26 september 2023 besköts en man i 60-årsåldern i sitt hem i Åkersberga sedan gärningspersoner satt eld på hans altan.

I januari dömdes fyra av de inblandade till livstids straff för händelsen och en skjutning dagen efter i Jordbro då en person avled och en skadades.

Enligt domen i Södertörns tingsrätt var bägge händelserna en del av konflikten inom det kriminella Foxtrot-nätverket, men i inget av fallen hade offren koppling till nätverken.

I domen kan man däremot läsa att det förmodligen var en annan man som var tilltänkt måltavla vid skjutningen i Åkersberga.

Kände inte till inneboende

”Det som har kommit fram som ett möjligt motiv till skjutningen är att (den skjutne Åkersbergabon) sedan en längre tid tillbaka har hyrt ut sitt attefallshus på tomten till en person"... "som en kortare tid före händelsen skrivit sig på (Åkersbergabons) adress.”

Personen hade enligt domen kopplingar till ett kriminellt nätverk.

”(Åkersbergabon) tänkte inte på om någon annan var skriven på hans adress eftersom han ofta fick hem post till sig som tillhörde grannen”.

Grannar efter skjutningen i Åkersberga 26 september 2023.

Mikael Andersson

– Vid händelsen gör polisen en rutinkontroll av vilka som är skrivna på bostaden och vilka som är möjliga måltavlor. Då upptäckte man att det var fler skrivna där än husägaren kände till, berättar kammaråklagare Åsa Valter.

– Han bodde inte på adressen utan hade skrivit sig på adressen, men det hade målsägaren (den skjutne Åkersbergabon, reds anm) ingen kännedom om.

– Han har aldrig vid någon tidpunkt varit bosatt där, men det är inte ovanligt att folk skriver sig på en bostad där man inte bor. 

Varför gjorde han så? 

– Det var ju en anhörig till en av parterna i den här konflikten, men vad han kan ha haft för motiv kan jag inte spekulera i. Det är svårt för mig att svara på. 

Är det vanligt att kriminella eller deras anhöriga skriver sig ”fel”?

– Det är svårt för mig att säga om det är vanligt, men det förekommer att personer gör det, absolut. 

Mitt i har talat med Skatteverket som bara har statistiska uppskattningar om hur stort problemet med ”fulskrivningar” är.

Fenomenet omfattar både medvetna och omedvetna felaktiga folkbokföringar och där någon är skriven på annans adress utan att denne känner till det.

– Totalt är 100 000 felaktigt folkbokförda i landet, men majoriteten är inte avsiktliga, säger Tobias Wijk, verksamhetsexpert på Skatteverket inom folkbokföring och identitet.

Tobias Wijk, Folk- och fastighetsavdelningen, Skatteverket.

Sara Burman

Hur många är avsiktliga?

– Vi har ingen statistisk bedömning, men vi kanske pratar om en femtedel – 20 000.

Lättare att skydda sig

Av dessa bedöms flertalet ha motiv som att få boendeparkering, få fördelaktig beskattning, bidrag eller hyra ut en bostad i andra hand. En mindre del av dessa tros ha koppling till grövre brottslighet.

Den som fälls för folkbokföringsbrott kan dömas till böter eller fängelse upp till sex månader. Är brottet grovt, exempelvis som led i organiserad brottslighet, kan man få fängelse i upp till två år.

– Vår bedömning är att andelen som medvetet gör fel har ökat medan de som gör det av okunskap har minskat.

Enligt folkbokföringslagen har Polisen skyldighet att meddela Skatteverket vid misstanke om felaktig folkbokföring. I fall där personer med hotbild mot sig står folkbokförda hos andra, oskyldiga människor, ska handläggningen gå fortare.

I juni 2024 infördes dessutom att Skatteverket skickar en underrättelse om någon skriver sig på din adress.

– Då kan man lämna synpunkter om det är fel, säger Tobias Wijk.