Närakuterna, som infördes i Region Stockholm under den förra borgerligt styrda mandatperioden, är inte lika populära hos den nuvarande majoriteten.

Det öppnas inga nya närakuter, som tidigare varit på förslag. Och kanske är snarare en socialdemokratisk favorit på väg tillbaka: Husläkarjouren.

Det har funnits 11 husläkarjourer runt om i länet, men i samma veva som närakuterna öppnades så lades jourerna ner.

Och draghjälp kommer nu från oväntat håll: Kristdemokraterna.

I en debattartikel i Dagens Medicin skriver de att "Det är dags att återinföra de jouröppna vårdcentraler som tidigare fanns i Stockholm".

Primärvårdsregionrådet Christine Lorne (C) menar att närakuter inte borde behövas.

Primärvårdsregionrådet Christine Lorne (C) menar att närakuter inte borde behövas.

Claudio Britos

Borde samarbeta

Men någon kovändning handlar det inte om, menar oppositionsregionrådet Désirée Pethrus (KD):

– Nej, i vårt sjukvårdspolistiska program står att vi vill utreda hur vårdcentralerna kan fungera bättre och effektivare och ha utökade öppettider, och att närakuterna borde ingå i primärvården och samarbeta med vårdcentralerna, säger hon.

Närakuterna kom till för att avlasta akutsjukhusen. De ska ha nära till röntgen och vara öppna 08-22 alla dagar i veckan. Samma öppettider gällde för husläkarjourerna, där flera vårdcentraler samarbetade kring en jourmottagning.

Désirée Pethrus (KD) vill att man utreder om vårdcentraler och närakuter kan samarbeta och bli husläkarjourer.

Désirée Pethrus (KD) vill att man utreder om vårdcentraler och närakuter kan samarbeta och bli husläkarjourer.

Eira Desax

Plåster på såren

Centerpartiet, som även de ingick i den koalition som införde närakuterna och avskaffade husläkarjourerna, välkomnar KD:s utspel.

Enligt Christine Lorne (C), primärvårdsregionråd, fungerar närakuterna som plåster på såren när grundproblemet är dålig tillgänglighet på vårdcentralerna.

– Nu ser vi hur det fallit ut, och kan konstatera att många patienter som vänder sig till närakuterna borde ha fått hjälp på sin vårdcentral, säger hon.

Närakuten i Sollentuna är en av de 11 närakuter som öppnats, i syfte att avlasta akutsjukhusen.

Närakuten i Sollentuna är en av de 11 närakuter som öppnats, i syfte att avlasta akutsjukhusen.

Tomas Stark

Dyrare vård

Ett besök på närakuten är dyrare för regionen och därmed för skattebetalarna, än ett besök på vårdcentralen. De pengarna skulle i så fall kunna läggas på vårdcentralerna.

Nyligen kom besked om att Närakut Hötorget avvecklas. Men det är inte aktuellt att stänga några närakuter, enligt Lorne.

– Nej, men de borde inte behövas. Systemet med närakuter ska nu utredas i sin helhet. Patienterna borde få hjälp på sin vårdcentral. Det kan handla om husläkarjourer eller att närakuterna fungerar som vårdcentraler på kvällar och helger, säger hon.

Stort sparpaket väntar sjukvården

Smekmånaden för Region Stockholms mittenstyre är över. Akutsjukhus, specialistmottagningar, geriatrik – alla får dra åt svångremmen nästa år. En nedläggning av närakuten vid Hötorget föreslås också.

Åtstramningar är att vänta i princip överallt, framgår det av hälso- och sjukvårdsnämndens budgetunderlag för 2024.

För akutsjukhusen, som i år fick två miljarder extra för att klara sina underskott, blir det en uppräkning av ersättningarna med bara 3,2 procent, trots hög inflation och kostnadsökningar.

Samma gäller den geriatrik (äldresjukvård) och psykiatri som drivs i regionens regi.

Inom det 40-tal vårdområden som har vårdval, alltså fri etableringsrätt, räknas inte ersättningarna upp alls.

De avtal som finns med privata vårdgivare är bundna och där ligger ersättningarna fast.

1,7 miljarder

Redan inför 2023 räknade man med ett underskott om 900 miljoner kronor. Och nu dras svångremmen åt ytterligare. Nämndens budget för 2024 omsluter 74 miljarder kronor, och 1,7 miljarder ska sparas in för att få ekonomin i balans.

Underskotten uppges bero på mindre statsbidrag och att en stor del av kostnaderna är bundna i vårdavtal som inte går att påverka.

Men omkring 60 procent av vården bedrivs i egen regi, och där går det att skära snabbare.

En omställning till att ta över mer vård i egen regi pågår också, som ambulans, ätstörningsvård och vissa vårdval, till exempel långvarig smärta och utmattningssyndrom.

Oppositionen befarar varsel

Charlotte Broberg (M), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, uppger att Moderaterna inte deltar i beslutet utan återkommer med ett eget budgetförslag.

– Men jag slås av att förslaget ger tydliga signaler om underskott och massvarsel, som på Karolinska. Det gäller visserligen administrativ personal, men de avlastar ju vårdpersonalen som får ett tyngre lass, säger hon.

Budgetunderlaget överlämnas nu över till regionstyrelsen, och budgeten för 2024 fastställs av regionfullmäktige i höst.

Så sparas pengar

Närakut Hötorget läggs ner: 20 miljoner kronor.

Avskaffande/revidering av vårdval och minskad överkonsumtion: 200 miljoner kronor.

All ambulans i egen regi minskar administrationskostnader: 10 miljoner kronor.

Neuropsykiatriska utredningar för vuxna i regionens regi: 15 miljoner kronor.

Färre vårdtillfällen i den regiondrivna geriatriken: 50 miljoner kronor.

Felaktiga utbetalningar korrigeras: 10 miljoner kronor.

Central administration bantas och färre konsulter: 19 miljoner kronor.

Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Tuffa besparingar är att vänta i vården.

Tuffa besparingar är att vänta i vården.

Mostphotos

Tuffa besparingar på gång i Stockholmsvården

Närakut kan läggas ner, vårdval avskaffas och privat vård förs över i regionens regi för att spara pengar.