– Det är tyvärr sant. Många föräldrar är alldeles för passiva när det gäller barnens skolgång. Det är det vi håller på att förändra nu, säger Samsam Elmi.
Samsam har en master i socialt arbete, en examen i sociologi och två barn i Hjulsta grundskola. Hon är även ansvarig för Somaliska riksförbundets föräldrautbildningar och har nyligen avslutat en kursomgång med ett 40-tal föräldrar från Tensta och Hjulsta.
– Vi som är från Somalia kommer från en kollektivistisk kultur där man överlämnar åt skolan att lära barnen allt. Här i Sverige har föräldrarna ett mycket större ansvar. Och man måste anpassa sig till den svenska modellen, annars får man stora problem, säger hon.
I värsta fall hittar föräldrarna aldrig nycklarna, de förlorar greppet och barnen dras in i kriminalitet.
– Att föräldrarna har rätt verktyg tidigt kan rädda liv, säger Samsam Elmi.
Under 14 träffar har föräldrarna fått diskutera hur man bygger en förtroendefull relation till barnen, olika syn på disciplin, hur man hanterar psykisk ohälsa, inlärningssvårigheter och annat man kan behöva hjälp med.
– Många gånger är föräldrarna rädda för att socialtjänsten ska ta barnen Ifrån dem om de ber om hjälp eller om de ställer krav på skolan. De blir lättade och tacksamma när de förstår att det inte är så.
Stor seger
När vi träffas på kaféet i Tensta centrum är Samsam triumferande glad. Dagen innan har rektorn för Hjulstaskolan meddelat sin avgång – en stor seger för föräldrarna som i flera månader samlat namnunderskrifter och drivit kritik mot skolledningen, som många menar har misslyckats med sitt uppdrag.
https://www.mitti.se/nyheter/efter-kritiken-han-ar-ny-rektor-pa-hjulsta-grundskola/reptlj!oOYeKtFB8OcLKQYxiRyl3g/
– Att föräldrarna nu ser att det hjälper att mobilisera och att de kan påverka, det är ett stort steg. Rektorns avgång blir nu startskottet för ett nytt slags ”community work”, säger Samsam Elmi.
– Nu ska vi börja jobba tillsammans för att skolorna ska bli bra. Det finns inget skäl att vi inte ska kunna ha 90 eller 100 procent behöriga elever, om vi hjälps åt och har en bra dialog, säger hon.
Mohamed Baare, ordförande för den somaliska föräldraföreningen i Tensta-Hjulsta, ser föräldrarna som nyckeln till utvecklingen för hela Järvaområdet.
Hans mål är att föräldrautbildningarna ska spridas till fler stadsdelar. Och han delar Samsam Elmis syn på vad vad föräldrarna behöver prioritera:
– Tid. Det är det viktigaste du kan ge ditt barn. Inte fina skor och kläder, utan att du tillbringar mycket tid tillsammans med dem, säger han.
Det är också viktigt att varje dag prata med barnen om skolgången, om vad de intresserar sig för och vad de gör på fritiden, framhåller han.
– Om man skapar en förtroendefull relation tidigt, byggd på ömsesidig respekt och kärlek, då kan man prata om vad som helst också när de blir tonåringar, säger Mohamed Baare.
Samsam Elmi understryker att alla har en skyldighet att vara närvarande föräldrar, oavsett vilka problem man själv har i livet.
Pappa satt med
– Ja, det tar tid och det kräver ganska mycket. Det finns ett skäl till att de flesta inte skaffar fler än 2-3 barn i Sverige.
Och hon tillägger att man inte alls behöver ha gått i skola själv eller behärska svenska språket för att kunna göra skillnad.
– Ingen av mina föräldrar hade någon utbildning. Men min pappa satt varje dag med oss alla sex syskon runt matbordet medan vi läste läxorna. Det var hans sätt att visa att det var viktigt. Idag har vi universitetsutbildning allihop.
https://www.mitti.se/ettsthlm/pappor-vi-vill-samarbeta/reptjj!dyVtiCJ4Zu1kqRN6@p9N3A/
https://www.mitti.se/ettsthlm/mammor-vi-kan-inte-bara-sitta-inne-nar-vara-barn-blir-ranade/reptcw!vZMEn5yz6Kqg50gACpjmwQ/
”Det här är bara början. Det finns inget skäl att vi inte ska kunna ha 90 eller 100 procent behöriga elever, om vi hjälps åt och har en bra dialog”, säger Samsam Elmi, mamman i artikeln ovan.
Hon deltog i den föräldraprotest som i oktober tvingade rektorn för Hjulsta grundskola att avgå efter åratal av undermåliga prestationer.
Det här var också grundpoängen för den kritiska friskolrerektorn Helya Riazat i Kista, som jag intervjuade på denna plats i oktober, som start på artikelserien:
Barnen kan självklart nå mycket längre än idag. Och föräldrarna är ofta beredda att hjälpa till mycket mer än många tror.
https://www.mitti.se/ettsthlm/rektorn-skillnaden-ar-att-vi-tror-pa-barnen/reptjb!qVNAyQ7@J9MWXW2E7FWZ@A/
Nyckeln, för både Helya Riazat och Samsam Elmi, är en jämlik dialog där föräldrarna känner sig inkluderade och betydelsefulla.
Men herregud, invänder ni kanske. Hur svårt kan det vara att förstå att man har ett ansvar för sina barn? Varför kan inte föräldrarna bara göra det de ska?
Samsam Elmi-exemplet ger ett ganska bra svar: att man måste börja med att förstå den stora skillnaden mellan att vara förälder i Somalia och att vara förälder i Sverige.
Och att den nödvändiga, mentala förflyttningen är betydligt enklare att göra för den som blir jämlikt behandlad – snarare än omyndigförklarad och ifrågasatt.
Starka föräldrar förebygger brott, det kan alla enas om. Och hållbar förändring kommer oftast underifrån. Exemplet i Tensta-Hjulsta visar att det går att bygga broar.
Eller vad tänker ni? Mejla mig!