Kockarna Linus Braunander och Jakob Takanen drog i gång Skolmatspodden i maj. Vi glömmer att gå upp till studion ovanför matsalen på Bagarmossens skola när vi är på besök. Kanske är det för att storkök är en ganska häftig miljö.

Här finns flera ugnar och värmeskåp på rad och grytor som duon i Skolmatspodden kallar stora nog för två vuxna att bada bubbelpool i. När den största var sönder en morgon blev det lite stressigt i hjärnkontoren.

Linus kallar dagens meny för ganska enkel att göra. Det är hönsköttbullar och vegbullar med pasta. I en av de större grytorna har de redan hunnit kokat 90 kilo pasta när Mitt i kommer. Kanske blir det 10 kilo till. I bild också kollegan Nettan Engkvist.

Angie Gray

Varför startade ni en skolmatspodd?

– Vi vill berätta om hur det är i ett skolkök och väcka en diskussion om skolmaten på ett roligt sätt. En del förstår nog inte vilket arbete man lägger ner för att få barnen att äta och underlätta i undervisningen, säger kökschefen Linus Braunander.

De samtalar och skojar med varandra om poddens avsnittsteman som kan handla om allt från skolmatens rykte, fisk och såser till stadens matdirektiv. De bjuder även in skolelever. Några förstudier av andra poddar har de inte gjort. Inget manus finns, förutom avsnittens punkter. I princip trycker de bara på Rec-knappen.

– Tugget är lite grann detsamma som vi har i köket. Men där pratar vi ju inte ämnesvis som i podden, säger Jakob Takanen.

Vad är största skillnaden mot att jobba på en restaurang?

– Det enklaste svaret är mängden. Det är så otroligt mycket mat som vi gör och man måste tänka logistisk på ett annat sätt än i en à la carte-restaurang, säger Jakob.

Utöver eleverna på Bagarmossens skola lagar de för Brotorpsskolan. Men det finns förstås fler skillnader. Den som går på restaurang eller gör matlåda kan själva välja mat. Skolbarnen kan inte välja ställe, även om några av de äldre drar till centrum på tisdagar när det serveras fisk.

Abdo Melki har lagat och sätter fram salladsrätterna som är tolv till antalet.

Angie Gray

Men det finns ändå ett imponerande utbud. Det finns alltid två varma huvudrätter varav en vegetarisk, och den som har tur kan välja på en tredje av delvis tillvaratagna rester.

På salladsavdelningen som möter gästerna först finns tolv olika sorter att välja, på berättar Linus Braunander som för dagen smular på något så lyxigt som kvibille-ost på rödbetorna.

– Lagar man bra mat så ligger man inom ramarna för näringsriktigheten. En bra salladsbuffé är en viktig del, säger han.

Efter varmrätterna väntar dessutom ett bord med diverse toppingar. Här finns bland annat solrospesto, hummus, picklad svamp och kalla såser.

Toppingar väntar på slutet för matgästerna. Vart tog "mattanten" som slängde på en slev med pölsa vägen?

Angie Gray

Nationella tävlingar

Köket försöker göra mat som ska passa smaklökarna på allt från förskoleklasser till nior. Ändå cirkulerar det gamla snacket om att skolmat är äckligt ibland.

– Fast det är många som inte tycker så. Men ibland kan det nog bli ett grupptryck, eller tycka så kring vissa rätter (Läs fisk), säger Jakob.

I Skolmatspodden berättar kökschefen Linus att han ett tag fick epitetet "matsnubben", men att det försvann efter ett sommarlov. Försvunna är dock inte snubbens ambitioner. Om ett par år siktar han på att man ska vara med och konkurrera i någon av de nationella skolmatstävlingarna, exempelvis "Arlas guldko".

– Det är ett mål att delta. Men det finns många fantastiskt bra skolkök i Sverige, säger Linus.

Gör de avtryck i skolmatens motsvarighet till "Champions League" kan de kanske döda ryktet om skolmaten. I alla fall lokalt i Bagarmossen.