Paddy Kelly kom till Sverige från Irland 1997. I inledningen av sin nya bok skriver han att det första han lade märke till i Sverige var svenskarnas vita tänder, naturen och det stora utbudet av mejerivaror. Lika snabbt lade han också märke till hur engelskan används i reklam, företagsnamn och på skyltar.

https://www.mitti.se/nyheter/tomas-ska-bli-svensk-med-hjalp-av-bucket-list/reprks!ykegwps2xAjrZs@khNgg/

"Dubbelt så spännande"

"Vad det än är som ligger bakom fenomenet verkar mer eller mindre alla tro att deras affär, bar, kafé eller reikistudio blir minst dubbelt så spännande med ett engelskt namn", skriver Paddy Kelly i "We can english" innan han börjar botanisera bland reklam och skyltar han snubblat över i sitt nya hemland.

Allt har förstås inte kommit med i boken. Nyligen såg han en busshållplats som var tagen ur bruk på grund av ombyggnation.

– Budskapet var att gå till den andra busshållplatsen. Men texten sade precis tvärtom - att det var den andra som byggdes om, säger Paddy Kelly med ett leende och syftar på den avslutande meningen "we refer to the other bus stop".

Vill inte göra sig ovän

Han är noga med att inte göra sig ovän med svenskarna. Bara en "skitstövel" skulle göra sig lustig över någon som lärt sig ett främmande språk skriver han i boken.

– Jag vill inte vara en sur irländare och peka finger. Svenskarna är generellt väldigt bra på engelska. Och jag kan förstå att företag vill nå utanför Sverige. Men de som har stora reklambudgetar borde kanske kolla upp att språket blir rätt.

Boken är hans första utgivna. Men hemma i byrålådan finns ett par outgivna science fiction-romaner. Och nu skriver Paddy på en novell. Till vardags jobbar han dock på Arbetsförmedlingens digitala innovationscenter.

Han brukar stanna till när han ser skyltar och reklam på engelska. Paddy och två engelsktalande vänner brukar dela texter med varandra för skojs skull.

– För det mesta förstår jag vad som menas. Men ibland förstår jag inte alls. Och då är det lite kul att lista ut vad man menas, säger han.

En toalettbok

Bokens anslag är humoristiskt rakt igenom.

– Jag vet inte om förlaget håller med mig, men jag ser det som en toalettbok. Du kan läsa en sida eller två och sedan gå därifrån.