Farstaviken ligger på nionde plats på listan över Stockholms läns mest förorenade områden, enligt en sammanställning av länsstyrelsen. Det betyder att vattnet i viken kan utgöra en mycket stor risk för människors hälsa eller miljön.
Mitt i Värmdö har tidigare berättat tidigare om gifterna som rinner ut i viken – och har så gjort i 200 år – från närliggande industriområden.
Farstaviken i Gustavsbergs hamn. Utöver att sätta upp reningsverk mellan Ekobacken och Farstaviken har kommunen startat en utredning för att klargöra vilka fastighetsägare i Ekobacken som bidrar till utsläppen i viken.
Eva Tonström
Cancerframkallande ämnen
Från början handlade det om utsläpp från Gustavsbergs porslinsfabrik och på senare år är det förorenat lakvatten från industritomter i Ekobacken.
De 15 områden som finns med på länsstyrelsens lista är före detta soptippar och industriområden som förgiftats av olika tungmetaller, tjära, PFAS och/eller andra cancerframkallande ämnen.
– Arbetet för att minska antalet förorenade områden behöver sätta fart. Vi ser tyvärr att en del kommuner saknar resurser för att jobba med frågorna, även om viljan finns, säger Sofia Frankki, miljöhandläggare på länsstyrelsen.
Länsstyrelsens rangordning utgår ifrån vad som är känt i dag och hur stora riskerna bedöms vara för bostäder och grund- och ytvatten i närheten, tillägger hon.
En av fastighetsägarna i Ekobacken i Värmdö, JM AB, tvingades sätta upp ett reningsverk vid sitt upplag av krossmassor i våras. Prover tas varje vecka på det renade vattnet, innan det släpps ut i naturen.
Delar av JMs reningsverk i Ekobacken. Här ska vattnet som rinner från deras fastighet renas innan det släpps ut i naturen.
Pekka Pääkkö
Om godkända nivåer inte kan hållas måste företaget betala ett löpande vite till kommunen på 10 000 kronor per månad. Mätningarna visar, senast i september i år, att vattnet som rinner ut från fastigheten inte är tillräckligt rent.
– Halter av sulfat överskrids forfarande och pH-värdet är för högt. Reningsanläggningen ska kompletteras med ytterligare en del för att komma till rätta med detta, säger Greger Ragnarsson, chef för Värmdös samhällsbyggnadskontor.
Klart vilka som ska rena Farstaviken
Reningen av JM:s lakvatten ska pågå tills dess att all sten forslats bort från tomten, vilket är senast till 31 december 2026.
Parallellt med detta pågår ett arbete för att sätta upp ett kommunalt reningsverk. En upphandling har genomförts, men tilldelningsbeslutet kring vem som ska utföra arbetet är överklagat.
I somras dök plötsligt nya mystiska utsläpp upp i viken. Stora mängder olja eller diesel lade sig som en hinna på vattnet vid minst 15 tillfällen och kommunen vet fortfarande inte varifrån det kom.
När det gäller vem som är ansvarig för att rena Farstaviken har länsstyrelsen slagit fast i en tidigare utredning att det är Villeroy & Boch Gustavsbergs AB, som numera äger det som är kvar av gamla Gustavsbergsfabriken, tillsammans med JM AB.
En fördjupad studie pågår hos länsstyrelsen för att ta reda på om och i så fall hur Farstaviken ska renas, och vilka risker det skulle kunna medföra.
Gifter har runnit rakt ut i havsviken i 200 år – och det fortsätter
Giftigt vatten fortsätter att rinna orenat rakt ut i Farstaviken. ”Det är en miljöskandal, det kan inte fortsätta”, säger Gunnar Lind, som bor intill utsläppen.
Utsläppen i Farstaviken i Gustavsbergs hamn har pågått i snart två sekel, sedan Porslinsfabriken startade 1825. Från 1968 och framåt fanns ett reningsverk kopplat till fabriken.
År 2015 skickades en anmälan om misstänkt miljöbrott in till kommunen. Sedan dess har beslut om förelägganden mot de två bolag som enligt kommunen står bakom nuvarande utsläpp – JM och Villeroy och Boch – om att stoppa och rena sitt lakvatten, rullat på. Båda företagen har överklagat kommunens beslut.
Vill ha kommunal rening
Förelägganden är bra, men det räcker inte, menar Gunnar Lind, som bor i området Farsta slottsvik, där vattnet rinner ut i Farstaviken. Han driver själv en hemsida, stangroret.se, där hela processen beskrivs.
