Angie Gray
Mygg Hellbom, 78, Sorunda
– Jag tycker att det är bra som det är i dag, men jag reser inte under rusningstid. Jag åker lite udda tider, någon gång i veckan, för att uträtta olika ärenden. Av klimatskäl är jag för att man bygger ut kollektivtrafiken och anpassa terminalen för att fler ska kunna pendla.
Angie Gray
Kevin Henning, 22, Haninge
– Det brukar inte vara trångt på terminalen. Men jag är i och för sig mest här på kvällen när jag har varit ute och festat, och beroende på hur sent det är kan man få vänta rätt länge på bussen. Det jag kan önska är väl att den skulle gå lite oftare. Några extraturer vore bra, men det kanske inte finns ett så stort behov.
Angie Gray
Lars Fuglesang, 59, Årsta
– Jag pendlar härifrån till Tyresö där jag jobbar. Just nu är ju bussterminalen en byggarbetsplats, med bygget för nya tunnelbanan. Jag hoppas att det blir klart snart, och saknar bland annat stora Pressbyrån. Annars tycker jag att det fungerar bra här, även under rusningstid.
Angie Gray
Kristina Hallin, 61, Handen
– Det är väldigt mycket trafik, till exempel från Södertörn. Ibland är det stopp i stan och då kan det bli lite trångt och kaotiskt. Det är också ont om parkeringsplatser för bussarna. Framför allt behöver terminalen bli större och få fler p-platser. I framtiden kommer det att behövas fler bussar för att gynna miljön. Jag jobbar själv som gruppchef på Handen-terminalen.
Angie Gray
Marie Järvås, 56, Solberga
– Den är skitful och det är inte trevligt att stå och vänta på bussen. Det är jobbigt att ta sig hit från "andra sidan" Gullmarsplan, resenärerna krockar i gången. Jag tror man behöver göra om allt från grunden. Jag var med innan det här komplexet fanns, och då var det ett fint ställe att vara på. Nu är det bara betong, avgaser och asfalt.
Ingen plan för Gullmars bussterminal
När byggs Gullmarsplans bussterminal om? Frågan forsätter att hänga i luften. Den rödgröna majoriteten i stadshuset har inte avsatt pengar för en ombyggnad.
Sedan många år är såväl Brommaplans som Gullmarsplans bussterminaler för trånga för resenärer och bussar.
I tidigare länsplaner från 2014 och 2018, under länsstyrelsens regi, fanns öronmärkta pengar för ombyggnad av bussterminalen, 71 miljoner kronor för Brommaplan och 76 miljoner för Gullmarsplan.
Region Stockholm som tagit över länsstyrelsens ansvar har i nya länsplanen inte längre öronmärkt pengar för någon av terminalerna, något Mitt i skrev om i februari.
"Orealistisk"
Nu avsätts 415 miljoner kronor till flera knutpunkter, utan inbördes prioritering, bland annat till Brommaplan och Gullmarsplan.
Att platserna inte längre har öronmärkta pengar beror enligt regionrådet Gustav Hemming (C) på att regionen och Stockholms stad, som måste vara med och betala för kalaset, inte är överens om hur terminalen ska byggas om.
– Den skissartade idé som är föreslagen i den tidigare länsplanen är helt orealistisk för den prislapp som länsstyrelsen tidigare beslutat om att avsätta, och det saknas en överenskommelse mellan regionen och staden om vad som ska byggas, sade Hemming till Mitt i i februari.
Efter valet i september styr en ny rödgrön majoritet i regionen där Gustav Hemming är ett av regionråden. Enligt sin presstjänst bollar Hemming fortsatt över ansvaret på det låsta läget på Stockholms stad.
Nedflyttad. I nya länsplanen saknas öronmärkta pengar till Gullmarsplans ombyggnad.
Stefan Källstigen
Ny majoritet
I Stockholms stadshus sitter en ny rödgrön majoritet. Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd, vill inte uttala sig om huruvida staden är beredd att gå in med pengar, utan hänvisar till den nya budget majoriteten klubbat.
– Det som står i budgettexten är att exploateringsnämnden ska ta ett helhetsansvar för det här. Ansvaret ligger delvis även på trafiknämnden och stadsbyggnadsnämnden. Stockholms stad kommer att bidra genom att stötta regionen i planeringsarbetet, säger Lars Strömgren.
Kommer staden att vara med och betala för terminalerna?
– Jag kan inte svara på den frågan. Eftersom vi är måna om att ombyggnaderna blir av är det inte omöjligt att det blir en fråga för förhandling.
I stadens budget för nästa år finns beslutat om en ny trafikstudie av terminalområdet på Brommaplan. Majoriteten uttalar också att den vill verka för att regionen ska bygga nya bussterminaler vid både Brommaplan och Gullmarsplan.
Inte omöjligt att det blir en fråga för förhandling.
Vad händer nu?
Brommaplan: Behovsanalys pågår: Nej. En anlys skulle kartlägga/prioritera olika behov på platsen. Region Stockholm har dock en dialog med Stockholms stad om stadens arbete med stadsutveckling vid/runt Brommaplan.
Gullmarsplan: Behovsanalys pågår: Ja. Region Stockholm tillsammans med kommunerna Stockholm, Haninge, Tyresö, Nacka, och Nynäshamn kartlägger/prioriterar olika behov på platsen. Analysen klar: 2023.
Källa: Region Stockholm
Gullmarsplans bussterminal – försvarsvärnet blev trängselnavet
Gullmarsplan är döpt efter Gullmarsfjärden i Bohuslän.
1850-tal efter Krimkriget uppfördes befästningar i Johanneshov som en del av ett större försvarsverk söder om Stockholm.
1950 invigdes Gullmarsplan tunnelbanestation (tidigare Johanneshov).
1990 invigdes bussterminalen.
2019 (SL:s normalår) noterades 592 200 påstigande/vecka (buss/tunnelbana/lokalbana) i trafikknutpunkten, +123 200 påstigande jämfört med 2007.
Källa: SL, Stockholms stadsmuseum
Nedprioriterad
Region Stockholm ska enligt länsplanen vara med och betala för en rad trafikknutpunkter, som Slussens bussterminal, Spånga bytespunkt, Brommaplan, Gullmarsplan, Upplands Väsby station.
Tidigare, under länsstyrelsens regi, öronmärktes 71 miljoner kronor för Brommaplan och 76 miljoner för Gullmarsplan.
Nu avsätts 415 miljoner kronor till flera knutpunkter, utan inbördes priortering, bland annat till Brommaplan och Gullmarsplan.
Källa: Region Stockholm
Länsplanen
Länsplanen för 2022-2033 visar hur regionen vill investera i regional transportinfrastruktur.
Budgeten är 9,9 miljarder kronor.
Länsplanen har bland annat som mål att öka andelen som åker kollektivt till 54 procent 2030 (49 procent 2019), och andelen cyklande till 20 procent 2030.
Länsplanen ska även bidra till nationella mål, som att minska utsläpp av växthusgaser med minst 70 procent till 2030.