Det är skarp kritik som 27 socialsekreterare på barn- och ungdomsenheten i Skärholmen lägger fram i ett öppet brev som skickats till förvaltningsledningen i Skärholmen. Brevet har även skickats till bland andra finansborgarrådet Karin Wanngård (S) och socialborgarrådet Alexander Ojanne (S) i hopp om att väcka debatt.
”Vi hyser en mycket stor oro för att underskottet och fokus på att hålla budget i balans som största prioritet, ska leda till att fler barn och unga riskerar att fara illa och inte få tillgång till behövlig vård”, skriver de.
Socialsekreterarna beskriver hur de senaste årens våldsvåg har gjort att de under perioder enbart har kunnat arbeta för att förhindra och skydda barn och unga från gängens skjutningar, sprängningar och aggressiva nyrekryteringar. Medan mindre akuta ärenden har fått stryka på foten.
– Vi skulle behöva vara fler socialsekreterare här. Vi får släcka bränder där det nästan är för sent och hinner inte med det förebyggande arbetet, säger en av socialsekreterarna som vill vara anonym.
"Handläggningen blir inte rättssäker"
Ärenden de får skippa är exempelvis sådana där barn far illa för att det finns missbruk i hemmet, där en förälder är psykiskt sjuk, där det finns kriminalitet som inte anses akut och där skolan gjort en orosanmälan för att en elev har en hög frånvaro.
– Man vet genom forskning att sådant ökar risken att hamna i kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa men vi hinner inte jobba med det. Detsamma gäller familjer som är motiverade och själva inser att de behöver hjälp och stöd, säger socialsekreteraren.
Läget har enligt de anställda gjort att de inte längre kan följa lagen.
– Handläggningen blir inte rättssäker och jobb läggs på hög. Vi kan inte hålla utredningstiderna och barn och unga utsätts för risker under längre tid.
Socialtjänstens samarbete med polisen har lett till att unga har placerats på Sis- och HVB-hem för skydda dem från att bli skjutna eller hindra dem från att skjuta andra. Kostnaden för placeringarna har varit mycket hög för staddelsförvaltningen, men man har inte fått tillräcklig ekonomiskt kompensation.
– För att minska budgetunderskottet ville förvaltningsledningen att vi skulle plocka hem barn som hade behov av vård, men det blev inte så för vår enhetschef vägrade. Sedan blev hon uppsagd för att hon inte höll budgeten i balans fast det var budgeten som var helt orimlig, säger en annan av socialsekreterarna.
Flera chefer har sparkats
De är mycket kritiska både till budgeten och att enhetschefen fått gå.
– Även enhetschefen innan fick gå för att budgeten inte var i balans. Sedan var vi utan fast enhetschef och det blev jätteoroligt, jättemånga sa upp sig eller blev sjukskrivna för att det inte var någon struktur. Med den här nya chefen hade det äntligen blivit bra igen, vi hade rutiner och folk trivdes och stannade kvar och så fick chefen gå i somras. Hur ska man kunna hålla en budget som är så orimlig och hur kan man sparka en chef för att hon gör sitt jobb och som genomfört en positiv vändning, säger de båda socialsekreterarna.
De tycker att förvaltningsledningen har svikit både barn och unga i Skärholmen, de anställda och kräver nu att de ska agera, dels genom att via politiker kräva mer pengar, dels genom att stötta chefer och se till att det finns tillräckligt med personal.
– Vi har slagit larm om det här under lång tid, men de lyssnar inte. Vi har inget förtroende för förvaltningsledningen, säger en socialsekretere.
Förvaltningsledningen har under dagen kallat socialsekreterarna till ett möte.
Måste hålla budget
Lisa Kinnari, stadsdelsdirektör i Skärholmen förnekar att hon har haft kännedom om situationen.
– Jag blir lite ledsen för det här har inte framförts till mig förrän vi fick brevet i torsdags.
De säger att de slagit larm om detta under lång tid. Och att flera chefer har fått gå för att budgeten inte gått att få ihop. Då måste väl du ha känt till det?
– Ja, fast i brevet tog de upp väldigt många saker som vi jobbar med. Vi har träffat dem i dag och försöka bemöta de här frågorna och lagt upp en plan för att fortsätta ha dialog.
Enligt socialsekreterarna hinner de inte ägna sig åt förebyggande och rättssäkert arbete för att de är för få. Ska de bli fler?
– Det är en av de saker vi behöver titta på. Men det är närmaste chef som ansvarar för hur många medarbetare det är. Vi kommer att få lite mer resurser nästa år men inte i den paritet som medarbetarna önskar.
Pengarna räcker inte och barnen har de här behoven. Vad ska ni som förvaltning göra, ska ni be politikerna om mer pengar?
– Vi skriver i våra tertialrapporter vilka utmaningar vi står inför, men som förvaltningschef har jag i uppdrag att bokslutet slutar på noll. Men vi ska fortsätta att ha en dialog med den här arbetsgruppen och kommer att träffa dem nästa vecka.