Solen strålar och Skärholmstorget sjuder av liv. Många trängs runt torgstånden med frukt och grönt och restauranger och kaféer är fyllda av folk.
– Det är väldigt trevligt här i Skärholmen med folkliv och all handel, men på kvällen när allt stänger blir det en helt annan plats, säger Christoffer Peyre, kommunpolis i Skärholmen.
Han är på väg upp till Skärholmsterrassen, en av de delar som är extra otrygga.
– På terrassen pågår en frekvent narkotikahantering och på busstorget är det mycket våldsbrott som misshandel och olaga hot, men även fickstölder, säger han.
I december ska Polismyndighetens nationella operativa avdelning, Noa, uppdatera sin lista över vilka områden som klassas som risk-, utsatta och särskilt utsatta områden. De som hamnar på listan kännetecknas bland annat av en låg socioekonomisk status och att kriminella har en inverkan på lokalsamhället, och får därför extra polisresurser.
Inför uppdateringen lämnar Skärholmspolisen sitt underlag. I det arbetet tittar de bland annat på etablering av kriminella strukturer, parallella rättsordningar, etableringen av kriminella nätverk, om nätverken har territoriell kontroll, om det finns en fast drogmarknad och det finns en tystnadskultur och svag samhällstillit som gör att de som bor i ett område slutar att anmäla brott.
– Utifrån vad vi bedömer kommer Bredäng och Vårberg att vara fortsatt utsatta. De har ungefär samma utmaningar som tidigare, det finns kriminella nätverk med ett högt våldskapital som begår brott systematiskt, konflikter mellan nätverk och en fast drogmarknad som folk känner till, säger Christoffer Peyre.
I områdena finns också en omfattande tystnadskultur.
– Det finns ett ekonomiskt incitament för nätverken att bibehålla tystnadskultur för då kan de verka i området lättare. De som säljer narkotika gynnas av att folk känner sig otrygga och inte vågar anmäla till polisen, för om det inte vore så hade folk ringt polisen direkt när de ser att de begått brott, säger Christoffer Peyre.
Listan kan komma att utökas
Skärholmen har inte tidigare betraktas som utsatt men nu börjar läget förändras.
– Det har skett en viss försämring i Skärholmen kopplat till kriminella nätverk. De problem som finns där påminner om dem i utsatta områden, säger Christoffer Peyre.
Mariama Saho tycker att Skärholmen blivit mer otryggt på senare tid.
Angie Gray
Skärholmsbon Mariama Saho som är på torget och handlar med 2-åriga sonen Saekon märker av förändringen.
– Jag känner mig otrygg. Det är många ungdomar som bor här som gör saker så att alla blir rädda. Det har varit stora bråk där de hotar varandra. Det är väldigt oroligt för alla som bor här. När jag har jobbat sent så tvekar jag vilken väg jag ska gå hem. Polisen måste jobba mer i området, säger hon.
Hussein Ali och Abdul Salim vill se fler gående poliser i hela Skärholmsområdet.
Angie Gray
Vid centrum sitter Skärholmsbon Hussein Ali tillsammans med Abdul Salim som bor i Sätra.
Det behövs mer aktivt arbete från polisen, men även från dem som bor här.
– Skärholmens måste med på listan så att man tar tag i problemen här. Det finns många ungdomar här som har problem, säger han.
Båda två tycker att området blivit allt mer otryggt.
– Man känner sig orolig när det skjuts och blir orolig för barn och ungdomar som kommer hem sent, säger Abdul Salim.
De vill ha en utökad polisnärvaro i hela Skärholmens stadsdelsområde.
– Polisen måste vara här även när det inte händer saker. Och vi vill att de ska vistas längre stunder i området, det ska inte komma i bil utan promenera omkring eller cykla, säger de.
En 26-årig man som bott i Skärholmen i sex år känner sig allt mer rädd i området och vill vara anonym.
– Under de år jag bott här har problemen eskalerat, just nu ser man polisbilar varje kväll. Det märks en tydlig skillnad och det är obehagligt.
För att öka tryggheten tycker han att flera måste hjälpas åt.
– Det behövs mer aktivt arbete från polisen, men även från dem som bor här som borde vara med i en öppen dialog. Kriminaliteten går ju ner i åldrarna de är 15, 16, 17 år så man måste ju hjälpa dem, dels psykiskt men också med saker att göra som idrott och träning, de borde också läsa mer böcker men det kanske de inte vill.
Två 16-åriga tjejer som bor på Skärholmsterassen blir nyfikna när de ser kommunpolisen och går fram och pratar.
– Vi känner oss trygga här, men det kan vara lite otryggt sent på kvällen med fullisarna som hänger här och följer efter en och skriker, säger de.
Men även de vill att Skärholmen kommer med på listan över utsatta områden så att området får mer resurser.
Sätra finns inte på listan men, enligt Christoffer Peyre, finns problematiken även där, framför allt runt centrum där många unga rör sig.
Kommer ni att kunna vända trenden?
– Ja, vi jobbar dag och natt för att det ska bli en förbättring och vi ser vissa framgångar. Vårt mål är att vi inte ska ha några utsatta områden alls.
När kan det bli verklighet?
– Det är svårt att svara på. Det är ju mycket som inte är polisärt också. När det gäller nyrekrytering så är de ju så himla unga så även andra myndigheter och föräldrar har ansvar för att trenden vänds.