Behovet av bevakningskameror i Turebergsskolan har diskuterats i flera år, men skolledningen har avvaktat. I våras gick skolan emellertid vidare och skickade in en ansökan.
– Kameror är den sista åtgärden, när man har prövat allt annat som att ha fler rastvakter och att ta bort undanskymda utrymmen, säger Johan Lundgren, trygghetssamordnare och säkerhetsansvarig i Sollentuna kommuns skolor.
Johan Lundgren, trygghetssamordnare och säkerhetsansvarig i Sollentuna kommuns skolor.
Orsaken bakom beslutet är att det enligt skolledningen finns en utbredd tystnadskultur där få elever berättar vad de sett, vilket gör att alldeles för många incidenter förblir ouppklarade.
– Jag är ny rektor sedan ett år, men personal har uttryckt att man har efterfrågat kameror länge. Jag har jobbat på Helenelundsskolan tidigare och var ansvarig för processen när de fick kameror för några år sedan. Det är en omfattande process, men tröskeln var låg för mig eftersom jag har gjort det förut, säger Turebergsskolans rektor Magnus Gustafsson.
Att det finns en tystnadskultur på skolan, hur jobbar ni kring det?
– Den finns men det gör den på alla skolor och även i samhället i stort. Mindre barn pratar, kanske upp till i fyran eller femman, men sedan vill de inte vara den som golar. Vi jobbar med det i varenda samtal med elever. Några har vi faktiskt kunnat lirka med, men om jag sedan vill skicka en faktura när en elev har dragit brandlarmet så räcker inte vittnesmål ändå. Då krävs hårda bevis.
Lönar sig ekonomiskt
De två huvudsakliga syftena med att installera kameror i skolan är att minska skadegörelsen och att öka tryggheten för eleverna.
– Det är inte våld som kameror främst ska stoppa. Barn är barn och konflikter kan uppstå även om vi har kameror. Skadegörelse och brandlarm är det som har stört mest, säger Magnus Gustafsson.
Enligt skolan visar tidigare erfarenhet att minskad skadegörelse gör att kamerainstallationer skulle löna sig ekonomiskt på tre till fyra år. Bland annat för att skolan då kan skicka en faktura till personen som är skyldig till incidenten.
– Det kommer nog att göra att skadegörelsen i princip upphör, säger Magnus Gustafsson.
Sällan någon vågar vittna
När det gäller ökad trygghet uppger skolan att många incidenter sker när vuxna inte ser eller på platser som är skymda. Då personal följer upp och utreder händelser står ofta ord mot ord, eller så finns ingen som vill eller vågar berätta om vad som hänt.
Som exempel nämns tre polisanmälningar på grund av misshandel som gjorts det senaste läsåret, där åtminstone två av händelserna skulle ha kunnat fångas av de kameror man nu planerar att sätta upp.
Eleverna positiva
Eleverna har fått komma till tals i enkäter och de är positiva till kameror, liksom vårdnadshavare och personal, enligt rektorn.
– På Helenelundsskolan var eleverna emot det, men här var de för med en övertygande majoritet. 83 procent de yngre var positiva och andelen på högstadiet var nästan lika hög, säger Magnus Gustafsson.
Utbildningskontoret har behandlat ansökan och bedömer att kamerabevakning behövs och att fördelarna med kamerabevakningen överväger integritetsintrånget.
På sitt senaste möte beslutade utbildningsnämnden att bevilja ansökan för elva av tolv kameror på olika platser i skolan. Den enda platsen där det blev avslag var utanför lågstadiets toaletter. Behovet av dessa hade enligt nämnden inte motiverats av Turebergsskolan, mer än att utrymmet är svårt att ha tillsyn över.
Kamerorna kommer att kunna finnas på plats när skolan öppnar för höstterminen, i augusti.
– Ja, i hela förberedelseprocessen ingår en kostnadsberäkning och att ha förslag på exakt var kamerorna ska sitta. Så när ansökan beviljas är allt egentligen redan klart, säger Johan Lundgren.