– Överklagandena kan pågå i en oändlighet, under tiden rinner gifterna ut i Farstaviken. Något måste göras nu. Kommunen måste själva sätta dit ett reningsverk, säger han.
– Det är en skandal att det har fått pågå under så många år, tillägger han.
Provtagningar som gjorts i diken och vatten som rinner ut i viken, som har redovisats av kommunen, visar på höga halter av tungmetaller, bland annat zink, nickel och kadmium. Senaste provtagningarna gjordes 2019.
Gunnar Lind jobbar själv som miljökonsult och har aldrig stött på något liknande.
– Jag har besökt ett 50-tal nedlagda och aktiva deponier runt om i landet och samtliga har någon form av rening av lakvattnet, säger han.
Farstaviken är, enligt kommunen, så förorenad, efter år av utsläpp från båtvarv och industrier, att länsstyrelsen har klassat viken som en ”mycket stor risk” för människors hälsa och miljö.
– Det är en död vik idag, ingen vill bada eller fiska där. Tänk om det hade varit rent, då hade vi kunnat njuta av att ha vattnet så nära, säger Gunnar Lind.
"Inte vi som förgiftar"
Villeroy och Boch säger till Mitt i Värmdö att halten av föroreningar i deras lakvatten är så pass låg att det inte utgör någon risk för vattenmiljön i Farstaviken, något som också Mark- och miljödomstolen har kommit fram till, enligt Anna Strand, pressansvarig på Villeroy och Boch Gustavsberg AB.
– Vi är noggranna med att följa alla krav och regler som ligger inom vårt ansvar och fortsätter att göra regelbundna provtagningar av lakvattnet, vilket vi gjort i många år, säger hon.
Christian Benfatto, VD för JM Entreprenad AB, svarar i ett mejl till Mitt i: "Länsstyrelsen hanterar ett ärende gällande massorna på JM Entreprenads fastighet inom Ekobacken. Vi utreder möjliga lösningar för att kunna åtgärda förekomsten av utsläpp så snart som möjligt."
"Utsläppen måste stoppas nu"
När Mitt i Värmdö ställer frågan till partierna om de kan tänka sig att bygga ett kommunalt reningsverk för att få bukt med utsläppen i Farstaviken, spretar svaren åt olika håll.
S och V svarar ja på frågan, även L, SD och MP.
– Utsläppen måste stoppas nu. En process om vem som har ansvar är förstås nödvändigt, på längre sikt ska inte kommuninvånarna behöva stå för notan. Det ska utsläpparna göra. Men det får inte bli så att alla skyller på alla och så händer ingenting. Här och nu fortsätter skadliga gifter och tungmetaller att rinna ut i den redan svårt förorenade Farstaviken. Ansvarsfrågan får lösas i efterhand, säger Liv Simonsen, (V).
– I första hand tycker vi att den som förorenar ska betala. Om det är enda utvägen att kommunen står för kostnaden så kommer vi verka för att så sker. Utsläppen ska stoppas. Detta är ett pågående miljöbrott och det är kommunens och länsstyrelsen skyldighet att stoppa det, säger Kristina Paltén, (MP), kommunalråd.
C säger varken ja eller nej medan KD och M säger blankt nej.
– Det vore orimligt om Värmdö går in och tar över ansvar och kostnad för rening på mark som ägs av JM och Villeroy och Boch. Det skulle öppna upp för fler att kräva samma avlastning med sitt miljöansvar på sina egna fastigheter, säger Deshira Flankör (M), ordförande i kommunstyrelsen.
Detta har hänt
Villeroy & Boch Gustavsberg AB har en nedlagd deponi i Ekobacken som användes som soptipp av Gustavsbergsfabriken i många år, nu övertäckt med grus. Den ger, enligt kommunen, fortfarande ifrån sig giftigt lakvatten. Föreläggande med vite från 2019 om förbud att släppa ut orenat lakvattnet och att redovisa förslag på rening av vattnet överklagades och vanns av bolaget i vissa delar. Det här har nu överklagats vidare till EU-domstolen. Kommunen försökte överklaga till Miljööverdomstolen, men fick inte prövningstillstånd.
Nu gäller att bolaget ska ta egna prover på lakvattnet varje vecka. De har också tvingats redovisa möjliga reningsmetoder för kommunen. Bolaget ställde upp ett tillfälligt reningsverk i mars 2020 men det har nu tagits bort.
