JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Bryt gängens makt: Lek mer med barnen

Lisa Mannberg jobbar med lek som verktyg på öppna förskolan i Skärholmen

Lisa Mannberg jobbar med lek som verktyg på öppna förskolan i Skärholmen

Petter Beckman

20231030130243
20231102085307
2023-10-30
13:02
2023-11-02 08:53

Barn i riskzonen behöver fångas upp tidigare. Men hur? Shahnaz Raisi söker upp mammor som sitter isolerade hemma för att locka dem till öppna förskolan. Där är receptet enkelt: lek mer med dina barn!

För att förebygga gängkriminalitet måste man börja när barnen är riktigt små. Det menar de flesta experter och politiker som Mitt i pratar med.

– När de kommer till oss är det för sent, då är hårddisken redan felprogrammerad, sa en lokalpolis i Botkyrka härom veckan.

Carin Götblad polismästare vid Nationella operativa avdelningen (Noa), betonar föräldrarnas betydelse för att överföra normer och värderingar till barnen.

– Barnen måste få en chans att utveckla empati, hjälpsamhet och vänlighet. Och det gör man framförallt i hemmet. Att senare i tonåren ändra på det som lärs in i förskoleåldern är jättesvårt, sa hon i en tidigare Mitt i-intervju.

"Snabbaste vägen till en positiv relation"

Så hur gör man det? På Öppna förskolan i Skärholmen, inrymt i ett grönt enplanshus av trä, visar verksamhetsutvecklaren Lisa Mannberg upp en bok som hon själv har skrivit.

Den heter Lek istället för bråk, och är full av handfasta tips till föräldrar hur man kan undvika konflikter med barn i åldern 0-6 år.

Fler föräldrar måste våga söka hjälp för att barnen få en bra framtid i Sverige, menar Shahnaz Raisi, uppsökande pedagog på Öppna förskolan i Skärholmen.

Fler föräldrar måste våga söka hjälp för att barnen få en bra framtid i Sverige, menar Shahnaz Raisi, uppsökande pedagog på Öppna förskolan i Skärholmen.

Petter Beckman

Det bästa och snabbaste sättet att bygga en positiv relation till sitt barn går genom leken, förklarar Lisa Mannberg.

– Leken är barns viktigaste drivkraft. Det stärker anknytningen och du blir själv tryggare och gladare som förälder, säger hon.

Är det alltså brottsförebyggande att leka?

– Ja det kan man säga. Får du mycket kärlek, trygghet och gemenskap som barn, då behöver du inte leta efter det någon annanstans. Så det är brottsförebyggande, absolut.

Behöver en extra knuff

På Öppna förskolan, som är en del av det nystartade Familjens hus, jobbar man i första hand med föräldrarna, förklarar Lisa Mannberg. När föräldrar mår bra, då kommer också barnen att bli trygga och lugna.

– Om barnet går hem härifrån tillsammans med en gladare förälder, då kommer hela den dagen att bli bättre.

Problemet, framhåller hon, är att föräldrastödet inte alltid når fram till dem som behöver det allra mest.

Hennes kollega Shahnaz Raisi är uppsökande pedagog och jobbar med just den frågan. Hon söker upp föräldrar som kan behöva en extra knuff för att våga söka samhällets hjälp.

– Det är väldigt viktigt att de får kunskap om hur de ska kunna stödja sitt barn och bli starkare som föräldrar, säger hon.

Lever med dubbel rädsla

Shahnaz berättar att hon möter mammor som nästan aldrig gör något roligt utanför hemmets väggar. Många mår väldigt dåligt och lever med en dubbel rädsla.

Den som inte vågar söka hjälp löper en större risk att hamnar utanför samhället

– De är väldigt oroliga för att deras barn ska dras in i kriminalitet. Samtidigt är de rädda för att socialtjänsten ska ta deras barn.

De senaste årens desinformationskampanjer riktade mot LVU-omhändertagande har fått stort genomslag, märker Shahnaz. Konsekvenserna kan bli allvarliga.

