Två människor möts i en omfamnande dans. Deras tunna kroppar strävar uppåt och deras huvuden förenas i en hög båge. "Katedral" heter skulpturen. Den är en av Arne Jones mest berömda och liknar kärlek och mänsklig gemenskap vid ett katedralbygge.

I Västertorp finns den sedan 1955, på en bergsknalle bakom centrum.

– Det är en av mina favoritskulpturer. Det är något med linjerna och riktningarna som tilltalar mig. Det är en skulptur som är både figurativ och abstraherande, säger poeten Minus Miele.

Lekfull ton

I en nyutgiven diktsamlingen "Västertorps skulpturpark" lyfter Minus Miele fram 33 skulpturer i Västertorp med omnejd. Det är en bok lagom stor för jackfickan om man vill ha den med på promenad genom den skulpturtäta stadsdelen. Varje verk har fått en egen dikt, där Minus Miele försöker fånga dess väsen. Hon hoppas att dikterna kan få människor att se skulpturerna med nya ögon.

– Skulpturerna har stått här i så många år så det kan ju hända att man tittar på dem lite vanemässigt, som rekvisita i bakgrunden. Jag vill lyfta fram dem och också ge betraktandet en språklig form. Tonen är lekfull, säger hon.

"Inre och yttre form", skulptur av Henry Moore, vid torget i Västertorp.

Märta Lefvert

En annan av hennes favoriter är "Inre och yttre form" av Henry Moore. Precis som Arne Jones leker han med former men här är de mjuka och omslutande. Den lilla bronsskulpturen har stått vid torgets ena ände sedan 1950-talets början När den togs bort under en husrenovering 2022 reagerade många, några genom att skriva till Mitt i.

– Jag är så glad att den är tillbaka. Det är fint att få se den igen. Jag tycker att den liknar ett öppet ben med muskler och hinnor inuti, säger Minus Miele.

Unik skulpturpark

Västertorps skulpturpark växte fram under 1950-talet, tack vare att privata bygg- och fastighetsbolag såg värdet av offentlig konst, var villiga att finansiera den och samarbetade med Hägerstensåsens kulturella förening. Tillsammans skapade de något unikt.

– Det är intressant att se vilka historiska och politiska förhållanden som gjorde skulpturparken möjlig, tycker Minus Miele, som skrev boken som del av ett projekt om stadsrum och offentlig konst ihop med Hägerstensåsens medborgarhus.

– Människors tillgång till konst och kultur i närområdet är viktig och värd att reflektera över, tillägger hon.

Poeten Minus Miele tycker om ristningarna på gåsen, som påminner om ett uråldrigt sätt att skriva på – att rista i sten.

Märta Lefvert

Gås med ristningar

Promenaden avslutas i Lugnet, parken där traktens barn har sin bästa lekplats. Här finns gott om skulpturer. Minus Miele väljer att stanna till vid Edvin Öhrströms "Den store hvide", en skulptur av gåsen i Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa". Tittar man närmre ser man att den är den full av ristningar, av händelser i romanen.

– Det påminner om att rista i sten, ett uråldrigt sätt att skriva på. Det tycker jag om, säger Minus Miele.

Zodiakklocka är an annan av Minus Mieles favoritverk i Västertorp, För tillfället är Endre Nemes emaljerade jätteur, på en fasad mitt emot torget, täckt av byggställningar.

Märta Lefvert