Nyhetsmorgon står på utan ljud när Mitt i besöker en 85-årig kvinna vid Gullmarsplan. Hon bjuder på vindruvor, har textilkonst på väggarna och prydnader i porslin på bordet. Balkongdörren står lite öppen, frisk höstluft sipprar in.

Nyligen fick kvinnan ett mobilsamtal från en man som sa att han kom från en låneförmedlare och undrade om det stämde att hon ansökt om ett lån på 150 000 kronor. Nej, sa hon, och blev då kopplad till en "säkerhetsavdelning".

– De sa att det var allvarligt. Att jag kunde vara på väg att bli lurad, men att de skulle hjälpa mig. Jag ombads lägga mina bankkort i ett kuvert. "Om tjugo minuter kommer en man från banken och hämtar det, han legitimerar sig med en kod". Jag fick känslan av att något var fel, säger kvinnan och fortsätter:

– Men jag misstror inte människor, jag är inte fostrad så. Och jag kände någon slags trygghet när mannen som ringde på dörren legitimerade sig med den där koden.

Samma röst

Mannen i luren sa nu att kvinnan skulle kopplas till polisen.

– Men då hörde jag att det var samma röst som tidigare. När jag påpekade det så la han på.

Tillvägagångssättet är vanligt, bekräftar polisen.

– Man säger att man ringer från någon känd kedja eller företag, och att man ska hjälpa personen att stoppa ett köp som den inte har gjort, säger Mikael Sundberg, kommunpolis i Farsta-Vantör, och hans kollega Peter Aasa fyller i:

– Grunden är att man vill skapa stress och oro hos personen.

Symaskiner för 30 000

Medan vi arbetar med den här artikeln får vi ett till samtal. Den här gången från en 86-årig kvinna i Östberga.

Hon har blivit bedragen på ett liknande sätt. En person ringde och uppgav sig vara från en känd elektronikkedja. Han frågade om det verkligen stämde att kvinnan beställt två symaskiner för 30 000 kronor. När hon sa nej så sa personen att de skulle hjälpa henne.

På uppmaning av rösten i luren plockade hon ihop alla sina smycken och värdesaker, inklusive bankkort, och la dem i en väska. Telefonsamtalet varade i två timmar. En man kom, legitimerade sig med en kod som kvinnan fått, hämtade väskan. Sedan bröts samtalet.

– Jag ser mina gamla smycken framför mig när jag går upp på natten och ska kissa. Jag känner mig helt förstörd, säger kvinnan.

Tydlig koppling

Enligt en rapport från Polisens nationella bedrägericentrum, NBC, finns en tydlig koppling mellan bedrägerier och gängkriminalitet samt skjutvapenvåld. En undersökning, som omfattar 2018-2021, visar bland annat att cirka 48 procent av de som varit misstänkta för någon form av skjutvapenvåld även har varit misstänkta för bedrägerier.

Det rör sig om olika typer av bedrägerier, bland annat så kallad "vishing", det vill säga telefonfiske. En typ av bedrägeri som ökat avsevärt de senaste åren och som ofta drabbar utsatta grupper, som till exempel äldre.

Bedrägeriverksamheten är, konstateras det, "förhållandevis riskfri" i förhållande till annan kriminalitet. Samtidigt är den lönsam. Enligt NBC:s beräkningar genererade olika typer av bedrägerier drygt 3 miljarder i brottsvinster under 2021. Bara "vishing"-bedrägerierna skapade brottsvinster på 46 miljoner kronor per månad under de första åtta månaderna förra året.

Vanligt med skam

Enligt polisen är det vanligt att personer som blivit lurade på det här sättet känner skam.

– Man känner att man har gått på det här, trots att man fått varningar och information. Men många tror gott om folk, säger Mikael Sundberg.

Mikael Sundberg är kommunpolis i Farsta och Vantör.

Mattias Kamgren

Och just på grund av skammen finns ett stort mörkertal, tror polisen, som samverkar med stadsdelarna för att minska antalet bedrägeribrott.

– Vissa berättar inte ens för sina anhöriga. Kanske bär de på den här stenen, ensamma, resten av livet, säger Peter Aasa.

Han och kollegan uppmanar till att alltid anmäla, både fullbordade brott och försök till bedrägerier.

– Och tveka inte att ringa 112 om det är ett pågående brott, säger Peter Aasa.

Tillbaka i lägenheten vid Gullmarsplan. Den 85-åriga kvinnan berättar att händelsen har gjort henne mer misstänksam.

– Jag känner mig dum som gick på det, det liksom retar mig. Förut lät jag dörren vara olåst när hemtjänsten skulle iväg på något kort ärende, nu låser jag alltid.