– Den som inte vågar söka hjälp löper en större risk att hamnar utanför samhället, säger hon.

Shahnaz Raisi har nytta av att hon talar fem språk och att hon själv kom till Sverige som flykting. Hon berättar hur hon själv tänkte när hon kom hit.

"Först och främst lära sig svenska"

– Jag tog reda på vilka skyldigheter jag hade och vilket stöd jag kunde få. Om mina barn ska lyckas måste jag veta hur jag kunna hjälpa dem i skolarbetet. Då måste jag först och främst lära mig svenska.

Lisa Mannberg, verksamhetsutvecklare på Öppna förskolan i Skärholmen

Lisa Mannberg, verksamhetsutvecklare på Öppna förskolan i Skärholmen

Petter Beckman

Att få föräldrarna att känna tillit till samhället är den avgörande punkten, menar både hon och Lisa Mannberg.

– Om man lyckas rädda tre familjer så att deras barn klarar sig undan kriminaliteten, då har man räddat många, många fler som de annars hade påverkat i negativ riktning, säger Shahnaz.

De föräldrar som besöker öppna förskolan den här förmiddagen tycker att frågan är angelägen.

Gangsterkulturen introduceras

– Jag har tänkt mycket på hur tillgängligt allt är nuförtiden och hur gangsterkulturen introduceras för många barn genom musiken, säger fyrabarnmamman Rebecka Mikko Ssegujja i Vårberg.

– Som förälder måste man vara uppmärksam och alltid tänka på hur man kan skydda barnen, säger Rebecka Mikko Ssegujja, Vårberg, med barnen Esaias och Eylah

– Som förälder måste man vara uppmärksam och alltid tänka på hur man kan skydda barnen, säger Rebecka Mikko Ssegujja, Vårberg, med barnen Esaias och Eylah

Petter Beckman

Som förälder måste man vara uppmärksam och alltid tänka på hur man kan skydda barnen, menar hon.

Leon, en pappa i Skärholmen, poängterar att alla inte har samma förutsättningar.

– De flesta gör sitt bästa. Men det är svårare för föräldrar som behöver ha flera jobb och som inte har råd med fritidsaktiviteter, säger han.

"Svårt att förändra kriminella tankemönster"

Det dödliga gängvåldet drabbar allt yngre barn. Men risken att bli skjuten har inte fått fler 15-åringar att söka hjälp att hoppa av.

– Konsekvenstänkandet är inte så utvecklat, säger Lina Egeberg på Fryshuset.

I september hittades en ihjälskjuten 13-åring i en skog i Haninge. I januari sköts en 15-åring i Skogås, enligt polisen handlade det om en hämnd.

Men trots den växande hotbilden ser varken polisen, socialtjänsten eller avhopparexperter några tecken på att fler yngre tonåringar söker hjälp för att hoppa av de kriminella gängen.

Den avhopparverksamhet som finns inom exempelvis Fryshuset vänder sig bara till unga över 18 år. För de yngre finns istället olika stödprogram inom socialtjänsten, där polisens lokala avhopparsamordnare även kan kopplas in vid behov.

Svårmotiverad målgrupp

Men det händer sällan att någon i 14-15-årsåldern söker den hjälpen.

– Konsekvenstänkandet är inte så utvecklat i den åldern. Det går fortfarande relativt bra för dem, de drar in pengar och har inte hunnit bli brända än, säger Lina Egeberg, verksamhetschef för Fryshusets avhopparverksamhet Passus och Exit.

Oskar Williamsson, samordnare för polissamarbetet Trefas på Stockholms socialförvaltning, gör samma tolkning. Han kallar 14-15-åringarna för en svårmotiverad målgrupp.

Hårddisken redan felprogrammerad

– I den åldern tänker man att "det drabbar inte mig". De ser sig själva som odödliga vilket gör dem riskbenägna. Och det är fortfarande de positiva känslorna och kickarna som dominerar, säger Oskar Williamsson.

