Utvändigt är det väldigt lite som skvallrar om att medeltidskyrkan Botkyrka kyrka just nu genomgår en renovering för att hålla i minst 100 år till. Invändigt är förändringen desto mer påtaglig.
Kyrkbänkarna och golvet är borta, altartavlan är inbyggd i en träkista och orgeln är klädd i ett plasttäcke.
Bara det tränade ögat kan känna igen Botkyrka kyrka i allt bygg- och utgrävningskaos.
Angie Gray
Golvet består numera av finkornigt grus. Det enda som bryter av är några tegelstenskonstruktioner som sticker upp ur marken. Här finns ett tidigare oupptäckt gravvalv som täcktes av en två ton tung sten, förklarar arkeologen Sofia Prata. Vilka som ligger där vet man inte – stenlocket saknade en inskription.
– Vi kommer inte öppna det för gravvalvet omfattas av griftefriden. Men gravvalvet har dokumenterats och skannats inför att vi ska lägga nytt golv. Vi kan se att det finns minst sju individer begravda här. Vi vet inte vilka de är för namnen på kistornas begravningsplaketter är inte synliga för blotta ögat. Vi kan inte heller säga ett exakt årtal, men om man jämför formen på kisthandtagen med likande fynd i andra undersökningar rör det sig sannolikt om tidigt 1600- eller 1700-tal, säger Sofia Prata och fortsätter:
– Troligtvis är det en familj som haft ett gods i området och som bidragit mycket till kyrkan. Hade man medel att bistå kyrkan ekonomiskt var chansen stor att man fick begravas inne i kyrkan. Där fanns de finaste gravplatserna.
Ska bli mer klimatsmart
Kyrkan stängde redan för ett och ett halvt år sedan, i samband med att elpriserna skenade iväg till historiskt höga nivåer. Kyrkan blev helt enkelt för dyr att hålla varm när all värme gick på direktverkande el.
– Renoveringen har varit på gång länge, sedan 2010–2012 ungefär. Men det har fått göras stegvis för det har varit kostsamt. Först renoverade vi kyrkans tak och fasad och nu är vi här, säger Beatrice Lönnqvist, kyrkoherde vid Botkyrka församling.
Det håller man nu på att åtgärda genom att installera värmeslingor under hela golvet. För det har man varit tvungen att schakta bort det gamla stengolvet och gräva sig ned en halv meter – men det var inte bara att gå in med en grävmaskin.
– Massorna är upptagna för hand och utforslade med skottkärror. Man hittar mycket under massorna som är viktigt att bevara och om man skulle gå in med maskin riskerar man att rasera det, förklarar Conny Lundell, platschef för kyrkans renoveringsarbete.
Och visst har man hittat saker. Förutom det stora gravvalvet har arkeologerna hittat flera små smycken som knappast bär på något ekonomiskt värde, men vars kulturhistoriska värde är ovärderligt.
S:t Botvids roll i protestantismen
Framme vid altaret visar Sofia Prata några av de fynd som gjorts. Bland spelpjäser och tärningar från 1400-talet och mynt från så tidigt som Erik av Pommerns tid (1382-1459) finns några smycken som särskilt sticker ut: flera bokbeslag föreställande en man med en fisk i ena handen och en yxa i den andra. De kan ha tillhört psalmböcker.
– Det går inte att tolka på så många olika sätt än att det här är det katolska helgonet Sankt Botvid. Bokbeslaget hittades i det golvlager som preliminärt dateras till 1600- och 1700-tal. Det var lite oväntat eftersom fyndet tyder på att Sankt Botvidslegenden var aktuell och levande även under den protestantiska tiden då helgonkulten var marginell, säger Sofia Prata.
På påskdagen 2025 ska Botkyrka kyrka återuppstå på nytt.