Spänd som en fiolsträng.

Ungefär så skulle man kunnat beskriva stämningen på Åva gymnasium.

Vid ingången stod schackklubben redo. I centralhallen rörde sig fler lärare än vanligt. Utanför aulans dörrar var det fullsmockat med elever innan avsatt tid för att fylla aulan. Allt eftersom minuterna närmade sig tilltog sorlet på skolan. Nu skulle nobelpristagarna i kemi strax skulle komma in.

De var värdar från scen

Innan härskade dock lugnet inne i aulan.

Där förberedde sig Carolina Hendberg, Ndidi Dixon och Max Leino som valts ut av skolan till värdar för sina prestationer i skolan, och hade till uppgift att presentera nobelpristagarna.

Ett ärofyllt uppdrag, tyckte de. Och nervöst.

– Men det ska vara lite nervöst, det är bra, säger Max Leino.

– Vi har övat på våra presentationer och frågor. Det kändes bra, säger Carolina Hendberg och Ndidi Dixon tillägger:

– Nu kan vi inte göra så mycket mer än att peppa inför att de ska komma, säger hon.

Värdarna Carolina Hendberg, Ndidi Dixon och Max Leino.

Stefan Källstigen

Löst problem om protein

Ett par minuter efter avsatt tid öppnades dörrarna. In steg pristagarna och mötte ett hav av applåder från lärare och elever.

Från scen höll Demis Hassabis, John Jumper och David Baker sina föredrag om proteinstrukturprediktion och datorbaserad proteindesign. Det de alltså fått pris i.

Här kanske en del tänker: "Protein är väl det som gymnördar dricker som kosttillskott". Men det är mer än så. Proteiner är några av livet minsta beståndsdelar (tre till sex nanometer) som får cellerna i allt liv att fungera som dem ska.

Från scen beskrevs hur deras upptäcker kan vinnlägga ny forskning. Inom medicin eller för klimatet, där exempelvis det skulle kunna gå att skapa protein som äter plast, berättar David Baker.

Efter deras korta föredrag följde en frågestund. Ndidi Dixon och Carolina Hendberg ställde frågor som Åvas elever hade skickat in om allt från artificiell intelligens till hur man kan hitta framgång inom vetenskapen.

"Väldigt fascinerande"

Sebaztian Erixon, IB23, och Nora Wagner, Nottberg, NA22B, tyckte efteråt att det var ett inspirerande möte.

– Det var ett nytt perspektiv på kemi jämfört med hur vi möter det i skolsalen säger Nora.

Var det inte ett svårt ämne att hänga med i?

– Ja, men det gick bra. Vi läser just nu om det här så vi har lite koll, säger hon.

– Det var väldigt fascinerande att lyssna till. Allt som de har kommit på och upptäckt, säger Sebaztian.

En av diskussionerna stack ut, tyckte de. Den om hur artificiell intelligens – som varit högst närvarande i nobelpristagarnas forskning – och vilka restriktioner man ska lägga på det.

– Det var viktigt det de tog upp om att man inte vill låsa in det i för mycket restriktioner på grund av möjligheterna som finns, säger Nora.

Kort och gott: Lärorikt, menar Sebaztian.

– De kändes jordnära och det är inspirerande att möta personer som lyckats så bra med det de forskar om.

Sebaztian Erixon, IB23, och Nora Wagner, Nottberg, NA22B.

Anton Kyhlbäck