Aleksandar Jeremic, lokal avhopparsamordnare i Botkyrka, tycker att mer borde göras från socialtjänstens sida – framförallt tidigare. Socialtjänstlagen behöver skärpas, menar han.

– Både vi och skolorna kan skriva orosanmälan efter orosanmälan utan att något händer. Och när en ung person till slut hamnar hos rättsväsendet, då är hårddisken redan felprogrammerad.

Kriminella tankemönster

För de äldre finns det beprövade metoder för hur man kan ändra ett kriminellt tankesätt, berättar Lina Egeberg på Fryshuset.

– Många socialsekreterare som vänder sig till oss efterlyser idag någon form av påverkansprogram också för de yngre. "Vi kommer inte åt de kriminella tankemönstren", säger de.

Så vad behövs?

– Vi behöver fokusera tidigare på själva kriminaliteten, inte bara på skolket och missbruket som man ofta gör idag. Och satsa förebyggande. Alla barn i utsatthet behöver ett positivt, stärkande sammanhang med bra, sunda, vuxna förebilder, säger Lina Egeberg.

Ställ krav på föräldrarna

Aleksandar Jeremic, polis i Botkyrka är oroad.

– Det går så extremt mycket fortare det senaste året, från noll till hundra på en gång. Från att man börjar röka cannabis till att man är mördare – eller mordoffer.

Fler i skolan lära sig att se signalerna tidigt, menar Jeremic.

– Och vi behöver engagera föräldrarna. De måste ställa krav på barnen. Och vi måste ställa krav på föräldrarna, säger han.

Det går så extremt mycket fortare det senaste året, från noll till hundra på en gång.

Arkivbild_ Poliserna Erik Åkerlund och Alex Jeremic.

Arkivbild_ Poliserna Erik Åkerlund och Alex Jeremic.

Anders Björklund

Svårt att få kriminella 15-åringar att tänka om

Kunskap saknas. ✔"När de kommer till oss är hårddisken redan felprogrammerad"

Rinkebymodellen ska spridas till alla Stockholms läns kommuner

Stockholms stad jobbar sedan 2021 med "Stärkt tidigt stöd i samverkan" (STIS) där föräldrarådgivningen, öppna förskolan, BVC och barnmorskemottagningar tillsammans fångar upp föräldrar i behov av stöd.

För förstagångsföräldrar erbjuds ofta ett utökat hembesöksprogram, även kallat Rinkebymodellen. Då gör en föräldrarådgivare tillsammans med barnhälsovården sex hembesök under barnets första 15 månader.

Totalt har runt 2 500 hushåll i Stockholm nåtts av STIS-insatser under perioden 2019-2022. Regeringens mål är att Järvamodellen ska spridas till alla kommuner.

I många av länets skolor finns brotts- och våldsförebyggande program. Bland de mest framgångsrika är Mentors in Violence Prevention (MVP) som tillämpas i Botkyrka och ett 40-tal skolor i Stockholms stad.

Inom MVP tränas barnen att vara aktiva åskådare som ingriper när de ser våld i olika former.

Ett nytt stöd för föräldrar är foldern Gängsnacket, som tagits fram av Polisen och Länsstyrelsen och som finns på nio olika språk.

Källa: Stockholms stad/Mitt i

PetterBeckman
08-550 550 77

Senaste nyheterna

Cheima Bouchnak, lärare på Runby skola, tackar för allt stöd hon fått sedan knivattacken förra veckan.

Cheima Bouchnak, lärare på Runby skola, tackar för allt stöd hon fått sedan knivattacken förra veckan.

Privat

Knivattackerade läraren: "Tack för allt stöd"

Nyheter

Cheima attackerades vid Runby skola ✔ Gärningsmannen inte gripen ✔ "Hoppas eleverna ska känna sig trygga igen"

Den som önskar ta sig en öl på krogen i Solna behöver inte leta länge.

Den som önskar ta sig en öl på krogen i Solna behöver inte leta länge.

