Sommartiden övergår till normaltid i slutet av oktober. För varje dag som går kommer det bli mörkare och mörkare hela vägen fram till dagarna precis innan jul. Att göteborgare då väljer att uppmärksamma den amerikanska importen halloween är således inte alls något att höja på ögonbrynen för.
Halloween är något som de flesta göteborgare aldrig hört talas om före det tidiga 1990-talet.
Visserligen skrev Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning redan 1950 en artikel om Halloween. Men när Videospecialisten på Bangatan skulle hyra ut skräckfilmen “Halloween” från 1978 så hade den försetts med den svenska titeln “Alla helgons blodiga natt”. Dessutom hade den skräckinjagande pumpan på originalomslaget bytts ut mot en maskförsedd Michael Myers eftersom den svenska publiken vare sig förväntades fatta ordet Halloween eller förstå varför någon gjort ett skrämmande ansikte på en pumpa.
Firandet av halloween i sin moderna form skapades när irländska emigranter under 1800-talet tog med sig sina traditioner att fira en fest i slutet av oktober, över Atlanten till USA. Där blandades irländarnas seder med bland annat det mexikanska Día de los Muertos och de spartanska irländska rovorna byttes ut mot de mer färgsprakande pumporna.
Till Sverige kom halloween i större utsträckning under det sena 1980-talet. Hard Rock Café och Buttericks i Stockholm var bidragande med sina halloweenparader respektive försäljning av pynt med skräcktema.
Även i Göteborg blev halloween något som snabbt etablerades. På den numera försvunna rockklubben Valvet, belägen i en industrifastighet på Första Långgatan, firade man halloween så tidigt som 1991.
Under det fortsatta 90-talet är det främst på stadens klubbar som halloween etablerar sig vilket vi vet eftersom annonserna för halloweenfester blir fler och fler.
Skräcktemat attraherar främst ungdomar vilket, som sig bör, väcker reaktioner från den äldre delen av befolkningen. Det finns både en, två och tre insändare på temat att den hemska amerikanska importen inte bör firas i Sverige och att vi måste värna de gamla inhemska svenska traditionerna att tända ljus. Förutom att det är fel i sak att ljuständning av gravarna är en “gammal, svensk sed” så tycker jag inte att det finns någon motsättning i att å ena sidan uppmärksamma alla helgons dag med gravljus och å andra sidan klä sig i skräckmask på halloween.
Med över 30 års närvaro i Göteborg går det att betrakta halloween som etablerat.
Därför är det inget märkligt om barn klär ut sig till spöken och går ”bus eller godis”, om ungdomar har halloweenfester eller om en skolklass ordnar spökvandring vid Sisjön för att samla in pengar till sin klassresa.
