– Vad jag gör? Jag sitter i mitt fritidshus och slår in julklappar.

Svaret på frågan är ungefär vad som kan förväntas av en professionell jultomte en snöslaskig tisdag i slutet av november.

 – Jag har redan slagit in si sådär hundra stycken, fortsätter Martin Stenberg, som så här års oftast går under namnet Gladtomten.

För två år sedan blev han invald i föreningen Sveriges tomtegille, som har ett 70-tal medlemmar runt om i Sverige.

Startade i Kortedala

Syftet med att samla landets tomtar är dels att säkerställa professionaliteten i uppdragen och dels att ha gemensamma bestämmelser kring prissättningen.

 – Först får man gå ett troår med en mentor och sedan är det styrelsen som bedömer om du är mogen nog för att bli medlem på riktigt.

Martin Gladtomten Stenberg började sin tomtebana i Kortedala, där han bodde tidigare, när han blev tillfrågad att vara tomte på en nystartad second hand-butik.

 – Redan första året kom det runt 200 barn och 300 året därpå. Det är en fantastisk upplevelse att sitta där som tomte och se detta hav av ungar som alla är så glada. Det är stjärnglimmer i varenda öga.

Sedan några månader tillbaka är han och frun nyblivna frölundabor och i kalendern har han inte mindre än fyra inplanerade besök på Frölunda torg.

 – Jag stödjer även bland andra Drottning Silvias barnsjukhus och kvinnojouren och i år ska jag även försöka stödja Stadsmissionen.

Klär en fikonbuske

Martin Stenberg har alltid älskat julen, framför allt att få ge bort julklappar.

 – Redan som ganska liten var jag bra på att fatta vem som ville ha vad och jag letade efter klappar som min veckopeng kunde klara av.

Än idag är givmildheten en stor drivkraft i tomterollen och han medger att han måste lägga band på sig när det kommer till klappjakten.

Julpynt däremot är det lite mer sparsam med och någon gran kommer inte på frågan.

 – Vi brukar ha en fikonbuske istället eftersom min hustru är allergisk mot gran. Men ljus brukar vi ha desto mer av.

Tröttnar du aldrig på julen?

 – Nej, skulle jag känna så skulle jag lägga av. Visst börjar man bli lite skröplig, men några år till ska jag nog orka tomta.