Jens Kassnert

Tätt mellan tapparna i Solna

Nyheter

Topp tre i länet ✔️ ... och här är stans krogtätaste plats

En man hittades död i en bostad i Rinkeby på måndagseftermiddagen.

En man hittades död i en bostad i Rinkeby på måndagseftermiddagen.

Mostphotos

Man i 40-årsåldern hittad död i bostad

Nyheter

"Oklara omständigheter" ✔ Polisen utreder mord

Här lär sig eleverna att ta ställning mot våldet

Eleverna på Kärrtorps gymnasium har utbildats i våldprevention och aktivt åskådarskap. Från vänster: Rama Salha, Leandro Bascunan Lobos, Turker Kyazim, Harun Aktas, Rojin Kesmez och Johanna Ali.

Eleverna på Kärrtorps gymnasium har utbildats i våldprevention och aktivt åskådarskap. Från vänster: Rama Salha, Leandro Bascunan Lobos, Turker Kyazim, Harun Aktas, Rojin Kesmez och Johanna Ali.

Angie Gray

20240914145728
20240924104040
2024-09-14
14:57
2024-09-24 10:40

Allt fler skolelever i Stockholmsområdet utbildas för att veta hur de ska agera om de blir vittne till våld. "Tidigare kollade jag bort. Det här har fått mig att tänka annorlunda", säger Turker Kyazim på Kärrtorps gymnasium.

Egentligen är våldsutvecklingen i Storstockholm för allvarlig för att den ska kunna hanteras av vanliga människor. Det har blivit svårare att vara vittne och mängden skjutvapen kan göra det livsfarligt att ingripa i ett bråk.

Det menar de sex elever i trean på Kärrtorps gymnasium som Mitt i träffar för att prata om våldsprevention och civilkurage.

– Att få stopp på våldet är en större fråga, som behöver ligga på politiker, domstolar och lagar, menar Turker Kyazim.

Ändå tror de att lektionsserien som de nyligen har genomgått kan göra en viss skillnad.

Utbildningen kallas Mentorer i våldsprevention, MVP, och handlar om hur man kan agera om man bevittnar våld eller kränkningar. Den har förändrat deras sätt att tänka.

– Förut, om jag såg en person bli utsatt för våld på gatan eller på tåget, då kollade jag bort och tänkte att det inte hade med mig att göra. Men nu lägger jag märke till det och ser om jag kan hjälpa till på något sätt, säger Turker Kyazim.

Rojin Kezmez, Harun Aktas och Turker Kyazim tror att metoden skulle kunna göra större skillnad om den blev obligatorisk i alla skolor.

Rojin Kezmez, Harun Aktas och Turker Kyazim tror att metoden skulle kunna göra större skillnad om den blev obligatorisk i alla skolor.

Angie Gray

Även om de lärt sig att vara försiktiga och inte utsätta sig för fara finns det nästan alltid någonting man kan göra, som att tillkalla en vakt eller ringa polisen.

Rama Salha märker att hon numera reagerar annorlunda, även utanför skolan.

– Reflexen är inte längre att någon annan ska göra något, utan att det är vi alla som har ansvaret, säger hon.

Johanna Ali ger ett exempel, om man ser en ung tjej bli utsatt för ovälkommen uppvaktning av någon äldre man på pendeltåget.

Reflexen är inte längre att någon annan ska göra något

Johanna Ali berättar om hur hon har ingripit för att hjälpa tjejer som blir utsatta av äldre män i kollektivtrafiken.

Johanna Ali berättar om hur hon har ingripit för att hjälpa tjejer som blir utsatta av äldre män i kollektivtrafiken.

Angie Gray

– I sådana lägen har jag låtsats jag känna tjejen och bytt plats med henne, så att hon inte behöver vara i en så obekväm situation.

Turker Kyasim berättar om hur han nyligen stöttade en yngre, otränad nybörjare i gymmet, som blev retad av en grupp äldre killar.

