Ett ungt rådjur har irrat sig in innanför stängslet. Den går trevande över de stora stenbumlingarna som lämnades kvar efter den stora schaktningen här för sex år sedan. Då schaktades 45 000 ton massor bort.
– Vi fick bort väldigt mycket PFAS under den schaktsaneringen, men våra undersökningar visar att det finns en hel del kvar, säger Peter Johansson, ansvarig för PFAS-saneringen i Barkarbarbystaden.
Peter Johansson och Toni Chmielewski är överens om att investera i noggranna utredningarna nu för att slippa betala onödiga avgifter när åtgärderna senare ska sättas in.
Erik Lejdelin
Här ska Barkarbystaden växa
Han står på en vall tillsammans med Toni Chmielewski, Barkarbystadens projektchef. Ett hundratal meter till höger står den nybyggda Ålstaskolan. Till vänster tar Järvafältets naturreservat vid. Mitt emellan ska det inom några år byggas ett hundratal bostäder och en idrottsplats.
Men först måste området saneras. Under ett antal år övades det här med brandskum som innehöll PFAS.
– Vi har gjort omfattande markundersökningar där vi kan se att föroreningarna via dräneringar och diken påverkar Igelbäcken och Säbysjön.
En grov uppskattning har visat att hälften av PFAS-föroreningarna i den artrika och skyddsvärda Igelbäcken kommer just härifrån.
– PFAS-föroreningarna utgör ingen fara för människorna som ska bo här senare, men av miljöskäl är det väldigt klokt att åtgärda nu. När det väl står ett hus här då blir det betydligt svårare.
En tung nota
Men att hitta föroreningarna är ett oerhört komplext och krävande arbete. Och dyrt.
– Vi lägger flera miljoner bara på att utreda det här. Men ju mer kunskap vi har, ju mer rätt kommer vi kunna göra när det är dags för åtgärder.
Utredningarna har hittills kostat mellan 5 till 10 miljoner kronor. Den stora saneringen 2018 kostade omkring 50 miljoner kronor. Men Peter Johansson säger att oavsett hur precisa deras undersökningar är så kommer åtgärderna att kosta.
– Vi pratar miljoner i hundratal. Men skulle vi göra den "lätta" lösningen att schakta bort allt då talar vi miljardbelopp.
Det finns stora kunskapsluckor när det kommer till PFAS-föroreningar. Därför fick Naturvårdsverket i fjol ett regeringsuppdrag att fram till 2025 ta fram en nationell strategi för hur Sverige kan snabba på kartläggning och sanering av områden som förorenats av PFAS.
Beroende på mängden PFAS finns olika åtgärder och Toni Chmielewski säger att man från kommunledningens sida inte vill stressa på.
– V i vill låta den här processen ta tid och inte forcera fram några slutsatser. Agerar vi nu så riskerar vi att dra på oss kostnader i onödan.
Peter Johansson säger att kostnaden för saneringen av PFAS runt den gamla brandövningsplatsen kan räknas i hundratals miljoner kronor.
Erik Lejdelin
Försvarsmakten pekas ut
Men vem ska egentligen stå för notan? Idag ligger kommunen ute med hela kostnaden men deras hållning är att Försvarsmakten borde öppna plånboken. 2021 gjordes en utredning för Järfälla kommuns räkning om vem som ska hållas ansvarig för utsläppen.
I den utredningen pekas Försvarsmakten ut som den största utsläpparen av PFAS under deras tid på flygfältet mellan åren 1936 och 1994. Även Attunda brandförsvar och Järfälla kommun har, om än i mindre omfattning, ansvar för åren som följde.
Men att föra i bevis vilka ämnen Försvarsmakten använde på en specifik plats för ett halvt sekel sedan är svårt.
Peter Johansson och Toni Chmielewski står på den gamla brandövningsplatsen i Barkarby. Framför dem är det område där Barkarbystaden ska växa med flera bostäder och en idrottsplats.
Erik Lejdelin
Sågar kommunens utredning
Försvarsmaktens svar på ansvarsutredningen dröjde, men när det väl kom i slutet på 2022 var deras svar tydligt: Utredningen är ofullständig och det finns brister i historiken. De accepterar den inte.
– Vi driver ansvarsfrågan vidare. Vi samarbetar med andra kommuner, som Uppsala exempelvis. De driver nu just nu en process gentemot Försvarsmakten.Vår utgångspunkt är att skattebetalarna ska drabbas så lite som möjligt, säger Toni Chmielewski.
Men man har inga stora förhoppningar på att försvaret kommer stå för kostnaderna.
– I den bästa av världar hade Försvarsmakten agerat på ett annat sätt, de hade kunnat vara delaktiga och hjälpsamma i den här utredningen. Det kan tyckas märkligt eftersom vi båda är två offentliga parter, men det är ingenting vi kan påverka, säger Peter Johansson.
Peter Johansson säger att PFAS-saneringen främst handlar om att skydda djur och natur. Det finns ingen direkt fara för människorna som senare kommer att bo här.
Erik Lejdelin