Hon hade nyss fyllt 36 och skulle fira sin födelsedag. När vännerna som skulle komma över lämnade återbud ringde hon sina föräldrar. Men det gick inte att komma fram.

Klockan var halv åtta och hon körde iväg med barnen för att hämta föräldrarna i Orkesta. I Lindholmen la hon märke till ett stort ljussken som tycktes följa med bilen. När de kom fram berättade hennes far att teven krånglade. Och telefonen fungerade inte.

Tre ljuspelare

Sedan ska himlen plötsligt ha blivit ljus som på dagen. Både Hillevi Andersson och hennes föräldrar vittnade efteråt om att de sett ett stort lysande föremål som långsamt svävade mot norr. Ur marken kom tre ljuspelare som föremålet sänkte sig ner mot.

Det hon uppfattade som en farkost hoppade upp och ner över ljuspelarna innan det sköt iväg rakt upp i himlen och krympte till en orange punkt. Det liknade inget hon sett tidigare.

– Det kunde vara jättestort och ovalt som ett jätteägg, säger hon. Sen kunde det hoppa upp och studsa som en liten apelsin högt upp på på himlen. Och sen kom det tillbaka och förföljde oss.

Ändrade form

Sedan körde de mot Hillevis bror, som ska ha sett ett lysande klot följa efter dem när de närmade sig. Brodern och hans fru anslöt sig och de fortsatte färden. Strax innan Orkesta kyrka, vid Haga vägskäl, berättar hon att föremålet hon sett hos föräldrarna återkom.

Brodern stannade sin bil. Men hon ville se vad det var och stannade först längre fram i korsningen.

Det säregna svävande föremålet var tillbaka och ur tre öppningar kom ett mycket starkt ljus.

– Allt blev vitt och vi blev också vita. Hela bilen blev upplyst. Barnen var rädda och mina föräldrar ville att vi skulle köra därifrån. De var oroliga för att bli bländade av ljuset, säger Hillevi Andersson.

Återigen ändrade föremålet skepnad.

– Det kunde vara stort och lysande. Det kunde öppna ljuscirklar, skicka ljus på oss, ändra form och färg och hastighet. Det var annorlunda något jag sett.

Mycket uppmärksamhet

Efter några minuter körde sällskapet hem till Hillevi och hon ringde polisstationen i Vallentuna.

– Jag ville att de skulle komma ut och titta vad det var. Det förstod nog inte hon som satt i receptionen. Men senare ringde polismästaren och sa att det hade ringt till stationen från hela världen.

Hennes anmälan hade kommit ut i media och blivit mycket uppmärksammad.

– Då var det många andra som hörde av sig som hade sett liknande saker, även om de inte varit så nära. Jag behövde inte känna mig ensam om det jag varit med om. Det hände mycket den kvällen, under den där timmen i mitt liv.