Den 6 februari drabbades Turkiet och Syrien av kraftiga jordbävningar med enorm förödelse som följd.
De båda brandmännen Klaes-Ola Kolberg och Kiril Hristov, den sistnämnde även räddningshundförare, bestämde sig på eget initiativ för att åka ner till de drabbade områdena för att försöka rädda liv. Med sig hade de golden retrievern Killian, som jobbar som räddningshund.
Kiril med Killian i hjälm och varselväst.
Privat
– Vi började rulla samma natt mot Sofia där det bulgariska räddningsteamet väntade. Vi fick mer utrustning och fortsatte mot Turkiet, berättar Klaes-Ola Kolberg.
Väl framme i staden Kahramanmaras, som var hårt drabbad av jordbävningen, blev det ingen vila.
– Vi satte upp ett tält och gjorde oss redo för natten. Då visade det sig att ett team skulle ut och jobba direkt så vi hängde på.
De båda brandmännen möttes av en enorm förödelse.
– Väldigt många stora byggnader var raserade, folk satt och stod kring lägereldar längs med husen. Vi såg även många döda kroppar inlindade i filtar och en stor mängd räddningsarbetare från hela världen.
Klaes-Ola Kolberg med Killian som passar på att ta en liten paus i räddningsarbetet.
Privat
Hur jobbade Killian?
– Vi fick indikationer på var man trodde att det kunde finnas levande personer under raset. Så fort Killian hittade någon skällde han som markering. Till slut hade han varit med och räddat 18 personer, vilket var långt över förväntan, berättar Klaes-Ola Kolberg.
Det ligger många års träning för Killian bakom den här insatsen. Hundförare Kiril har gått ett stort antal kurser med den sexåriga golden retrievern.
– Det visar hur duktig hunden måste vara, säger Klaes-Ola.
Efter tre dygns arbete i Turkiet återvände de till Sverige och sedan dess har hyllningarna av Killian och hans förare duggat tätt. På måndagen bjöd Blåljus i samverkan, som var med och sponsrade räddningsarbetet, på tårta och tal hemma på Attunda brandstation i Upplands Väsby.
Och när Mitt i når Klaes-Ola på telefon kommer trion just från Stockholm och turkiska ambassaden, som också ville tacka för deras insatser.
– Det var jättefint, vi fick en gåva och de ville så klart ta kort på Killian. Han fick även godis.
Räddningshunden Killian.
Privat
Vad tar du med dig från insatsen i Turkiet?
– Vi har inte riktigt landat än mentalt, det var många jobbiga intryck. Men det jag tänker på är hur effektivt det är med en sökande hund vid sådana här tillfällen. Fler hundar borde ha varit med i sökarbetet. Jag tänker även på hur tacksamma det turkiska folket har varit och hur mycket enklare de gjorde vårt jobb.
Den 20 februari inträffade en ny, kraftig jordbävning i den svårt drabbade regionen Hatay i södra Turkiet.
– Det känns hemskt. De flesta hus som redan var skadade från förra jordbävningen var i alla fall inte bebodda. Men det är fruktansvärt hur en ny, kraftig jordbävning kan inträffa efter så lång tid.
Och frågan kom från turkiska ambassaden om de ville åka ner igen.
– Vi är sugna, men inte efter så kort tid. Vi måste hinna landa. Men om det skulle hända igen åker vi gärna ner och hjälper till. Vi vill gärna använda hunden till vad han är utbildad för.