Nu har vårens studieresultat för alla sexor och nior i Tyresö analyserats. Och några saker sticker ut. Bland annat blir pojkarnas resultat bättre, och där går Tyresö mot den nationella trenden. Men för flickorna i nian sjunker resultaten.

– Vi behöver grotta i det, säger Klara Watmani (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

För att komma till botten med varför det ser ut så här behövs djupare analyser. Men redan nu har några faktorer som kan påverka hittats. I vissa skolor har flickorna fortfarande högre resultat än pojkarna och de har högre närvaro än flickorna vars betyg försämrats.

Många av flickorna har höga meritvärden, även om de inte får godkänt i alla ämnen som behövs för att kunna söka till gymnasiet.

– Vi försöker förstå varför vissa elever inte är i skolan, säger Klara Watmani och berättar att de jobbar med vårdnadshavarna för att öka närvaron.

Även den ökade psykiska ohälsan ses som en potentiell förklaring.

Frånvaro en anledning

Ett annat orosmoln är skillnaderna i resultat mellan skolorna. Några skolor, som Strandskolan, ligger stadigt på höga resultat. Nyboda skola har arbetat med att fånga upp de som pendlat mellan godkänt och icke godkänt, och på så sätt vänt den nedåtgående trenden.

Frånvaro tros vara en av anledningarna till att resultaten i Dalskolan försämras.

Malin Lövkvist

Men på både Dalskolan och Kumla skola försämrades resultaten, vilket Mitt i berättat om tidigare. För Kumla skolas del tros renoveringen vara en förklaring. Även närvaron har en stor effekt på resultaten och det gäller för alla skolor.

Tankarna går lätt till skolk när man pratar om frånvaro, men enligt Klara Watmani har även kortare giltig frånvaro, som vid sjukdom, effekt på resultatet.

– Vi och vårdnadshavarna behöver se till att barnen går i skolan. I Sverige har vi fler lediga skoldagar än dagar vi går i skolan, och vi måste se till att barnen använder de dagar som de har.

Hon påpekar att eleverna på båda skolor trots det har höjt sina resultat för varje år sedan de började i årskurs sju.

Öppnar räknestugor

För att förbättra resultaten pågår just nu flera insatser. Kommunen har bland annat upphandlat en digital matematiktjänst för att stärka elevernas kunskaper i ämnet och alla skolor har en särskild satsning på läsning och läsförståelse. Det har även anställts en skolforskare på halvtid som hjälper till med analysen av elevernas resultat, för att varje skola ska få rätt stöd.

Klara Watmani (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Socialdemokraterna

Klara Watmani, Christoffer Holmström (S), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, samt Emelie Hedberg (M), ordförande i kultur- och fritidsnämnden har lagt ett gemensamt uppdrag om att samarbeta med den ideella organisationen Mattecentrum, som erbjuder läxhjälp i matte. Målet är att ha en räknestuga i varje stadsdel, och den första ska öppna nästa år.

Tyresö hör fortfarande till de 25 procent av kommunerna med högst meritvärde i Sverige.

– Vi är fortsatt stolta över resultatet. Men jag inte är nöjd förrän vi är bäst och alla elever lämnar skolan med gymnasiebehörighet, minst, säger Klara Watmani.