– Jag vågade inte gå fram direkt för de var sex stycken. Men efteråt kunde jag prata med killen, trösta honom och hjälpa honom med hans kväll, säger Turker.

Fler och fler skolor runt om i Stockholmsområdet börjar med MVP-lektionerna. Susanne Tidestrand, samordnare för våldsprevention i Stockholms stad, håller just nu på att utbilda nya lärare, skolkuratorer, fältare och fritidsledare i metoden.

– När jag är ute och träffar personal blir det ofta en aha-upplevelse. Det finns en hoppfullhet i modellen, att om alla bidrar kan vi faktiskt få slut på våld och trakasserier, säger hon.

Elever på Kärrtorps gymnasium får utbildning i att förebygga våld. Från vänster: Rama Salha, Leandro Bascunan Lobos, Johanna Ali, Turker Kyazim, Harun Aktas och Rojin Kesmez.

Elever på Kärrtorps gymnasium får utbildning i att förebygga våld. Från vänster: Rama Salha, Leandro Bascunan Lobos, Johanna Ali, Turker Kyazim, Harun Aktas och Rojin Kesmez.

Angie Gray

Eleverna på Kärrtorp tycker att utbildningen borde vara obligatorisk för alla, från årskurs sju och upp till gymnasiet.

– Då skulle eleverna kunna föra det vidare till sina förändrar, som också skulle lära sig något nytt. Jag tror det skulle ha en positiv påverkan, säger Turker Kyazim.

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Efter mordet på pappan Mikael i Skärholmen och knivattacken mot en 15-åring vid Slussen i juni sprids känslan att ingen längre vågar ingripa. Mitt i ställer frågan i några artiklar: Hur mår vårt civilkurage? Hur ska man agera om något händer? Och vad kan man göra för att bli modigare?

En sen kväll förra året blev Myrna Österlund och tre tjejkompisar vittne till en grov misshandel på Götgatan.

– Det var två killar som började slå en tredje. När han låg på marken och de var på väg att sparka honom i huvudet, då kände jag att det här tänker jag inte bevittna. Som medmänniska måste man gå ihop och hjälpa varann, annars blir vi ju medbrottslingar, säger Myrna.

Hon gjorde det första hon kom på, inspirerad av en tidigare självförsvarskurs.

"Fick med oss flera"

– Vi sprang rakt mot killarna och skrek. Först var det vi fyra, men när vi tog ledningen fick med oss flera andra som stod omkring. Det gjorde att killarna slutade och försvann därifrån.

Exemplet bekräftar något som är väl känt inom forskningen kring civilkurage: hur andra omkring oss agerar – och framförallt vad vi tror att andra kommer att göra – spelar stor roll för vårt eget mod.

– Tänker man att andra människor är goda och att de vill mitt bästa, då är det en fantastisk grund för att hjälpa andra. Därför blir det också väldigt oroande att bevittna våld där ingen gör någonting, säger socialantropologen Brian Palmer som forskat i decennier om medborgerligt mod.

Ulrika Ernström

Just oron för ett krympande civilkurage kan göra att man övertolkar det man ser. Brian Palmer berättar om ett upprörande våldsbrott i Queens, New York, där det såg ut som att ingen brydde sig, men där forskare i efterhand konstaterade att få i omgivningen hade förstått vad som pågick.

– Reaktionen blev: "Vad är det för människor som bor i Queens?". Men det fanns ingen grund för publikens moralpanik, säger Brian Palmer.

Mindre civilkurage

En liknande diskussion har förts efter knivattacken mot en 15-åring i tunnelbanan på Slussen i juni. 15-åringen upplevde, enligt polisens förundersökning, att ingen i vagnen gjorde något för att hjälpa till.

– Men saker kan hända väldigt snabbt och det kan vara svårt att hinna orientera sig. Och jag tycker inte vi har en plikt att ingripa fysiskt vid en vapenattack. Det viktiga är vad folk gör efteråt, om de hjälper till när risken att själv bli attackerad har minskat, säger Brian Palmer.

