En kollapsad jordkällare, ängarna och en informationsskylt från modern tid. Det är allt som återstår av gården Gottholma på Farstalandet i Värmdö. Gården var en av 950 bostäder i Stockholms skärgård som brändes av ryssarna sommaren 1719.
– Ryssarna kom antagligen från sjön, via bryggor som fanns då, eller så kom de via Farsta slott, säger Gunnar Lind, författare till boken Brända hemman.
Då, för exakt 300 år sedan, utkämpade Sverige sitt sista krig som stormakt mot fienderna Danmark, Sachsen, Polen och Ryssland.
Kriget startade 1700 och gick till en början bra för Sverige.
Kom för att terrorisera
Men 1719 var riket närmast i konkurs, hade inga chanser att vinna och landets envåldshärskare Karl XII hade dött året innan. Ändå ville Sverige inte ge sig.
Då satte tsar Peter den Store av Ryssland in sin nyligen byggda flotta av roddargalärer – fartyg särskilt lämpliga för att ta sig in i de grunda farvattnen i skärgården.
132 galärer, de största runt 50 meter långa, hundratals mindre fartyg, och mer än 25 000 man deltog i angreppet som var i stort sett helt inriktat mot civilbefolkningen längs Sveriges ostkust.
Ordern: att bränna och förstöra så mycket som möjligt. Bara kyrkor skulle man låta stå kvar.
Ferdinand Victor Perrot
Ryskt galärfartyg 1720. Målning av Ferdinand Victor Perrot
– Däremot var det inget systematiskt dödade. Visst uppstod situationer då folk strök med, men det var inte meningen. Men man tog många till fånga och många kom inte tillbaka, berättar Gunnar Lind.
11 juli nådde den ryska galärflottan Söderarm och samma dag inleddes angreppen då krogen på Kapellskär i Norrtälje brändes ned. Sedan delade flottan på sig.
En mindre del gick norrut mot Gävle, resten söderut.
Högkvarter i Åkersberga
Om Sveriges försvar vid tiden kan man läsa att prins Fredrik var överbefälhavare och att han först inrättade sitt huvudkvarter i Tunaborgen i Åkersberga. Fredrik var make till drottning Ulrika Eleonora som efterträtt sin bror Karl XII.
I Danderyd höll 1 100 svenska soldater vakt och i Täby runt 1 000 till. Ytterligare soldater placerades ut för att försvara Stockholm från anfall från söder. Men i skärgården fanns inte mycket försvar och den svenska flottan hade svårt att möta galärfartygen inne på grundare vatten.
”Skärfolket fick sina liv förstörda när gårdar, grödor och skogar brändes, djuren slaktades, båtarna sänktes och alla tillhörigheter plundrades” skriver Gunnar Lind i sin bok.
Pekka Pääkkö
Till skillnad mot många andra andra gårdar byggdes Gottholma aldrig upp igen.
Försökt nå huvudstaden via Nacka
Under dagarna som följde angreps en mängd öar i Norrtälje, Österåker och Värmdö. I Vaxholm beslöt sig ryssarna från att låta bli att angripa befästningarna. I stället
gjorde man ett första försök att ta sig närmare Stockholm via det smala Baggensstäket i Nacka. Men sundet var försvarat och ryssarna kunde inte ta sig förbi.
Galärflottan fortsatte sedan söderut där man angrep Södertälje, Trosa, Nyköping och Norrköping.
Men angreppen mot Stockholms skärgård var inte över.
I morgon: Del 3: Ryssen kommer tillbaka