Där villagatan Alpvägen tar slut tar en stig vid in mellan tallarna.
– Här finns en liten mossa, grön sköldmossa, som i Uppland är hyfsat vanlig, men som är hotad i Europa, berättar Karin Hanze på Naturskyddsföreningen Järfälla.
Hon visar in i skogen tillsammans med föreningskamraten Eva Grönlund. Rotvältor och mossklädda döda träd ligger tätt i sänkan som om vårarna blöts upp. Det här är en sumpskog, som delvis är våtmark.
Eva Grönlund har hittat svampar på den fallna trädstammen.
Henrik Lindstedt
Här har Järfälla kommun planerat för 32 nya villatomter. Planer som började ta form redan för 15 år sedan.
Kommunen får bakläxa
För att möjliggöra det har de sökt och fått tillstånd av Länsstyrelsen Stockholm för att dika ut och torrlägga skogen. Dessutom har man lovat att flytta på den artskyddade mossan.
Kommunen menade att det här vore en naturlig förlängning av Grönvreten och att man saknar alternativa platser. Det såg Länsstyrelsen som ett särskilt skäl för att få dispens från förbudet mot markavvattning som gäller i Stockholms län.
"Jag har hört att några grannar inte var så pigga på idén", säger Karin Hanze. Bakom de ser man den skog som skulle fällas för att bygga villor.
Henrik Lindstedt
Men nu får kommunen och Länsstyrelsen bakläxa av mark- och miljödomstolen, efter att Karin Hanze och Eva Grönlund överklagat beslutet.
I en expansiv kommun som Järfälla gäller det att välja sin strider, menar de.
– I Barkarbystaden och Veddesta har vi till exempel överklagat väldigt lite, man måste ha goda argument. Här är det avvattningsförbud och en fridlyst art, då måste vi reagera, säger Karin Hanze och Eva Grönlund fyller i:
– Det byggs väldigt mycket i Järfälla, men man måste inte bygga på varenda plätt.
Historiska synder
Skogsområden intill Alpvägen ligger precis utanför gränsen till Görvälns naturreservat. Men den är ändå skyddsvärd, slår mark- och miljödomstolen fast, och eftersom markavvattningsförbudet ska användas restriktivt så gjorde Länsstyrelsen fel som gav dispens.
Det generella förbudet i Stockholms län finns på grund av gamla synder. Under 1800- och 1900-talen var den växande befolkningen i Sverige på jakt efter nya åkermarker att odla på. En lösning blev att dika ut, vilket ledde till en stor utarmning av våtmarker på flera håll i landet.
En sänka i skogen klassas som våtmark. Här trivs gott om mossor.
Henrik Lindstedt
I ljuset av klimatförändringarna har pendeln svängt. Nu förespråkar Naturvårdsverket att man återställer våtmarker, bland annat eftersom de binder koldioxid. Utöver det är den bra för ett rikare djur- och växtliv och kan hjälpa till att förhindra översvämningar.
Kommunen svarar
Det är än så länge oklart hur den nya domen kommer påverka villaplanerna vid Alpvägen på längre sikt.
"Vi får se över vilka möjligheter vi har att utföra projektet utan att markavvattna området. Det som står klart är att delar av området kommer inte kunna bebyggas enligt vad vi tidigare planerat", skriver Oskar Rosell på Järfälla kommuns mark- och exploateringsavdelning.