Det är Villeroy & Boch Gustavsbergs AB, som numera äger det som är kvar av gamla Gustavsbergsfabriken, som ligger bakom största delen av föroreningarna i Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Det slår länsstyrelsen fast i en ny ansvarsutredning.
Fabrikens utsläpp ligger på botten
Processvatten från fabriken har släppts ut orenat från att verksamheten startade 1825 till 1968. Det innehöll olika tungmetaller, så som koppar och zink, från tillverkningen av toaletter, tvättställ och badkar, enligt utredarna. Även efter att ett reningsverk sattes upp släpptes orenat vatten ut, men i mindre omfattning, tillägger de.
”De emaljer som användes har varit en stark bidragande orsak till föroreningssituationen”, skriver länsstyrelsen och fortsätter: ”Det finns därför en direkt koppling mellan AB Gustavsbergs fabrikers utsläpp och föroreningarna i Farstaviken”.
Bolaget har även en gammal soptipp i industriområdet Ekobacken, en övertäckt deponi, som kan läcka ut giftigt lakvatten, konstaterar länsstyrelsen.
Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Det andra företaget som anses ha störst skuld i att Farstavikens bottensediment ser ut som det gör, är byggbolaget JM. Bolag som de har tagit över ansvarade för delar av Gustavsbergsfabrikens verksamhet i nära 100 år, enligt länsstyrelsen. De har även sulfidhaltigt berg som läckt giftigt vatten i flera år.
Bolagen ska svara senast sista april
JM och Villeroy & Boch vill inte kommentera ansvarutredningen än.
”Vi håller på att analysera studien tillsammans med experter och kommer att svara inom den tidsfrist som myndigheten har satt, senast 30 april, skriver kommunikationschef Anna Strand på Villeroy & Boch till Mitt i.
JM:s kommunikationschef Katarina Rimmerfeldt skriver till Mitt i: ”JM Värmdöstrand AB och JM Entreprenad AB arbetar med utredningen inför svar till länsstyrelsen. Innan dess avböjer vi kommentarer.”
Flera andra verksamheter har bidragit till föroreningarna genom åren, enligt länsstyrelsen, men att de största är JM och Villeroy & Boch.
Värmdös politiker välkomnar utredningen och de håller i stort med länsstyrelsen om att huvudansvaret sannolikt vilar på de två nämnda bolagen.
– Ansvarsutredningen är ett bra första steg i arbetet med de förorenade sedimenten i Farstaviken och vi ser fram emot att fortsätta stödja länsstyrelsen i sitt arbete med detta, säger Linda Nygren (S), ordförande i bygg- miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Nu ska en mer fördjupad studie göras för att ta reda på om och i så fall hur Farstaviken ska renas, och vilka risker det skulle kunna medföra.
Kommunen kan själv ligga bakom utsläppen i Farstaviken
Sju tomter som ägs av kommunen kan läcka miljöfarliga ämnen ut i Farstaviken. Därför byggs nu ett tillfälligt kommunalt reningsverk. Samtidigt är JM:s vattenrening på plats.
En gråvit sörja har samlats upp och rinner långsamt i dikena norr om industriområdet Ekobacken. Det är på väg mot hästhagarna i Farsta slottsvik, och vidare ut i Farstaviken.
I många år har Värmdö kommun hävdat, och delvis kunnat bevisa, att JM och Villeroy & Boch Gustavsberg AB ligger bakom stora delar av utsläppen av giftigt vatten i Farstaviken.
Prover på vatten som rinner ut i diken nära deras fastigheter visar på höga halter av tungmetaller, bland annat zink, nickel och kadmium.
Kommunens tomt Gustavsberg 1:26 Tjustvik, där Värmdös tekniska drift har sin bas. Här finns bland annat pumpstation, fordonstvätt och verkstad som kan släppa ifrån sig oljerester och metaller när det regnar, ut i Farstaviken.
Pekka Pääkkö
Kan läcka olja och metaller
Nu står det klart att kommunen själv, som äger sju fastigheter i industriområdet Ekobacken, kan bidra till utsläppen.
Utredningar visar att de kommunala tomterna kan läcka oljerester och olika metaller som rinner ut i grundvattnet och ner i Farstaviken.
Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Eva Tonström
När upptäckte man det här och varför har det inte lyfts tidigare?
– Det kan jag faktiskt inte svara på, jag vet helt enkelt inte. Men från politiskt håll har det varit en utgångspunkt under en längre tid, säger Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Det är anledningen till att Värmdös politiska styre, Värmdösamarbetet, nu bygger ett nytt, tillfälligt reningsverk i Ekobacken.
– Kommunen äger fastigheter i området som kan bidra till utsläppen, därför är det rimligt att vi gör det här, säger han.
Kommunens tomter Gustavsberg 1:438, Ekobackens återvinningscentral, och Gustavsberg 1:439, lagring av avfall (snöupplag), som ligger bredvid, kan släppa ifrån sig oljerester och metaller när det regnar, ut i Farstaviken.
