En intagen på Svartsjöanstalten har anmält fängelset till JO för att inte tillhandahålla sängar till alla intagna.
Sedan personen kom till Svartsjöanstalten förra året i början på juni till han gjorde anmälan 1 oktober menar han att han har sett folk sova på soffor varje dag.
"Alla bostadsrum är belagda och anstalten tar emot antagna och sedan sover flertalet i veckan på soffan eller till och med på matbordet", skriver personen i sin anmälan.
"Det kan inte vara rimligt att anstalten tar emot intagna när alla bostadsrum är fulla", fortsätter han.
I sitt svar till JO säger Kriminalvården att så vitt de vet så har ingen intagen behövt sova på matbord. Men det stämmer att intagna inte har fått en säng i ett bostadsrum när fängelset varit fullt.
Nödlösning
"De dömda har därför anvisats att sova på soffor som kortvariga nödlösningar i kritiska lägen där andra möjligheter inte har funnits", skriver Kriminalvården.
Det har hänt när en intagen just har startat sin fängelstraff och ofta kommit till anstalten sent på kvällen då de andra intagna redan sover, menar Kriminalvården.
De intagna har då fått information om att det inte finns någon sängplats att erbjuda, men valt att komma ändå.
Enligt lag kan Kriminalvården inte neka att ta emot den som döms till strafftid om det inte pågår ett upplopp, sjukdomsutbrott eller annan extraordinär omständighet. Att det tillfälligt saknas sängplatser räknas inte till en sådan omständighet.
"Enstaka nätter"
Sofforna som fungerat som tillfälliga sovplatser har stått i olika dagrum, där det också funnits tillgång till toalett, tv och möjlighet att kontakta personal, skriver Kriminalvården.
"Det har inträffat enstaka nätter ungefär några gånger per månad de senaste tre till fyra månaderna. Såvitt känt aldrig mer än två nätter i rad för en och samma intagen."
Under hösten installerades våningssängar i många bostadsrum.
"Någon intagen har därför inte behövt sova på en soffa sedan mitten av november 2023", skriver Kriminalvården.
Så ser livet ut för de intagna på Svartsjö
På anstalten Svartsjö får de intagna bedriva parkskötsel, snickra, ta hand om kor och laga mat i återfallsförebyggande syfte.
Andreas har suttit inne i ett år, och säger att det svåraste har varit att försvinna från sina nära och kära.
Svartsjö ligger naturskönt och inhägnas av taggtråd. Både äldre och nybyggda byggnader utgör anstaltens lokaler. Vid besöksparkeringen finns en tennisbana där de intagna kan spela en timme om dagen.
Svartsjö är en öppen anstalt, vilket innebär att det saknas direkta rymningshinder.
2021 tillkom 48 nya platser på anstalten och takten på nya intagna är hög.
– Vi känner av att det är hög beläggning, men vi gör vad vi kan för att kompensera det, just nu är 26 rum delade, något som egentligen ska undvikas, då det kan leda till konflikter, säger Shqipe Neziraj, kriminalvårdsinspektör.
Brotts - och återfallsförebyggande och människostärkande. Det är tanken med sysselsättningarna som alla intagna måste utföra. Den som är intagen på ett fängelse och har en sysselsättning tjänar 13 kronor i timmen. På bilden pratar kriminalvårdschefen Sandra Hultgren Stenström med en intagen som tar hand om anstaltens kor.
Mikael Andersson
När Mitt i är på besök en varm majdag är många av de intagna sysselsatta med allt från trädgårdsarbete till att ta hand om anstaltens kor. På svenska fängelser råder sysselsättningsplikt.
– Det ger de intagna ett sammanhang, men också ett annat liv när de kommer ut. Idén är att sysselsättningen ska vara brotts- och återfallsförebyggande, vi vill ju inte ha tillbaks dem, säger Sandra Hultgren Stenström, kriminalvårdschef på Svartsjö och Färingsö anstalt.
Skärbrädor tillverkade på Svartsjö. Kriminalvården har det egna märket Made in Jail.
Mikael Andersson
Tre veckor kvar
Andreas, som egentligen heter något annat och inte vill synas i tidningen, har suttit på Svartsjöanstalten i snart ett år. Han berättar att han är dömd för ekobrott, och enbart har tre veckor kvar av sitt fängelsestraff.
– Det känns underbart. Helt underbart, säger Andreas.
Det tog ett tag innan han vande sig vid att inte kunna röra sig fritt som han ville.
– I början när jag behövde göra ett ärende hade jag kvar impulsen att kunna gå ut som jag ville, men man har fått lära sig att stänga av det där.
Till dem som säger att svenska fängelser är för slappa säger han att livet på anstalten är tufft.
– Det är inte på något som helst sätt slappt, vi har arbetsplikt och straffet är att man inte får träffa sina nära och kära och att man försvinner ur deras liv. Det har varit väldigt tufft.
Anstalten Svartsjö bedriver köttproduktion med kor och kalvar. Arbetet med att sköta om korna sysselsätter flera av de intagna. ”Det har varit toppen, jag har jobbat på kontor innan men har fått upp ögonen för det här nu”, säger en av de intagna som har ansvar för korna.
Mikael Andersson
Saknar nära och kära
Andreas har under våren haft ansvar för matlagningen på anstalten. Han säger att det är skönt att få göra något vettigt, då går tiden rätt fort.
Vad har varit svårast med din fängelsevistelse?