JM AB har fyllnadsmassor av krossad sten på hög i Ekobacken. Detta avger, enligt kommunen, höga halter av metaller som hamnar i grundvatten och vatten som mynnar i Farstaviken. Föreläggande från 2019 om att rena lakvatten och dagvatten från fastigheten har överklagats till länsstyrelsen.
Andra miljöutmaningar
Uppfylla de lokala klimatmålen som antogs i KF 2020: Att fram till 2030 minska utsläppen av koldioxid till 1,5 ton per invånare och år, minska utsläppen från kommunens egna transporter med 70 procent jämfört med 2010 och att energianvändningen ska vara 50 procent effektivare jämfört med 2005.
Minska bräddningarna, alltså tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten på grund av skyfall eller tekniskt fel på reningsverk eller ledningsnät som leder till överbelastning.
Få bort enskilda avlopp som är bristfälliga och skapar miljöproblem av olika slag
Nya partier i valet 2022
Skärgårdspartiet - politiskt obundet, enligt dem själva, tillhör varken höger- eller vänsterblocket. Tror på att flytta makten från politiken till medborgarna.
Mitt parti Värmdö - socialliberalt parti som säger sig vurma extra för miljö, kultur, LSS, integration, skolan och näringslivsfrågor.
Medborgerlig samling Värmdö - liberalkonservativt parti som "vill återinföra ett tydligt folkförankrat, evidensbaserat och personligt ansvarstagande styre", enligt dem själva.
Ny utredning: Här är företagen som bör rena Farstaviken
Byggjätten JM och sanitetsfabriken Villeroy & Boch bör stå för kostnaderna när Farstaviken ska renas från gifter.
Det slår länsstyrelsen fast i en utredning.
Det är Villeroy & Boch Gustavsbergs AB, som numera äger det som är kvar av gamla Gustavsbergsfabriken, som ligger bakom största delen av föroreningarna i Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Det slår länsstyrelsen fast i en ny ansvarsutredning.
Fabrikens utsläpp ligger på botten
Processvatten från fabriken har släppts ut orenat från att verksamheten startade 1825 till 1968. Det innehöll olika tungmetaller, så som koppar och zink, från tillverkningen av toaletter, tvättställ och badkar, enligt utredarna. Även efter att ett reningsverk sattes upp släpptes orenat vatten ut, men i mindre omfattning, tillägger de.
”De emaljer som användes har varit en stark bidragande orsak till föroreningssituationen”, skriver länsstyrelsen och fortsätter: ”Det finns därför en direkt koppling mellan AB Gustavsbergs fabrikers utsläpp och föroreningarna i Farstaviken”.
Bolaget har även en gammal soptipp i industriområdet Ekobacken, en övertäckt deponi, som kan läcka ut giftigt lakvatten, konstaterar länsstyrelsen.
Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Det andra företaget som anses ha störst skuld i att Farstavikens bottensediment ser ut som det gör, är byggbolaget JM. Bolag som de har tagit över ansvarade för delar av Gustavsbergsfabrikens verksamhet i nära 100 år, enligt länsstyrelsen. De har även sulfidhaltigt berg som läckt giftigt vatten i flera år.
Bolagen ska svara senast sista april
JM och Villeroy & Boch vill inte kommentera ansvarutredningen än.
”Vi håller på att analysera studien tillsammans med experter och kommer att svara inom den tidsfrist som myndigheten har satt, senast 30 april, skriver kommunikationschef Anna Strand på Villeroy & Boch till Mitt i.
JM:s kommunikationschef Katarina Rimmerfeldt skriver till Mitt i: ”JM Värmdöstrand AB och JM Entreprenad AB arbetar med utredningen inför svar till länsstyrelsen. Innan dess avböjer vi kommentarer.”
Flera andra verksamheter har bidragit till föroreningarna genom åren, enligt länsstyrelsen, men att de största är JM och Villeroy & Boch.
Värmdös politiker välkomnar utredningen och de håller i stort med länsstyrelsen om att huvudansvaret sannolikt vilar på de två nämnda bolagen.
– Ansvarsutredningen är ett bra första steg i arbetet med de förorenade sedimenten i Farstaviken och vi ser fram emot att fortsätta stödja länsstyrelsen i sitt arbete med detta, säger Linda Nygren (S), ordförande i bygg- miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Nu ska en mer fördjupad studie göras för att ta reda på om och i så fall hur Farstaviken ska renas, och vilka risker det skulle kunna medföra.
