I Upplands Väsby diskuterades skolsäkerheten redan efter dådet vid Runby skola i mitten av januari, då en lärare blev knivskuren på en parkeringsplats och eleverna inrymdes.

Masskjutningen på en skola i Örebro har aktualiserat säkerheten på landets skolor än mer.

Enligt utbildningsnämndens ordförande Suzanne Enell (S) ser nu kommunen över alla relevanta lås och larm i skolorna, samt utvärderar hur skolornas larmapp, Cosafe, fungerade vid inrymningen av Runby skola.

Hon berättar att kommunen även följer upp hur informations- och kommunikationsvägarna har fungerat. Tillsammans med friskolorna går de även igenom kontaktvägar och kontaktlistor. 

– Även rektor för vuxenutbildningen initierade snabbt, efter händelserna i Örebro, ett extra rektorsmöte inom Vux Norrort för att se över alla skolors rutiner kring krisplanering och säkerhet, säger hon. 

Ändå ta sig in

Men kommunens säkerhetschef, Mats Johansson, ser brister.

– Den fysiska säkerheten på skolor generellt är alldeles för låg.

Att själva skolbyggnaden är låst och förses med passersystem med tagg och kod är positivt, tycker han – men en gärningsperson kan ändå ta sig in. 

– De elever som går på skolan har ju tillträde till byggnaden och kan tappa sin tag eller att den blir stulen. Det är näst intilll omöjligt att få ett hundraprocentigt skydd. 

Både i Örebro och i Runby använde man sig av inrymning i klassrum för att skydda elever och personal.

– Det har funnits önskemål om en knapp att trycka på för att låsa hela skolan vid en allvarlig händelse. Men då kan gärningspersonen redan vara inne och börja använda våld, säger Mats Johansson.

Det går enligt Mats Johansson aldrig att helt förebygga en ensamagerande gärningsperson.

– En person som helt agerar ensam och inte är digital, den personen är näst intill omöjligt att upptäcka i tid, säger han och fortsätter:

– Dessa personer är oerhört svåra att upptäcka och att förhindra. Men vi kan ha en bra beredskap att hantera konsekvenserna.