JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Fiskeredskap ska lämnas till Petterboda

Trasiga fiskeredskap som innehåller plast ska sorteras separat efter ett beslut av regeringen.

Trasiga fiskeredskap som innehåller plast ska sorteras separat efter ett beslut av regeringen.

Mostphotos

20250326074332
20250325104223
2025-03-26
07:43

Tyresöbor kan nu lämna trasiga fiskeredskap till kretsloppscentralen i Petterboda där det finns ett särskilt kärl för dem.

Sedan årsskiftet ska fiskeredskap som helt eller delvis innehåller plast sopsorteras separat. Det kan handla om till exempel spön, nät, linor, konstgjorda beten och rullar.

Det är regeringen som har beslutat om det nya producentansvaret för att öka återvinningen och återanvändningen av dem. Bakgrunden är att fiskeredskapen står för 27 procent av plastskräpet på stränderna i EU, skriver Tyresö kommun på sin hemsida.

Sälj, byt eller lämna hela och fungerande fiskeredskap till återbruk, tipsar kommunen.

SandraSamppala
08-550 550 89

Senaste nyheterna

Hamburgarna försvinner inte från Arninge, men lokalerna tas över av ny kedja.

Hamburgarna försvinner inte från Arninge, men lokalerna tas över av ny kedja.

Mister York/Mikael Andersson

Ny hamburgerkedja öppnar i Täby

Nyheter

Har gått från gatukök till flertalet restauranger ✔ Tar över efter Bores ✔ "Hoppas vi inte gör lokalbefolkningen besvikna"

Alf Grönlund, Kyrkbyn

Alf Grönlund, Kyrkbyn

Louise Kristoffersson

När läste du en bok senast?

Nyheter

Mitt i Vallentuna frågade folk i centrum.

Rotundan är en samlingsplats med sittplatser och bord, som ramas in av en större pergola i cortenstål.

Rotundan är en samlingsplats med sittplatser och bord, som ramas in av en större pergola i cortenstål.

Stockholms stad

Dansbana i Rålis kan lugna läget i Hornsberg

Nyheter

Grannar vill begränsa spontandans i Hornsberg – staden är inte sugen på att förbjuda en svängom

Naturen hjälpte Jennie ur mörkret

Jennie Fylking är uppvuxen med natur och djur, hon var ofta hos sin mormor och morfar på landet som liten. Att återförenas med naturen efter många års depression blev en vändpunkt. "Jag kände igen känslorna av lugn, att vara fri".

Jennie Fylking är uppvuxen med natur och djur, hon var ofta hos sin mormor och morfar på landet som liten. Att återförenas med naturen efter många års depression blev en vändpunkt. "Jag kände igen känslorna av lugn, att vara fri".

Stefan Källstigen

20250330070023
20250328113210
2025-03-30
07:00

Jennie var 28 år och brottades med ångest och depression när hon drabbades av MS. 

Vägen tillbaka har hon tagit steg för steg, på slingriga naturstigar.

Vårsolen letar sig ner mellan grenarna i skogen bakom Överjärva gård. 

Det susar – från bilarna på motorvägen.

Jennie Fylking hör andra saker.

– Fåglarna. Om man lyssnar noga.

Efter tretton år av depression kan hon se det ljusa i tillvaron igen. Hon känner hopp. För det har Jennie naturen att tacka för mycket.

Sedan två år tillbaka träffas hon och en grupp Solnabor regelbundet för gemensamma naturupplevelser inom Friluftsfrämjandets projekt Häng med ut. Det riktar sig till personer med psykisk ohälsa.

Deltagarna vandrar i skogen i närområdet, eldar, paddlar kanot, täljer.

– Jag hade sökt länge efter en meningsfullhet i min vardag. En tid att passa, gemenskap. Jag kände direkt att jag hittat rätt.

Kunde inte röra sig

Jennie var 18 år och hade avslutat en skoldag när kroppen plötsligt vägrade lyda.

– Jag skulle hem och satt påklädd i korridoren. Men jag kunde inte röra mig. 

Körtelfeber blev beskedet från läkaren och starten på mörkret. Hon lade sig i soffan och blev kvar i månader med feber, halsont och en trötthet tung som bly.

Jennie Fylking ser ljust på tillvaron efter många mörka år. Hon tycker det är viktigt att prata om psykisk ohälsa. "Jag har aldrig känt skam över depressionen. Den kom och tog över mitt liv".

Jennie Fylking ser ljust på tillvaron efter många mörka år. Hon tycker det är viktigt att prata om psykisk ohälsa. "Jag har aldrig känt skam över depressionen. Den kom och tog över mitt liv".