– Det är att man försvinner ur sina nära och käras liv. Jag har både barn och barnbarn och fick först inte träffa dem på åtta månader. Det har varit väldigt svårt.
De intagna lever nära varandra, men trots det upplever inte Andreas att de pratar så mycket om vad de varit med om.
– Om man känner bra gemenskap med någon kanske man pratar om det, men jag frågar inte ens. Man vill bara göra det bästa av tiden.
När han är klar med sin tid på Svartsjö ska han gå med fotboja under fyra månader. Efter det här kapitlet väntar arbetet och familjen som finns kvar.
– Jag har ett bra liv utanför så jag har haft tur. Det är många här som inte har det.
Ungefär 30 procent återfaller i brott efter en fängelse-vistelse, enligt Kriminalvården. Trots det slutar inte kriminalvårdsinspektörerna Kristoffer Elmestål och Shqipe Neziraj tvivla på att människor är förändringsbenägna. ”Det är klart att man kan bli lite nedslagen när någon har kommit tillbaka hit, men man får aldrig ge upp eller sluta tro på de intagna”, säger Kristoffer Elmestål.
Mikael Andersson
Andra villkor för kvinnor
Alldeles intill Svartsjö anstalt ligger Färingsö anstalt där enbart kvinnor sitter. Sandra Hultgren Stenström berättar om vad hon ser som olika villkor för kvinnor respektive män som sitter i fängelse.
– Kvinnor är oftare ensamma och har levt ett hårt liv på utsidan. Det är även vanligt att de själva också är brottsoffer.
Kvinnorna får ofta sina barn omhändertagna och familjerna brukar hålla distans till dem. Det är vanligare att männen har kvar kontakt med sin familj, enligt Sandra Hultgren Stenström.
– Det märks att männen får fler familjebesök, det är mer accepterat att ha en manlig släkting som sitter
i fängelse.
Skillnaden blir tydligast kring högtider. Tidigare jular har personal märkt hur det är fullt med släktingar som står redo med julklappar för att besöka Svartsjö anstalt där männen sitter, medan det är tomt vid Färingsö anstalt.
På många svenska fängelser är det trångt, så är även fallet på Svartsjö anstalt. "Det kan vara en utmaning att hitta en meningsfull sysselsättning till alla, takten på nya klienter är hög", säger kriminalvårdschefen Sandra Hultgren Stenström.
Mikael Andersson
Vill inte se högre straff
Shqipe Neziraj och Kristoffer Elmestål har arbetat inom Kriminalvården i många år. Frågan om strängare straff för kriminella har präglat samhällsdebatten senaste tiden. Det finns de som anser att svenska fängelser är för bekväma. Men Kristoffer Elmestål och hans kolleger anser inte att det är rätt väg att gå.
– Jag anser att straffet redan är att man inte får vara med sina nära och kära, att man inte får röra sig hur man vill. Det är straff nog, det är verkligen det. Det är svårt att föreställa sig hur pass svårt det är i sig, säger Kristoffer Elmestål.
Det är inte på något som helst sätt slappt.
Det är svårt att föreställa sig hur pass svårt det är.
En dag på Svartsjö
Så här ser en dag på anstalten ut för Andreas:
Alla intagna väcks klockan sju: ”Men jag brukar gå upp halv sju eftersom jag vill vara klar när de kommer. Jag duschar, städar och bäddar. Jag har tur som får bo själv”.
Efter det går han ner till sina produktionschefer och anmäler att han är på plats. Andreas har under våren haft ansvar för matlagningen på anstalten. I arbetet ingår, förutom att laga maten, disk, budget, planering av menyer och leveranser.
”Först serverar vi frukost. Sedan börjar vi direkt med att preparera köket, vi lagar all mat från grunden. Sedan kommer alla in och ska äta, då ska maten stå framme”. Därefter följer disk. Det är full fart från åtta fram till lunch.
”Sedan tar jag 45 minuters vila och promenerar lite grann. Efter det är det dags att börja ordna med kvällsmaten. Mot kvällen tar vi fram maten för nästa dag, sedan är det utevistelse”. Vi kan till exempel gå och fiska, spela fotboll eller tennis en timme.
”I och med att det är lite ont om personal blir vi inlåsta en timme tidigare. Så nu låser de vid halv åtta. Ibland har vi avdelningsmöten och man kan ta upp olika saker, till exempel om det inte är tillräckligt städat, men de flesta håller faktiskt rent”.
Källa: Andreas.
Om anstalten
Det som är dagens anstalt på Svartsjö började användas på 1950-talet.
Anstalten är av säkerhetsklass 3, vilket är den lägsta säkerhetsklassen. Det innebär att det saknas direkta rymningshinder. De intagna kan röra sig fritt på anstalten och låses enbart in under natten.
I dag har anstalten 129 platser.
Närliggande Svartsjö slott användes som fängelse fram till 1966.
På anstalten Svartsjö sköter intagna vardagliga sysslor som matinköp, matlagning och städning.
Här finns behandlingsprogram och föräldrautbildning som de intagna kan delta i. Även vuxenutbildning ges.
I närheten ligger Färingsö anstalt med kvinnliga intagna i säkerhetsklass 2 och 3.
Källa: Kriminalvården
Shqipe Neziraj, kriminalvårdsinspektör. Anstalten på Svartsjö sätter sin prägel på området. De intagna sköter parken vid närliggande Svartsjö slott.
Mikael Andersson