55 procent av Stockholms stads grundskolor har någon form av inpasseringssystem. För kommunala komvux- och gymnasieskolor är siffran hundra procent, även om vissa byggnader som tillhör skolorna saknar lås, enligt Socialdemokraterna.
Men för att alla stadens skolor snabbare ska få lås på plats vill partiet nu att kostnaderna för lås- och inpasseringssystem i skolorna ska förflyttas till Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB.
I dag är det upp till varje skola att själva bekosta inpasseringssystem, vilket kan göra att vissa skolor saknar resurser för att genomföra dessa åtgärder.
Så kan det finansieras
Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) berättar att masskjutningen i Örebro har påverkat arbetet.
– Vi har länge vetat om att det finns en risk för den här typen av dåd. Vi har rutiner på plats och vi har övat på när det värsta sker. Men ytterligare en pusselbit att ta till är frågan om inpasseringssystem, säger hon.
Det här kan finansieras genom en högre hyreskostnad som går från fastighetsbolaget SISAB till utbildningsförvaltningen, enligt förslaget.
Ytterligare en pusselbit att ta till.
– Det belastar helhetsekonomin för skattekollektivet, men inte den enskilda skolan.
Ingen trygghetsgaranti
Samtidigt är lås och inpasseringssystem inte en garanti för att stoppa motiverade gärningsmän med skjutvapen.
– Det är viktigt att vara ärlig med vad olika åtgärder kan och inte kan göra. Inpasseringssystem kan underlätta att obehöriga inte tar sig in i byggnader, men det kommer inte förhindra en motiverad gärningsman.
Men beredskapen, den viktigaste skyddsfaktorn, finns redan på plats, enligt skolborgarrådet.
– Alla i Stockholm ska vara trygga med att våra kommunala skolor har hög beredskap, säger hon.