Pekka Pääkkö
Beslutet fattades i höstas men var och hur den nya reningsanläggningen ska byggas är inte klart.
– Att det ska sättas upp är klart, och det ska ske senast i slutet av 2024, säger Pontus Tengby.
Han tillägger att de vill se hur vattenkvaliteten blir efter JM:s rening, det påverkar vilken typ av rening kommunen väljer.
Delar av JMs reningsverk i Ekobacken. Här ska vattnet som rinner från deras fastighet renas innan det släpps ut i naturen.
Pekka Pääkkö
300 000 ton sulfidberg
För samtidigt – efter år av överklaganden – sattes JM:s reningsverk upp förra veckan. JM AB har 300 000 ton fyllnadsmassor av krossad, sulfidhaltig sten på hög i Ekobacken. Dessa avger höga halter av metaller som hamnar i grundvattnet.
– Det är ett jättestort första steg. Vi har hållit på i åratal med det här så jag är glad att vi kommit så här långt. Det är en stor miljövinst för närområdet och Farstaviken som helhet, säger Linda Nygren (S), ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Prover ska tas varje vecka på det renade vattnet, innan det släpps ut i naturen. Om godkända nivåer inte kan hållas måste företaget betala ett löpande vite till kommunen på 10 000 kronor per månad.
Ett stort dike har grävts längs fastighetsgränsen på JMs tomt för att fånga upp vattnet som rinner från stenhögarna.
Pekka Pääkkö
Enkelt förklarat går JM:s metod ut på att lakvattnet samlas upp i en damm och därifrån renas vattnet till godkända nivåer.
Reningen av utgående vatten ska pågå tills dess att all sten forslats bort från tomten. Företaget har fram till 31 december 2026 på sig att ta bort allting, och meddela kommunen vart massorna tar vägen.
JM vill inte svara på några frågor från Mitt i Värmdö.
JM:s sten kan finnas i många tomter
Parallellt med det här har kommunen startat en egen ansvarsutredning som ska visa vilka fastigheter i Ekobacken som släpper ut miljöfarliga ämnen, och därmed också kan bli skyldiga att rena sitt dagvatten.
Linda Nygren (S), ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Värmdö kommun
Många tomter – inklusive kommunens egna – har använt JM:s krossmassor när området Ekobacken byggdes för drygt tio år sedan, alltså samma typ av sten som nu läcker giftiga ämnen, enligt Linda Nygren.
– Därför kan det här röra många fastigheter i området. Men det krävs att vatten rinner igenom krossmassorna för att det ska bli en utlakning, säger hon.
Totalt 3,2 miljoner kronor har kommunen avsatt till ansvarsutredningen och det tillfälliga reningsverket. Båda ska vara klara under 2024.
Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Eva Tonström
Kommunens fastigheter i Ekobacken
GUSTAVSBERG 2:1: Dagvattendamm.
GUSTAVSBERG 1:187: Charlottendalshallen med parkeringsytor.
GUSTAVSBERG 1:439: Lagring av avfall och snöupplag.
GUSTAVSBERG 1:462: Hall för båtverksamhet och båtuppställning.
GUSTAVSBERG 1:550: Internationella engelska skolan med parkeringsytor.
GUSTAVSBERG 1:438: Återvinningscentral med lagring av avfall och farligt avfall.
GUSTAVSBERG 1:26: Värmdö kommuns tekniska driftavdelning, pumpstation, fordonstvätt och verkstad.
På fem av tomterna finns risk för utsläpp av oljerester och metaller, i ett fall även suspenderat material (partiklar i avloppsvattnet). Även dagvatten från vägar som behöver hanteras. Viss rening finns på några av tomterna.
Källa: Värmdö kommun
Vad händer med Farstaviken?
Länsstyrelsen håller på med en utredning om och i så fall hur Farstaviken ska renas från gifter, och vilka som ska betala för det. Utredningen är på remiss hos kommunen till 17 april.
Kommunen ska också ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för att förbättra vattnet i Farstaviken. Den ska presenteras innan årsskiftet.
Villeroy & Boch ska enligt en dom ta prover på sitt lakvatten och redovisa för kommunen. Men något krav på rening av vattnet finns inte i nuläget.
Källa: Värmdö kommun
200 år av utsläpp i Farstaviken
Utsläppen i Farstaviken har pågått i närmare 200 år, sedan Gustavsbergsfabriken startade 1825. Från 1968 och framåt fanns ett reningsverk kopplat till fabriken, men det togs senare bort.
Genom åren har båtvarv och olika industrier i närheten bidragit till utsläpp av giftigt vatten i viken.
År 2015 skickades en anmälan om misstänkt miljöbrott in till kommunen. Sedan dess har juridiska processer mot JM och Villeroy & Boch om att stoppa och rena sitt lakvatten, rullat på.
Källa: Värmdö kommun
Så här ser giftvattnet ut som rinner från Ekobacken, genom hästhagarna i Farsta slottsvik och vidare ut i Farstaviken vid Gustavsbergs hamn.
Pekka Pääkkö