Så här förorenad är Farstaviken
Utredningar från 2012 visar att Farstavikens bottensediment är mycket förorenat och det råder syrefria förhållanden från 12 meters djup, med mycket höga halter av bland annat kadmium, bly, och zink.
Farstavikens vatten rinner ut i Baggensfjärden.
Gustavsbergs porslinsfabrik startade 1825 och har drivits i olika regi fram till 2000, då köptes fabriken upp av den tyska porslinsjätten och bytte namn till Villeroy & Boch Gustavsberg AB.
Sedan 2014 tillverkas allt utomlands och monteras ihop i en ny fabrik i Ekobacken.
Källa: Länsstyrelsen
Så här fördelas ansvaret
JM Värmdöstrand AB, ansvarig för delar av porslinstillverkningen genom övertagande av bolag, från 1890 till 1987.
JM Entreprenad AB, ansvarig för utlakning av metaller från lagringen av sulfidberg i Ekobacken, lagringen har pågått 10-15 år.
Villeroy & Boch Gustavsberg AB, ansvarig för porslinstillverkningen genom övertagande och egen verksamhet. Ansvaret sträcker sig från 1890 till 2014.
Myndigheten hänvisar till principen i miljöbalken, som säger att den som orsakat föroreningen ska betala för efterbehandling.
Källa: Länsstyrelsen
Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Eva Tonström
Ny utredning: Här är företagen som bör rena Farstaviken
Kommunen kan själv ligga bakom utsläppen i Farstaviken
Sju tomter som ägs av kommunen kan läcka miljöfarliga ämnen ut i Farstaviken. Därför byggs nu ett tillfälligt kommunalt reningsverk. Samtidigt är JM:s vattenrening på plats.
En gråvit sörja har samlats upp och rinner långsamt i dikena norr om industriområdet Ekobacken. Det är på väg mot hästhagarna i Farsta slottsvik, och vidare ut i Farstaviken.
I många år har Värmdö kommun hävdat, och delvis kunnat bevisa, att JM och Villeroy & Boch Gustavsberg AB ligger bakom stora delar av utsläppen av giftigt vatten i Farstaviken.
Prover på vatten som rinner ut i diken nära deras fastigheter visar på höga halter av tungmetaller, bland annat zink, nickel och kadmium.
Kommunens tomt Gustavsberg 1:26 Tjustvik, där Värmdös tekniska drift har sin bas. Här finns bland annat pumpstation, fordonstvätt och verkstad som kan släppa ifrån sig oljerester och metaller när det regnar, ut i Farstaviken.
Pekka Pääkkö
Kan läcka olja och metaller
Nu står det klart att kommunen själv, som äger sju fastigheter i industriområdet Ekobacken, kan bidra till utsläppen.
Utredningar visar att de kommunala tomterna kan läcka oljerester och olika metaller som rinner ut i grundvattnet och ner i Farstaviken.
Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Eva Tonström
När upptäckte man det här och varför har det inte lyfts tidigare?
– Det kan jag faktiskt inte svara på, jag vet helt enkelt inte. Men från politiskt håll har det varit en utgångspunkt under en längre tid, säger Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Det är anledningen till att Värmdös politiska styre, Värmdösamarbetet, nu bygger ett nytt, tillfälligt reningsverk i Ekobacken.
– Kommunen äger fastigheter i området som kan bidra till utsläppen, därför är det rimligt att vi gör det här, säger han.
Kommunens tomter Gustavsberg 1:438, Ekobackens återvinningscentral, och Gustavsberg 1:439, lagring av avfall (snöupplag), som ligger bredvid, kan släppa ifrån sig oljerester och metaller när det regnar, ut i Farstaviken.
Pekka Pääkkö
Beslutet fattades i höstas men var och hur den nya reningsanläggningen ska byggas är inte klart.
– Att det ska sättas upp är klart, och det ska ske senast i slutet av 2024, säger Pontus Tengby.
Han tillägger att de vill se hur vattenkvaliteten blir efter JM:s rening, det påverkar vilken typ av rening kommunen väljer.
Delar av JMs reningsverk i Ekobacken. Här ska vattnet som rinner från deras fastighet renas innan det släpps ut i naturen.
