Våren 2021 började SL experimentera med ett automatiskt larmsystem i tunnelbanan för att minska risken för olyckor och dödsfall.

– Kamerorna känner igen vissa situationer och rörelsemönster, som att någon går för nära kanten eller ramlar ner på spåret, berättar Alpay Aksoy, operativ samordnare på SL.

Larmet gör att operatörerna på trygghetscentralen snabbt kan stänga av strömmen och stoppa trafiken om det behövs.

På väg att hoppa

Alpay Aksoy uppskattar att 17 människor kan ha räddats till livet sedan 2021 tack vare den nya tekniken. I 40 fall per månad har man kunnat upptäcka personer på spåren, som man annars hade missat.

Johannes Äng

Nya funktioner har också lagts till på de 15 stationer där larmtekniken är installerad. Kamerorna reagerar till exempel på om en person sitter stilla onormalt länge på en bänk.

– Det kan vara ett tecken på att någon är på väg att hoppa. Då skickas en ordningsvakt dit för att göra en bedömning, berättar Alpay Aksoy.

Direktsändning från vagnarna

Totalt finns cirka 23 000 övervakningskameror i SL-trafiken, varav 18 000 ombord på tågen och bussarna.

Det är bara på stationerna, på innerstadsbussarna och de nya Roslagsbanetågen som kamerorna sänder i realtid till operatörernas monitorer. På tunnelbane- och pendeltågen, liksom på de flesta av SL-bussarna, spelar kamerorna bara in. 

Kamerorna inne i tunnelbanevagnarna sänder inte direkt idag, men det kan vara på gång redan i år i de ombyggda tågen, enligt Alpay Aksoy.

Johannes Äng

Livesändningen från stationerna spelar en avgörande roll för att insatsen ska bli rätt, framhåller Alpay Aksoy.

Slagsmål i biljetthallen

– Om vi exempelvis får in ett larm om slagsmål i en biljetthall, då kan vi snabbt få upp det på monitorn. Kanske ser vi att det inte är så illa som meddelat och man slipper stänga av trafiken i onödan.

Att kunna sända direkt från fler av fordonen står nu högt på SL:s önskelista. På de ombyggda tunnelbanetågen (modellen C20) där tekniken är förberedd, har SL som mål att komma igång med livefeed under 2024.

Det inspelade materialet används ofta i polisutredningar.

Johannes Äng

Används i polisutredningar

Det inspelade materialet från tåg och bussar används dagligen i polisutredningar. Mellan 3 000 och 4 000 gånger per år begär polisen att få titta på SL:s filmer.

– Att materialet finns lagrat gör att vi går vidare med många förundersökningar, som annars inte hade prioriterats, säger Emil Lidén på Polisens sektion för kamerabevakning och analys.

Emil Lidén vid Polisens sektion för kamerabevakning och analys.

Pressbild

Hur många brott som blir lösta tack vara kamerorna är svårt att säga.

Stölder och mord

– Men det sker dagligen att vi får fram material av betydelse för utredningar, allt från stölder och ofredanden till misshandel och mord.

Polisen använder också dataprogram för ansiktsigenkänning, där även material från SL-kamerorna kan analyseras.

– Om vi har en oidentifierad gärningsman på bild kan vi söka mot våra register för att se om personen förekommer där och även se om personen passerar andra kameror, säger Emil Lidén.

Ljudupptagning på gång

Diskussioner pågår också om att börja ta upp ljud i vagnarna, för att kunna fånga upp fler hotfulla situationer. Det vore välkommet, tycker Alpay Aksoy.

– Men om folk börjar slåss, då hör resenärer av sig till oss redan idag. Att folk bryr sig är ändå viktigare än AI.