Efter att Stockholms stads parkeringsapp "Betala P" avvecklades och ersattes av fyra privata parkeringsappar har missnöjet bland stockholmarna vuxit.
Staden krävde att ett avgiftsfritt alternativ skulle finnas i de nya apparna, och för detta betalar man 40 öre per parkering till aktörerna.
Men hos Easypark och Mobill ligger gratisalternativen utanför själva appen, något som uppfattats som svåranvänt.
Lever inte upp till kraven
Trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) medger att övergången inte gått så smidigt som staden hade hoppats. Nu ska trafikkontoret se över hur kraven kan förbättras.
– Det finns otydligheter och tekniska lösningarna som vi inte tycker lever upp till våra krav.
"Jag har full respekt för att vi behöver se till att det här blir så bra det bara går," säger trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP).
Klara B Orreteg
Han menar att de avgiftsfria valen måste bli enklare att hitta. Företagen har rätt att erbjuda premiumtjänster, poängterar han, men dessa ska vara tydligt valbara och ha synliga kostnader.
– Transparensen kring detta har vi haft synpunkter på.
Har gjort förändringar
Easypark har nu gjort länken till sin kostnadsfria webbsida tydligare och man kan navigera till den direkt från vanliga mobilappen.
Webbsidan kan sparas som en ikon på hemskärmen, men det är fortfarande ingen separat app, vilket väckt ytterligare kritik.
– Räddningen i att kunna bokmärka en webbsida i sin telefon håller inte måttet, säger en läsare som Mitt i har haft kontakt med.
Att det nås via webbläsare är däremot okej, enligt trafikborgarrådet. Det stämmer överens med kraven man har satt.
– Att vi ersätter dem med 40 öre per parkering, är inte så mycket pengar i sig att det kan finansiera utveckligen av en app, förklarar han.
Men han kritiserar att Easyparks avgiftsfria alternativ kräver ny inloggning varje gång. Det har staden ställt krav på att man ändrar.
– Det är inte ens tillräckligt bra för att bli auktoriserat.
Ta tillbaka Betala P: "Inte ett alternativ"
Många stockholmare har uttryckt en önskan om att få tillbaka Betala P, men Strömgren menar att en sådan upphandling skulle kosta miljontals kronor och ta flera år att genomföra.
– Det är inte ett alternativ. Kan vi jobba med att systematiskt förbättra de krav som ställs, då tror jag att det här kommer vara det bästa.
Fördelen med att använda ett auktorisationssystem, alltså att flera appar godkänns i stället för att upphandla en egen, är att systemet kan uppdateras regelbundet, menar han. Var tredje månad sker en förnyad tilldelning.
Nackdelen är att det kan vara svårt att i förväg veta exakt vilka krav man kan ställa. Det finns också begränsningar för hur tydliga krav man får ställa när man inte upphandlar, förklarar Lars Strömgren.
Därför arbetar nu staden tillsammans med jurister för att reda ut vad som är möjligt att kräva inom ramen för auktorisationen.