Pekka Pääkkö
300 000 ton sulfidberg
För samtidigt – efter år av överklaganden – sattes JM:s reningsverk upp förra veckan. JM AB har 300 000 ton fyllnadsmassor av krossad, sulfidhaltig sten på hög i Ekobacken. Dessa avger höga halter av metaller som hamnar i grundvattnet.
– Det är ett jättestort första steg. Vi har hållit på i åratal med det här så jag är glad att vi kommit så här långt. Det är en stor miljövinst för närområdet och Farstaviken som helhet, säger Linda Nygren (S), ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Prover ska tas varje vecka på det renade vattnet, innan det släpps ut i naturen. Om godkända nivåer inte kan hållas måste företaget betala ett löpande vite till kommunen på 10 000 kronor per månad.
Ett stort dike har grävts längs fastighetsgränsen på JMs tomt för att fånga upp vattnet som rinner från stenhögarna.
Pekka Pääkkö
Enkelt förklarat går JM:s metod ut på att lakvattnet samlas upp i en damm och därifrån renas vattnet till godkända nivåer.
Reningen av utgående vatten ska pågå tills dess att all sten forslats bort från tomten. Företaget har fram till 31 december 2026 på sig att ta bort allting, och meddela kommunen vart massorna tar vägen.
JM vill inte svara på några frågor från Mitt i Värmdö.
JM:s sten kan finnas i många tomter
Parallellt med det här har kommunen startat en egen ansvarsutredning som ska visa vilka fastigheter i Ekobacken som släpper ut miljöfarliga ämnen, och därmed också kan bli skyldiga att rena sitt dagvatten.
Linda Nygren (S), ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Värmdö kommun
Många tomter – inklusive kommunens egna – har använt JM:s krossmassor när området Ekobacken byggdes för drygt tio år sedan, alltså samma typ av sten som nu läcker giftiga ämnen, enligt Linda Nygren.
– Därför kan det här röra många fastigheter i området. Men det krävs att vatten rinner igenom krossmassorna för att det ska bli en utlakning, säger hon.
Totalt 3,2 miljoner kronor har kommunen avsatt till ansvarsutredningen och det tillfälliga reningsverket. Båda ska vara klara under 2024.
Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Eva Tonström
Kommunens fastigheter i Ekobacken
GUSTAVSBERG 2:1: Dagvattendamm.
GUSTAVSBERG 1:187: Charlottendalshallen med parkeringsytor.
GUSTAVSBERG 1:439: Lagring av avfall och snöupplag.
GUSTAVSBERG 1:462: Hall för båtverksamhet och båtuppställning.
GUSTAVSBERG 1:550: Internationella engelska skolan med parkeringsytor.
GUSTAVSBERG 1:438: Återvinningscentral med lagring av avfall och farligt avfall.
GUSTAVSBERG 1:26: Värmdö kommuns tekniska driftavdelning, pumpstation, fordonstvätt och verkstad.
På fem av tomterna finns risk för utsläpp av oljerester och metaller, i ett fall även suspenderat material (partiklar i avloppsvattnet). Även dagvatten från vägar som behöver hanteras. Viss rening finns på några av tomterna.
Källa: Värmdö kommun
Vad händer med Farstaviken?
Länsstyrelsen håller på med en utredning om och i så fall hur Farstaviken ska renas från gifter, och vilka som ska betala för det. Utredningen är på remiss hos kommunen till 17 april.
Kommunen ska också ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för att förbättra vattnet i Farstaviken. Den ska presenteras innan årsskiftet.
Villeroy & Boch ska enligt en dom ta prover på sitt lakvatten och redovisa för kommunen. Men något krav på rening av vattnet finns inte i nuläget.
Källa: Värmdö kommun
200 år av utsläpp i Farstaviken
Utsläppen i Farstaviken har pågått i närmare 200 år, sedan Gustavsbergsfabriken startade 1825. Från 1968 och framåt fanns ett reningsverk kopplat till fabriken, men det togs senare bort.
Genom åren har båtvarv och olika industrier i närheten bidragit till utsläpp av giftigt vatten i viken.
År 2015 skickades en anmälan om misstänkt miljöbrott in till kommunen. Sedan dess har juridiska processer mot JM och Villeroy & Boch om att stoppa och rena sitt lakvatten, rullat på.
Källa: Värmdö kommun
Så här ser giftvattnet ut som rinner från Ekobacken, genom hästhagarna i Farsta slottsvik och vidare ut i Farstaviken vid Gustavsbergs hamn.
Pekka Pääkkö
