JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.
ANNONS

TV-klipp och nyheter

Dottern kraschade – "hade gått att hindra"

Karin vill att skolan ska följa specialpedagogiska metoder jäms över. "Det skulle alla tjäna på".

Karin vill att skolan ska följa specialpedagogiska metoder jäms över. "Det skulle alla tjäna på".

Klara B Orreteg

20230214140648
20230214143033
2023-02-14
14:06
2023-02-14 14:30

Det borde heta hemmakämpare. Inte hemmasittare. Karin har en dotter som kämpar för att orka leva.

Att gå till skolan ligger långt borta.

Karin sitter på stolen mitt emot och gestikulerar med händerna.

– Om det verkar som att jag är arg, så är det för att jag är det.

I oktober 2022 vändes livet upp och ner när äldsta dottern kraschade. Det gick inte mer. I över 5 år hade hon i det tysta upprätthållit en fasad och kämpat, trots att skolan var så jobbig. Stressen hade nu malt ner henne.

Ogiltig frånvaro

Nu är det februari och skolplattformen fortsätter att skicka ut meddelanden om att dottern har ogiltig frånvaro. Det går inte att ändra menar skolan, det sker automatiskt. 

ANNONS

– Jag blir tokig på att allt är så fyrkantigt. Som att jag inte skulle veta att hon är borta? Vi gör allt vi kan för att hon ska orka leva. Komma över kanten.

 För några veckor sedan läste Karin Mitt i:s artikel om 1000 hemmasittare. Först en märklig känsla, sedan ilska.

– Bara ordet är fel. Jag vill snarare säga hemmakämpare. Och den där genrebilden media använder av ett barn i mjukiskläder och luvtröja gör att man fastnar i en schablonbild och missar att detta kan vara vem som helst.

Vi trycker in alla i samma mallar.

Hon vänder sig också mot ordet hemmasittare som får det att framstå som någon som väljer att låta bli skolan. Är lat. Skulle kunna om hen bara ville. 

"Varför såg ingen?"

– Jag kan bara tala för vår familj men jag har mycket svårt att tro att någon väljer att avstå från ett sammanhang.

Karin tycker att det är mycket som är fel med skolan och den psykologiska ungdomsvården. Varför var det ingen som såg hennes dotter i tid då?

– Vi larmade flera gånger att allt inte stod rätt till.

Hennes dotter var i och för sig expert på att hålla fasaden uppe, lida i det tysta. Men är det inte sånt som utbildad personal ska se? Karin upplever att de nästan inväntade ett sämre mående innan de agerade. 

– Jag sitter inte på lösningen, men jag vill att man ska se problemet och sluta ta hand om symptomen. Kunskap och forskning finns ju, varför används den inte? Kostnadsskäl? Jo visst, men vad kostar det om man inte tar hand om det? Och alla andra barn som slås ut?

Hon vill se en annan typ av skola. En skola som grundar sig i specialpedagogernas kunskaper. Mindre enheter och klasser, skolplaner som följer hjärnans utveckling, tydlighet och struktur. Med rum som i sin utformning stödjer detta.

– Vi trycker in alla i samma mall och sen försöker vi rädda de som faller ur- i bästa fall. Men det blir ju så mycket lidande. 1000 är inte bara ett tal. Bakom varje siffra står ett barn. Förstår vi egentligen konsekvenserna av det?

*Namn i texten är fingerade.

Tusen barn

I april 2022 kom en kartläggning från utbildningsförvaltningen i Stockholms stad som visar att det finns närmare tusen barn och unga, eller 1 procent av alla barn i grundskolan, som går i skolan mindre än 50 procent av tiden.

Källa: utbildningsförvaltningen

KlaraB Orreteg
08-550 550 68
ANNONS
ANNONS

Senaste nyheterna

En av fjolårets hemmamatcher för SFK:s herrar. Att många av spelarna i laget har en bakgrund i den egna akademin bidrar till att höja akademins betyg i Unicoachs bedömning.

En av fjolårets hemmamatcher för SFK:s herrar. Att många av spelarna i laget har en bakgrund i den egna akademin bidrar till att höja akademins betyg i Unicoachs bedömning.

Tomas Stark

Högt betyg för SFK:s akademi

Nyheter

Rankas högre än flera klubbar i Superettan

Luis Araya är kommunpolis i Upplands Väsby.

Luis Araya är kommunpolis i Upplands Väsby.

Jens Kassnert

Polisen efter attacken mot läraren: Ingen risk för fler våldsbrott

Nyheter

Ingen extra polisnärvaro vid Runby skola ✔ Polis och åklagare förtegna om utredningen ✔ Inga vittnen till händelsen

Politikerna väntas fatta beslut om totalrenovering för Granbackaskolan, byggd 1968. Den ska ske etappvis så att eleverna kan gå kvar under tiden.

Politikerna väntas fatta beslut om totalrenovering för Granbackaskolan, byggd 1968. Den ska ske etappvis så att eleverna kan gå kvar under tiden.

Anna Wachenfeldt

Granbacka renoveras – äldreboende kan byggas på skoltomten

Nyheter

Totalrenovering väntar ✔️ "Föräldrar kan andas ut" ✔️ Förskola byggs på skolgården

ANNONS

Ingen extra polisnärvaro i Runby

Luis Araya är kommunpolis i Upplands Väsby.

Luis Araya är kommunpolis i Upplands Väsby.

Jens Kassnert

20250122120440
20250122121629
2025-01-22
12:04
2025-01-22 12:16

Inga extra poliser är kvar i Runby.

– Vi ser ingen risk för fler våldsdåd kopplat till händelsen förra veckan, säger kommunpolis Luis Araya.

En vecka efter att en lärare blev knivhuggen vid Runby skola har ingen gripits.

Mitt i frågade Luis Araya, kommunpolis i Upplands Väsby, hur elever, lärare och allmänheten i Runby ska tänka när gärningsmannen fortfarande är på fri fot.

– Polisen ser ingen risk till flera våldsdåd kopplat till händelsen i förra veckan. Polisen kan i nuläget inte gå in på varför vi gör den bedömningen på grund av förundersökningssekretessen, säger han.

Finns det någon extra polisnärvaro i Runby?

– Nej. Polisen har ingen polisiär närvaro på skolan eller området.

ANNONS

Under den här veckan har fyra väktare patrullerat vid skolan.

Vi har inte hittat någon hotbild mot någon elev.

När Mitt i kontaktar Stockholmspolisens mediecenter bekräftar presstalesperson Daniel Wikdahl att det enligt polisen inte finns någon risk för fler våldsbrott kopplade till händelsen.

– Den bedömningen gör vi utifrån den information och kunskap vi har. Jag kan inte specificera varför vi landar i den slutsatsen, säger han.

Han berättar att polisen inte har hittat några vittnen till dådet.

Enligt förundersökningsledaren, kammaråklagare Lina Pulkkinen, söker man fortfarande efter en gärningsperson.

– Vi arbetar brett med olika teorier om vem som är gärningsperson och eventuellt motiv, säger hon.

Hon vill inte kommentera om det finns några misstänkta i ärendet eller varför ingen gärningsman gripits än.

Hade polisen kunnat göra något annorlunda i det initiala skedet för att få ett gripande?

– Jag kan inte kommentera mer än att utredningen är i ett tidigt skede och prognos för ett eventuellt gripande går inte att lämna, säger Lina Pulkkinen.

CharlotteArwedsson
08-550 550 58
ANNONS
ANNONS