Efter mordet på 39-årige Mikael i Skärholmen i april drog många slutsatsen att civilkuraget nu skulle falla som en sten. Mikael hade enligt vittnesmål gått fram och sagt till ett ungdomsgäng, vilket ledde till hans död.

Brian Palmer menar att den händelsen kan ge två helt olika effekter.

– Vissa blir räddare. Och det är nog den stora effekten. Men andra tänker: wow, han visade kurage, han agerade rätt. Det blir en påminnelse om hur viktigt det är att vi står upp för varandra. Civilkurage kan vara nästan lika smittsamt som rädsla. Och jag tror många blev smittade av Mikaels mod.

ENKÄT: Är du en sån som ingriper? Och vad tänker du om civilkuraget i Stockholm?

Björnerik Larsson, Huddinge

– Mitt sociala patos säger att jag är en sån som ingriper, men frågan är om jag verkligen gör det. Andra är ofta snabbare. Som när en kille svimmade i pendeln, då var det flera andra som var framme direkt. För mig beror det nog på situationen, om man tror att andra omkring kommer att hjälpa till. Jag tror att de med socialt patos ingriper mer nu än tidigare, medan andra kanske har blivit räddare.

Petter Beckman

Marianne Brinning, Östermalm

– Jag har alltid ingripit. När jag var yngre gick jag in i många bråk. Ofta genom att ropa "Lägg av, sluta!" Efteråt har jag förstått att det ibland varit dumdristigt. Men nu är jag så gammal att jag kan lika gärna fortsätta. Vi som är äldre är uppfostrade så, det sitter i ryggraden. I dag uppfostras unga nog att vara mer försiktiga. Och ju färre som gör något, desto svårare för oss som faktiskt ingriper.

Petter Beckman

Myrna Österlund, Rågsved

– Jag tror att folk börjar bli väldigt rädda. Jag jobbar med ungdomar och det händer så mycket i den världen. Men jag skulle ingripa, även om det fanns en kniv med. Som medmänniska kan jag inte bara se på. På Götgatan blev jag och tre andra tjejer vittne till en grov misshandel sent på natten. Vi sprang emot killarna och skrek. Och då fick vi med oss andra, som vågade tack vare att vi ledde.

Petter Beckman

Elias Bechiri, Rågsved

– På T-centralen såg jag nyligen en stor man som var aggressiv mot två kvinnor. Jag vände mig till en kille som såg stark ut och tillsammans började vi prata med mannen. Han gjorde ett jättebra jobb att lugna ner situationen. Vi kan nog alla öva mer på konfrontera varandra kring små saker, som att någon har väskan på sätet. Då blir man mer bekväm att prata med andra också i svårare lägen.

Petter Beckman

Binta Trawally, Norra Sköndal

– Jag har nattvandrat mycket och många gånger hamnat i situationer där jag ingripit. Det kan räcka med att skrika "Hallå, vad gör du?", då väcker man andra. Men det gäller att det finns folk omkring som kan hjälpa till, jag skulle inte sätta mitt liv i fara om jag var ensam i en vagn. Jag tror att folk gör vad de kan, men efter alla våldsdåd och mordet på pappan i Skärholmen tror jag att folk tvekar mer.

Robin Wallin, Orminge

– Det är svårt att säga om jag skulle agera, jag har aldrig hamnat i en sådan situation. Jag vill nog ingripa, men om man ser någon med kniv är det för läskigt. Man kan bli skadad. Jag hade nog i stället gått undan och ringt polisen. Om man inte hade hört så mycket om alla vapen så skulle det kännas enklare att göra något själv.

Civilkurage kan vara lika smittsamt som rädsla

Fakta: Har civilkuraget minskat i Sverige?

Enligt forskaren Brian Palmer finns inga tillförlitliga mått på hur civilkuraget förändrats över tid. Däremot har statsvetare konstaterat att den mellanmänskliga tilliten har minskat något i Sverige – och det finns enligt Palmer skäl att tro att civilkuraget minskat i motsvarande grad. "Men det handlar inte om någon dramatisk minskning", säger han.

