Sarnai Jambaldorjs arbetstillstånd som hon fick 2020 var tidsbegränsat, och inkomstkraven har skärpts. Sedan i november 2023 innebär det att man måste tjäna 80 procent av medianlönen i Sverige. Det är huvudorsaken till att hon och hennes barn inte får stanna i Sverige.

– Förut var det 13 000 kronor i månaden som gällde, sedan har det successivt höjts. Hon uppfyller inte försörjningskraven som gäller nu på 28 480 kronor, och då faller även barnens uppehållstillstånd eftersom de har fått vara här på grund av att de är familjemedlemmar, säger Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket.

Fått avslag tidigare

Familjen har flera gånger tidigare ansökt om asyl och fått avslag. Efter att de fått avslag senaste gången ansökte Sarnai om ett så kallat spårbyte – en möjlighet att ansöka om arbetstillstånd inom två veckor efter att ärendet vunnit laga kraft. Det beviljades hon då, och barnen fick tillstånd som anhöriga.

Barnkonventionen blev svensk lag 2020, och i den står det bland annat att det som bedöms vara barnets bästa i första hand ska beaktas i alla åtgärder som rör barn.

Är barnets bästa i det här fallet att utvisas till ett land hon aldrig varit i?

– Barnkonventionen står inte över utlänningslagen. Beslutet bygger på en samlad bedömning och kokar ner till att modern inte uppfyller de krav som ställs för att få arbetstillstånd. Sedan prövar vi om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter som gör att en person ändå ska få ett uppehållstillstånd, men det nålsögat är ganska trångt och här har man landat i att det inte finns några i lagens mening, säger Jesper Tengroth.

Vad kan familjen göra nu?

– De har möjlighet att överklaga beslutet till migrationsdomstolen.

För Sarnais son Garid, 19, finns också möjlighet att sedan söka om arbetstillstånd separat .

– Men huvudregeln är att han i så fall behöver göra det från Mongoliet, säger Jesper Tengroth.