Det är bråttom nu. Det menar Elin Röös, som är forskare inom hållbara livsmedelssystem på Sveriges lantbruksuniversitet. Enligt henne måste vi ställa om kosten för att stoppa utsläppen.
– Om man tittar på konsumtionsbaserade utsläpp, som kommer från oss individers konsumtion, så är det ungefär en fjärdedel som kommer från maten, säger Elin Röös.
Produktionen är boven
Det är under själva produktionen av maten som den största delen av utsläppen sker.
– Det tillkommer naturligtvis också utsläpp från förädling, transporter och förpackandet, men i mindre utsräckning. De stora utsläppen är i själva primärproduktionen, inom djurbruket.
Även FN:s globala mål för att uppnå en hållbar utveckling kräver att vi ändrar vårt sätt att producera och konsumera. Vi ska utrota hungern, halvera vårt matsvinn och uppnå ett effektivt nyttjande av våra naturresurser – senast år 2030.
I denna del av världen äter vi alldeles för mycket kött.
Samtidigt larmar Jordbruksverket om att vi är långt ifrån att nå Agenda 2030.
Men vad är det som vi konsumerar som inte är hållbart? Elin Röös menar att det framför allt handlar om kött och animaliska produkter.
– Det vi i Västvärlden behöver göra framför allt är att minska konsumtionen av kött och animaliska produkter. I denna del av världen äter vi alldeles för mycket kött för att det ska vara en hållbar konsumtion, säger Elin Röös, som inom sin forskning även undersöker hur vi i framtiden kan mätta en växande befolkning.
Mat från växtriket
Enligt Elin Röös är det svårt att säga vad som kommer vara vår framtids mat, mer än att det handlar om mer käk från växtriket. Och tiden är alltså knapp.
– Det är otroligt bråttom när vi ser på hur utsläppen fortsätter. Vi ser redan nu konsekvenserna av våra utsläpp.