TV4 lät nyligen göra en egen opinionsmätning, som visade att 52 procent skulle vara mer försiktiga med att ingripa i dag jämfört med för ett år sedan, medan 40 procent svarade att de skulle agera som tidigare. "Det ger en bild av stämningen efter ett uppmärksammat våldsdåd, men säger inte så mycket om de långa linjerna", menar Brian Palmer.

Källa: Mitt i och TV4.se

Petter Beckman

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Forskaren om civilkurage: Vad andra gör spelar stor roll för hur man själv agerar

Mod är en muskel som går att träna upp

Den som bevittnar våld eller trakasserier kan bli helt ställd. Men förmågan att ingripa går att träna upp. "Du behöver öva praktiskt. Det är som att spela fiol, du kan inte lära dig det genom att bara prata", säger Frida Löfqvist som ordnar träningar i civilkurage.

När en 15-åring blev attackerad av en knivman i tunnelbanan vid Slussen i juni ingrep ingen, enligt vad brottsoffret sagt i polisförhören.

Frida Löfqvist, aktiv i nätverket Vardagens Civilkurage, tror det är möjligt att ingripa även i liknande, farliga situationer.

– Det handlar inte om att ta kniven från någon. Det handlar om att ändra på någonting i situationen, att omvandla rollerna eller förvirra. Som att ropa en oväntad fråga, busvissla eller göra andra ljud. Men det är bra att ha tränat, annars klarar man det kanske inte, säger hon.

Under ett par år har Frida varit med om att hålla träningar i civilkurage med icke-våld som grund. Exakt vad som är rätt i en viss situation går inte att säga, menar hon. Alla måste följa sin egen vägvisare.

Spelar upp scenarier

– På våra träningar övar vi på en bredd av olika tekniker utifrån vad man redan har inom sig. Det är som en muskel som går att öva upp. Vi spelar upp scenarier och diskuterar sen vad som hände. Det gör att man får en egen repertoar med olika kort som man lätt kan plocka fram, säger Frida Löfqvist.

Med sådan träning minskar risken att man blir ställd eller reflexmässigt hoppar in och göra något som kan bli farligt för en själv.

Frida Löfqvist tycker att massmedier fokuserar för mycket på den ensamma hjälten.

– Mod är inte en fast egenskap som några hjältar har. Men det är som att spela fiol, du kan inte lära dig det genom att bara prata.

Hon lyfter också fram vikten av att hjälpas åt. Om man agerar tillsammans blir det inte lika farligt.

Dekal på ryggsäcken

Att civilkurage påverkas av andras beteenden är också centralt för socialantropologen Brian Palmer som forskar om mod. Han ger exempel på butiker i USA som sätter upp dekaler i fönstret om att de erbjuder skydd åt barn som är i fara.

– Det skapar en varm känsla i hjärtat och gör något med samhällsmoralen. Jag blir själv mer beredd att ingripa i en miljö där jag ser att andra tar ställning, säger Brian Palmer.

Det skulle säkert göra skillnad, menar han, om folk på stan eller i tunnelbanan bar liknande dekaler på ryggsäckar och jackor.

– Vad jag väntar på är att samhället börjar visa: Vi är fler, vi är starkare, vi som vill ha ett samhälle utan våld, säger Brian Palmer.

Exempel på vad du kan göra

Distrahera eller förvirra. Fråga vad klockan eller vilken station man ska gå av på. Omvandla förövaren till en hjälpare och rådgivare.

Skrik "polisen kommer" eller "någon blir attackerad med kniv" eller "alla härinne tittar på dig nu".

Ta hjälp av andra så att fler ställer sig upp. Börja stampa i marken. Är ni flera som har övat på det kan ni bära bort offret.

Använd inte våld för att avbryta våld. Agera som om världen var sådan som du vill ha den.

