I Upplands Väsby har var femte invånare rötterna i Finland – och kommunen kallas ibland för "Lilla Finland".

Sverigefinnarna är även en av de nationella minoriteterna.

Nästa vecka förvandlas biblioteket i Upplands Väsby till en mat- och kulturfest – för att uppmärksamma nationella minoritetsveckan.

Till finska brunchen på Sverigefinnarnas dag blir det karelska piroger – och det är full aktivitet hos Sarianna Kranz hemma i köket i Odenslunda.

Rågmjöl och vetemjöl blandas med vatten, salt och lite olja. Sedan kavlar Sarianna ut degen till rundlar som fylls med risgrynsgröt, nyps ihop – och skjuts in i ugnen. Äggsmöret är pricken över i.

Fyllningen med risgrynsgröt ska inte gå ända ut i kanterna – då svämmar pirogerna över.

Fyllningen med risgrynsgröt ska inte gå ända ut i kanterna – då svämmar pirogerna över.

Johannes Äng

– Det är en väldigt älskad maträtt och populär på alla slags tillställningar i Finland, säger hon och torkar av lite mjöl.

Hon gör dem som hennes mamma lärde henne att göra dem.

– Men de smakar ändå inte som hennes, så är det bara. Kanske är det mjölet eller ugnen som är annorlunda.

Sarianna Kranz är ursprungligen från Tammerfors men bor sedan många år i Upplands Väsby.

Sarianna Kranz är ursprungligen från Tammerfors men bor sedan många år i Upplands Väsby.

Johannes Äng

Som namnet antyder kommer pirogerna från Karelen, den delen av Finland som förlorades till Ryssland under andra världskriget.

– De som flydde från Karelen tog med sig sin matkultur. Maten bär identitetsrötter och en hel del berättelser, säger Sarianna som växte upp i finska Tammerfors.

Hon berättar att maten går som en röd tråd genom minoritetsveckans program. Förutom pirogerna blir det även judisk mat.

– Maten är ett ämne som förenar, alla är nyfikna på varandras mat. 

Sarianna Kranz mamma bakade karelska piroger – nu för hon traditionen vidare. "Men de smakar ändå inte som mammas"

Sarianna Kranz mamma bakade karelska piroger – nu för hon traditionen vidare. "Men de smakar ändå inte som mammas"

Johannes Äng

Minoritetsveckan anordnas för första gången av ett 20-tal kommuner samtidigt i Stockholms län.

– Vi har gjort ett program som vi hoppas ska erbjuda något för alla åldrar och där vi på olika sätt lyfter minoritetsgrupper i det svenska samhället, säger Sarianna Kranz.

Upplands Väsby är en av Sveriges 66 kommuner som är anslutna till det finska förvaltningsområdet – som särskilt ska se till att Sverigefinnarnas rättigheter tillgodoses.

Har synen på Sverigefinnar förändrats?

– Ja, det tycker jag. Man börjar uppmärksamma finnarna på ett annat sätt på olika områden. Det är inne att vara finne.