När Luul Jama började i högstadiet i en skola i Västerås märkte hon efter ett tag att vissa av tjejerna hon lärt känna, som precis som hon själv kom från Somalia, alltid var borta några dagar varje månad.

Hon började fundera, och till slut ställde hon frågan rakt ut till sin kompis: varför?

– Då tittade hon lite frågande på mig, som att det var självklart. Svarade "men du vet, jag är ju helt hopsydd och har jätteont, mensen kommer inte ut". Det var en chock för mig, precis som det kom som en chock för henne att jag knappt visste vad hon pratade om, säger Luul Jama.

Tiotusentals utsatta

2021 uppskattade Socialstyrelsen att omkring 68 000 kvinnor som lever i Sverige kan ha utsatts för könsstympning, och att ytterligare 13 000–23 000 flickor riskerar att utsättas – men mörkertalet kan vara stort.

I Somalia genomgår 98 procent av alla flickor könsstympning, enligt Rädda Barnen. Luul Jama tillhör de två procent som klarade sig; hennes mamma stod emot trycket, vägrade låta sin dotter utsättas.

Det var med mamman som förebild och med den stora frustration som uppstod när hon såg vad klasskompisarna gick igenom som Luul Jamas engagemang för frågan väcktes.

– Min kompis hade länge haft hög frånvaro men ingen hade reagerat, förutom på det faktum att hon fått skitdåliga betyg. Ingen frågade varför hon var sängliggande en gång i månaden, varför hon inte kunde simma eller cykla.

Luul Jama och hennes förening Existera är verksamma bland annat i Järva, för att hjälpa kvinnor som utsatts för könsstympning.

Mikael Andersson

Gruppträffar i Järva

2015 grundade Luul Jama den ideella föreningen Existera. De arbetar för att stötta kvinnor som blivit utsatta, och för att utbilda yrkesverksamma som möter målgruppen.

– Trots att vi i Sverige är eniga om att det här är ett fruktansvärt övergrepp är det många som inte vågar ta i frågan. Eftersom det är något som drabbar flickor med utländsk bakgrund verkar många rädda för att bli kallade för rasister. Det gör att många låter bli att anmäla, säger hon.

I Järva har man gruppträffar i Folkets Husby två gånger i veckan, där kvinnor som utsatts får ett tryggt rum att mötas i. Målet är att utvidga även till Tensta och Rinkeby.

– Vi gör dels kroppsövningar, och så pratar vi otroligt mycket. Det är viktigt att våga sätta ord på det, bearbeta tillsammans. Många beskriver könsstympningen som det värsta trauma de varit med om.

Olagligt i Sverige

Att utsätta någon för könsstympning är olagligt i Sverige, men sker ändå. Själva tanken bakom är att väldigt tidigt försöka kontrollera en kvinnas sexualitet genom att garantera hennes oskuld, berättar Luul Jama.

– De som genomför ingreppen kan vara läkare som gör det i smyg, eller andra som tagit på sig rollen. Vissa skickar även sina barn till länder där ingreppet utförs, säger hon.

Ibland används kniv, ibland rakblad eller glasskärvor. Ibland sker det hela utan bedövning.

– Ibland vet man inte ens att det är olagligt i Sverige, man ser det inte som ett brott utan som en kulturell grej som görs lite på sidan av, säger Luul Jama.

"Vår vulva är fantastisk"

Genom att upplysa och höja röster kring ämnet hoppas Luul Jama att fler ska få upp ögonen för problemet, våga lyfta frågan och våga anmäla om man misstänker att någon i ens närhets riskerar att utsättas.

Är man kvinna och har utsatts är det viktigt att veta att det finns hjälp att få.

– Vi har sett många exempel på kvinnor vars trauma läkts lite av att få dela det, bearbeta. Dessutom går det att få fysisk hjälp, med öppenoperationer till exempel.

För många av kvinnorna som kommer till gruppträffarna blir det första insikten i att de fortfarande kan få orgasm, och äga sin egen sexualitet.

– Många tror att kvinnans lust sitter i den lilla delen av klitoris som är utanpå könsorganet, men det man ser är bara en liten del, det mesta är inne i kroppen – vår vulva är helt fantastisk. I många fall har kvinnorna varit avstängda när det kommer till intimitet, eftersom beröring av könsorganet varit kopplat till fruktansvärd smärta och dödsångest. De får chans att lära känna sin kropp igen, ta makten.