Titta mer på det som är hoppfullt än på det som inte fungerar. Det ger mer energi och gör det lättare att ge energi till andra.

Källa: Vardagens Civilkurage

Mod är en muskel som går att träna upp

"Som att spela fiol" ✔ Icke-våld som grund ✔ Inte lika farligt tillsammans

Mentorer i våldsprevention (MVP)

MVP är en svensk anpassning av en metod som tagits fram i USA för att förebygga våld och mobbning.

Botkyrka och två skolor i Älvsjö började arbeta med metoden i början av 2010-talet. I dag används metoden i 46 av Stockholms stads skolor, vilket är elva fler än för två år sedan. Alla skolor som vill får central stöttning att börja med metoden.

MVP finns också i skolor i Sigtuna, Norrtälje, Järfälla, Sollentuna, Sundbyberg och Upplands Väsby.

Deltagarna får lära sig att känna igen olika former av våld, att utmana genusnormer och träna sig i aktivt åskådarskap. Utgångspunkten är att det alltid går att ingripa på något sätt, både före, under och efter en händelse.

Sedan 2012 är organisationen MÄN ansvarig för MVP Skola i Sverige. MÄN utbildar, handleder och stöttar skolor i att arbeta med programmet som fokuserar på att förebygga mäns och killars våld.

Läs mer om metoden här.

Källa: Stockholms stad

PetterBeckman
08-550 550 77

Mod är en muskel som går att träna upp

Nyheter

Den som bevittnar våld eller trakasserier kan bli helt ställd. Men förmågan att ingripa går att träna upp. "Du behöver öva praktiskt. Det är som att spela fiol, du kan inte lära dig det genom att bara prata", säger Frida Löfqvist som ordnar träningar i civilkurage.

Nyheter

Mod är en muskel som går att träna upp

"Som att spela fiol" ✔ Icke-våld som grund ✔ Inte lika farligt tillsammans

Mod är en muskel som går att träna upp

Nyheter

Den som bevittnar våld eller trakasserier kan bli helt ställd. Men förmågan att ingripa går att träna upp. "Du behöver öva praktiskt. Det är som att spela fiol, du kan inte lära dig det genom att bara prata", säger Frida Löfqvist som ordnar träningar i civilkurage.

Nyheter

Mod är en muskel som går att träna upp

"Som att spela fiol" ✔ Icke-våld som grund ✔ Inte lika farligt tillsammans

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Nyheter

Efter mordet på pappan Mikael i Skärholmen och knivattacken mot en 15-åring vid Slussen i juni sprids känslan att ingen längre vågar ingripa. Mitt i ställer frågan i några artiklar: Hur mår vårt civilkurage? Hur ska man agera om något händer? Och vad kan man göra för att bli modigare?

Petter Beckman

Nyheter

Petter Beckman

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Forskaren om civilkurage: Vad andra gör spelar stor roll för hur man själv agerar

Petter Beckman

Petter Beckman

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Nyheter

Efter mordet på pappan Mikael i Skärholmen och knivattacken mot en 15-åring vid Slussen i juni sprids känslan att ingen längre vågar ingripa. Mitt i ställer frågan i några artiklar: Hur mår vårt civilkurage? Hur ska man agera om något händer? Och vad kan man göra för att bli modigare?

Petter Beckman

Nyheter

Petter Beckman

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Forskaren om civilkurage: Vad andra gör spelar stor roll för hur man själv agerar

Uppmaningen efter mordet på Mikael, 39: ”Öppna munnen”

Nyheter
– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

Angie Gray

Så kan du göra motstånd mot gängkulturen ✔ Nattvandraren Dimitris: ”Vi som kommer härifrån måste äga den här frågan”

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

Angie Gray

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

Angie Gray

Uppmaningen efter mordet på Mikael, 39: ”Öppna munnen”

Nyheter
– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

Angie Gray

Så kan du göra motstånd mot gängkulturen ✔ Nattvandraren Dimitris: ”Vi som kommer härifrån måste äga den här frågan”