Skolböcker eller paddor? Tradtionella eller digitala läromedel i skolundervisningen? Eller både och? Den frågan är högst aktuell i Upplands Väsby.
Förra mandatperioden införde Väsbyalliansen (M, KD, C, L och VB) en särskild pott för tryckta läromedel.
En halv miljon om året skulle fördelas med början 2022 och två år framåt. Under 2023 och 2024 ökade Mittenstyret (S, VB och L) läromedelspotten till en miljon per år.
Men i budgeten som antogs i juni var läromedelspotten för 2025 bortplockad.
Varför?
– Vi vill att alla skolor ska kunna köpa in läromedel utan att behöva söka från en särskild pott. Det ska finnas en tillräcklig budget för inköp av läromedel, säger Suzanne Granqvist Enell (S), utbildningsnämndens ordförande.
Hur kan det göra det om ni tar bort de öronmärkta pengarna?
– Vi har räknat upp skolpengen med drygt tre procent för 2024 och 2025, vilket innebär närmare 30 miljoner per år. I grunden ska skolpengen täcka in inköpen av läromedel.
Oppositionspartierna är inte övertygade. De menar att en uppräkning av skolpengen inte medför något något tillskott till skolan, utan enbart är en ersättning för ökade omvärldskostnader som hög inflation. Moderaterna är även kritiska till att potten tas bort.
– De kommunala medlen syftade till att säkra likvärdig tillgång till läromedel, oavsett huvudman. Nu försvinner den möjligheten, vilket blir en försämring för friskolorna, säger Hanna Broberg (M), andre vice ordförande i utbildningsnämnden.
Henrik Malmström Wallin, utbildningschef för de kommunala skolorna, ser inte någon större risk att de kommunala skolorna blir utan rätt mängd tryckta läromedel.
– Att potten försvinner inför 2025 upplever jag trots allt är hanterbart för skolorna.
Han pekar på att kommunen parallellt har andra satsningar.
– När vi får mer generella satsningar kan rektor styra dem till de områden som hen ser störst behov av på just ”sin” skola. Det kan vara fler lärare, mindre undervisningsgrupper och/eller fler läromedel.
Sämre för friskolorna
Att rektorerna sätter sin egen budget främjar inte satsningen på läromedel, anser Hanna Broberg.
– Att lägga pengar på mer personal, bättre leksaker på skolgården eller mer läromedel är upp till varje rektor. Det finns inte heller något i en generell uppräkning som garanterar satsningen, vilket läromedelspotten gjorde.
Upplands Väsby kommuns kommunala skolor har beviljats 1,5 miljon kronor i statsbidrag till tryckta läromedel. Även friskolorna kan söka det bidraget.