Stefan Källstigen

Utöver det fysiska kom sorgen och ångesten.

– Innan jag blev sjuk var jag väldigt glad och social. Jag fäktades fyra dagar i veckan. Hade ambitioner om Camebridge, var stolt över mig själv. Men det var som att jag förlorat allt. Jag kände ofta ”jag kommer dö i den här soffan”.

Yrsel var MS

Jennie tillfrisknade från körtelfebern men inte från sin depression. Hon blev allt mer isolerad i lägenheten. 

– Jag hade ingen lust, ingen glädje. Allt var tungt. Solen kanske sken och jag kunde tänka att jag måste duscha, borsta tänderna, komma ut. Men det hände bara i huvudet. Och till slut gick ju solen ned. 

Jag kände ofta ”jag kommer dö i den här soffan”

Åren gick, med kbt och mediciner. Jennie fick jobb på en förskola och tyckte att det kändes lite bättre psykiskt. Tills hon en morgon vaknade med yrsel. Domningar spred sig från fotsulan upp i ansiktets vänstra sida.

– Jag skulle ta tunnelbanan och gick som om jag vore jättefull. Jag tänkte ”oj, vilka läskiga biverkningar den där nya medicinen hade”.

Det var MS.

Andra reaktioner

Jennie har hakan i händerna och blanka ögon som vänder sig upp mot tallkronorna. Men det är ett skratt som kommer. 

– Vet du vad det konstigaste är? Min reaktion på den här förskräckliga diagnosen, efter att ha varit deprimerad under så lång tid, var ”ha, klart som fan jag ska få det också!”.

Tillbaka i djupet. Oro, nya mediciner.

Och en insikt som Jennie tycker är sorglig.

– När jag fick MS var folk stöttande, de slöt upp och sa att de fanns där. Men min stora sjukdom, depressionen, var för svår för många att greppa. Det var inte alls samma stöd.

Varför är det så, tror du?

– Jag tror att det finns en stor rädsla för psykisk ohälsa. Men jag har aldrig känt någon skam. Depressionen kom och tog över mitt liv.

Jennie Fylking är naturmänniska, men det gäller inte alla i gruppen. "Det kan komma folk i vita sneakers som aldrig varit i naturen. Det finns inga måsten att padda eller fågelskåda, man kanske bara vill dricka kaffe.

Jennie Fylking är naturmänniska, men det gäller inte alla i gruppen. "Det kan komma folk i vita sneakers som aldrig varit i naturen. Det finns inga måsten att padda eller fågelskåda, man kanske bara vill dricka kaffe.

Stefan Källstigen

MS är en sjukdom som inte läker. Medicinerna ger Jennie nedsatt immunförsvar. Ibland blir hon dödstrött. Men hon säger att hon ändå mår ganska bra.

Psykiskt också. Det var en stödperson på Solna stads vuxenenhet som tipsade Jennie om Häng med oss ut. Mötena med naturen och nya kontakter blev ett omtag, säger hon.

Jennie har en egen liknelse, naturmänniska som hon är.

– Jag ser det som att jag var en potatis. Det var mörkt under jorden. Häng med oss ut var en första grodd, som gjorde att jag kom över ytan. 

Hur har det gått för potatisväxten?

– Jag tror den börjar knoppa. 

Sambo och tre skäggagamer

Jennie Fylking, 31

Bor i Råsunda med sambon Linus och skäggagamerna Henry, Oskar och Humlan.

Är kooperatör hos hantverksföreningen Glöden i Bergshamra. Går i vår en ledarutbildning hos Friluftsfrämjandet.

Jennie Fylking hakade på friluftsprojektet för två år sedan och ska nu själv utbilda sig till ledare.

Jennie Fylking hakade på friluftsprojektet för två år sedan och ska nu själv utbilda sig till ledare.

Stefan Källstigen

Häng med oss ut

Häng med oss ut är en metod som bygger på forskning om naturens effekt på hälsa, kamratstöd, aktivitet och återhämtning.

Den används av 35 verksamheter i landet inom t ex vuxenpsykiatri och cancerrehab.

Solna är en av de kommuner som samarbetar med Friluftsfrämjandet och erbjuder uteaktivitet för Solnabor över 20 med psykisk ohälsa.

Källa: Friluftsfrämjandet, Solna stad

MS (multipel skleros)

Är en autoimmun sjukdom. Kroppens vita blodkroppar skadar nervsystemet.

Kan inte botas men det finns bromsmediciner.

Källor: 1177/Karolinska Institutet

AnnaWachenfeldt
08-550 551 51