

Renke Braun är lokalt arbetsplats- och skyddsombud för Sveriges Lärare på Kämpetorpsskolan, samt huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm i innerstaden. Mitt i träffar honom och Sanna Olsson, huvudskyddsombud för Älvsjös grundskolor, vid Kämpetorpsskolan en förmiddag i september.

De berättar om en allt stressigare vardag för lärarna, med alltmer administration att sköta, allt fler barn i behov av anpassning, mycket föräldrakontakter – och klasser som tenderar att bli större.

– I Älvsjö har det varit neddragningar på nästan alla skolor de senaste åren. Många lärare signalerar att de inte har rätt förutsättningar att hinna planera lektioner, följa upp och bedöma eleverna, säger Sanna Olsson.

”För stora skillnader”

I Stockholms stads grundskolor går det i snitt 13 elever per lärare. Det är något fler än rikssnittet på 12. Men variationen inom staden är kraftig. En bidragande orsak är den omfördelning av resurser som görs till skolor
i utsatta områden, vilket är ett politiskt beslut. Beroende på elevernas bakgrund kan en skola få mellan drygt 5 000 kronor och nästan 60 000 kronor extra per elev.

David Gustafsson är ordförande för Sveriges Lärare Stockholm.

David Gustafsson är ordförande för Sveriges Lärare Stockholm.

Sven Jansson

I grannstadsdelen Skärholmen är därför lärartätheten betydligt högre än i de allra flesta skolor i Hägersten-Älvsjö. Detta eftersom Skärholmen är ett område med sämre socioekonomiska förutsättningar. Exempelvis är lärartätheten i Bredängs skola 9,7 medan den är 18,9 i Kämpetorpsskolan, enligt statistik från Skolverket.

Sveriges lärare Stockholm­ menar att skillnaderna i staden­ är för stora.

– I vissa områden med stora utmaningar behöver man ha en hög vuxennärvaro. Förutom själva undervisningen kan man behöva arbeta med andra saker, som att förebygga rekrytering till kriminella gäng, säger David Gustafsson, ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm, men lägger till:

– Lärartätheten borde höjas på alla skolor. Det är orimligt att den är så låg som den är på vissa av de socioekonomiskt starka skolorna och den borde höjas extra mycket där.

Att utbilda barnen är det viktigaste för Sveriges framtid.

Cirka 60 procent av variationen i lärartäthet beror på det socioekonomiska omfördelningen, enligt David Gustafsson

– En del av de socioekonomiskt starka skolorna har sannolikt inte råd att ha en högre lärartäthet, säger han.

Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholms stad.

Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholms stad.

Liza Simonsson

Glapp i kunskapsresultat

Peter Bragner, grundskole­direktör i Stockholm, menar att systemet fungerar bra.

– Trots omfördelningen finns det ett glapp i kunskapsresultaten mellan skolor i socioekonomiskt utsatta områden och skolor i andra områden. Det glappet hade varit större utan omfördelningen. Och så länge det finns kvar är det svårt att säga att vi gör en felprioritering, säger han.

Tyst om vallöfte

Före valet 2022 gick Karin Wanngång (S), nuvarande finans­borgarråd, ut och lovade­ ett tvålärarsystem
– alltså ett system med två lärare­ i klassrummet. Få skolor­ har dock infört det.

På Kämpetorpsskolan konstaterar Renke Braun och Sanna Olsson att det blivit tyst om detta vallöfte, som dessutom var luddigt utformat.

– Sveriges lärare fick aldrig något svar på frågan hur de tänkte sig systemet. Sedan blev det tyst om det. Det var hög inflation och kommunens resurser minimala, vilket nog inte direkt möjliggjorde satsningar på skolan, säger Sanna Olsson.

Renke Braun skulle gärna se ett tvålärarsystem, förutsatt att båda pedagogerna är utbildade.

– Det skulle betyda att man kunde hjälpas åt med planeringsarbetet och ha mer tid för att ge stöd åt elever. Att utbilda barnen är det viktigaste­ som finns för Sveriges framtid, säger han.

Lärartäthet i praktiken

Om en skola har en lärar­täthet på 13 elever per lärare betyder det inte att det är små klasser med 13 elever på en lärare i klassrummet.

