Stora vita säckar med ihopsamlat plastgranulat blandat med skräp töms i den flera meter stora tvättmaskinen. Inget vatten eller medel tillsätts. Det här är ingen vanlig tvättmaskin.

– Förra året fick vi fram 15 ton tvättat granulat. Sedan deponerades 11-12 ton som var alldeles för skitigt, blandat med sten, grus och annat, säger Robin Fredriksson, enhetschef för idrottsplatserna i östra söderort.

"Vi går mot sand eller ifyllnadsfritt i planerna" säger Robin Fredriksson.

Anders Björklund

När startknappen trycks på rasslar schabraket i gång. En tunnelformad tumlare snurrar runt, runt och för löv och annat skräp fram mot en soptunna. Samtidigt silas de små granulaten ned och förs genom rör till en behållare.

Skräpblandat granulat från Sturebyskolan i flera stora säckar tvättas när Mitt i är på besök.

Anders Björklund

Kai Karhulinna tittar till det skräpblandade granulatet innan maskinen startas.

Anders Björklund

Kritiserat material

Maskinen vid Målkurvan nära Gubbängens IP som har några år på nacken är stadens enda. Granulatet kommer från snöplogade fotbollsplaner.

I förra veckan kördes ihopsamlat granulat från Kärrtorps IP till tvätten. Det kommer ur snöhögar som smält.

Anders Björklund

Men plastgranulatet är kritiserat. Förra året reagerade folk runt Kärrtorps IP när snöhögar med granulat lagts i terrängen invid idrottsplatsen. Enhetschefen Robin Fredriksson berättade då att ytan här skulle dammsugas och skrapas av innan man var klara.

– Vi snöröjer 110 planer. I år kommer vi nog att kunna återvinna mer granulat. Vi får inte med lika mycket skit och har blivit bättre på att lägga snön på hårdgjorda ytor, säger Robin Fredriksson.

EU-förbud på väg

Enligt Naturvårdsverket finns i dag stora kunskapsluckor om hur mikroplaster, exempelvis plastgranulat, påverkar miljö och hälsa. Det bryts inte ned naturligt och när granulatet sprids riskerar det att hamna i natur eller vattendrag. Ansamlingen av plast i naturen i världen ökar år för år.

Därför beslutade EU i höstas om försäljningsstopp för gummi- och plastbaserade ifyllnadsmaterial. Stoppet börjar gälla om åtta år.

Idrottsförvaltningen har inte köpt plastgranulat på fyra år. Tvättmaskinen är en förklaring, samtidigt som man strävar mot minskad plastanvändning.

– Vi ligger bra till i förhållande till förbudet. I slutet av 2024 räknar vi med att ha plockat bort plastgranulatet från en tredjedel av planerna. Dessutom lägger vi ut mindre granulat i dag och endast sand eller inget alls på många planer, säger Yassine Kazi-Tani, controller på idrottsförvaltningen.

Idrottsplatsarbetarna och Kai Karhulinna och Gabriel Barkowski vid slutet av den tumlande tunneln där löv och annat skräp kommer ut.

Anders Björklund

Men på planer för elitfotboll gäller särskilda internationella regler. På exempelvis Kanalplan där Hammarbys damlag spelar eller på Brommapojkarnas Grimsta IP måste tills vidare användningen av granulat fortsätta.

– Det finns ännu inget alternativ på marknaden som är godkänt för elitfotboll, förklarar Yassine Kazi-Tani.

Vita säckar med tvättat granulat är redo att läggas ut på fotbollsplaner igen.

Anders Björklund

I Gubbängen går tvättandet av en säck granulat ganska snabbt. Och det som kommer ut är redo att läggas ut på planer igen. Samtidigt jobbar staden för att förhindra att plastgranulat försvinner ut i naturen. Samtliga planer har granulatfällor i sina brunnar.

– På Kärrtorps IP finns ett 80-tal granulatfällor som ska förhindra att det går vidare med dagvattnet, säger Robin Fredriksson.