Eftersom en lärare inte bara lägger sin arbetstid på undervisning utan även har andra åtaganden som att planera, dokumentera och göra för- och efterarbete blir antalet barn i varje grupp ungefär dubbelt så många som siffran för lärartätheten.

Skolor behöver även lärare mot fritidshem och det finns även specialpedagoger och speciallärare. De räknas in i snittet, om de finns i en skola.

Källa: Sveriges Lärare

MärtaLefvert
08-550 550 82
JohanSjölund
08-550 550 61

Senaste nyheterna

Mostphotos, Region Stockholm

Trendbrott: Nu ökar bensinbilarna igen i Stockholm

Nyheter

Utsläppen på väg upp – svårt att nå klimatmål

En del av självförvaringen och privatförråden försvinner från Vinsta. På bild Ellen Söderberg hos fastighetsägaren Nrep.

En del av självförvaringen och privatförråden försvinner från Vinsta. På bild Ellen Söderberg hos fastighetsägaren Nrep.

Filip Magnusson och Nrep

Efter hyreshöjningar: Hyrförråd krymper i västerort

Nyheter

Kunder sägs upp ✔️ Mögel upptäckt i vissa förråd ✔️ Ny verksamhet på väg in

Skolan har drygt 500 elever från lågstadiet och upp till nian.

Skolan har drygt 500 elever från lågstadiet och upp till nian.

Pekka Pääkkö

Observatorielundens skola läggs ner

Nyheter

Brist på elever ✔ Barn måste flytta

Trendbrott: Nu ökar bensinbilarna igen i Stockholm

Färre nyregistrerade elbilar i Stockholms län – för första gången.

Färre nyregistrerade elbilar i Stockholms län – för första gången.

Pekka Pääkkö

20250506190651
20250506161002
2025-05-06
19:06

Förra året minskade nyregistreringen av elbilar i Stockholms län för första gången – samtidigt som försäljningen av bensinbilar vände uppåt. Det gör det svårare för Regionen att nå klimatmålen.

Den mycket branta ökningen av nya elbilar i Stockholmsregionen som pågått sedan 2018 bröts tvärt under 2024. För första gången minskade antalet nyregistrerade elbilar i länet, från cirka 49 000 till 48 000.

Borttagen elbilsbonus, sämre köpkraft och lägre bensin- och dieselpriser tros vara orsaken. Samtidigt vände den lika brant nedåtgående kurvan för bensinbilar uppåt igen.

Nyregistrerade personbilar efter drivmedel, Stockholms län 2013–2024

Nyregistrerade personbilar efter drivmedel, Stockholms län 2013–2024

Region Stockholm/SCB

Samma trend syns i hela landet, med följden att bilarnas genomsnittliga utsläpp nu också ökar. Totalt i Sverige beräknar Trafikverket att utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken gick upp med 18 procent under 2024.

I Stockholmsområdet, där transportsektorn står för en större del av totala koldioxidutsläppen än i övriga landet, blir följderna särskilt bekymmersamma, konstaterar regionens tjänstemän i en färsk klimatrapport.

Tvärtemot EU-politiken

"Det senaste årets föreslagna och beslutade förändringar av nationella styrmedel inom transportområdet bedöms, tvärtemot EU-politiken, sammantaget öka utsläppen från framför allt transportsektorn" skriver förvaltningen och tillägger att detta skapar "en än större utmaning att minska utsläppen i regionen".

Karin Fälldin (C), ordförande i klimat- och regionutvecklingsnämnden

Karin Fälldin (C), ordförande i klimat- och regionutvecklingsnämnden

Pressbild

– Transportsektorns utsläpp måste sänkas för att vi ska klara våra klimatmål. Tyvärr har vi i dag en regering som saknar en offensiv klimatpolitik, säger Karin Fälldin (C), ordförande i Klimat- och regionutvecklingsnämnden.

Trots trendbrottet såldes mer än dubbelt så många elbilar som bensinbilar under 2024 i länet. Räknar man även med laddhybrider stod de elektrifierade personbilarna för 76 procent av nybilsförsäljningen i fjol.

Antalet laddpunkter för elbilar ökade också i länet från 9 235 till 13 414 mellan åren 2023 och 2024.

PetterBeckman
08-550 550 77