Det har gått drygt 30 år sedan Lilian fick dödsbeskedet vid polisavspärrningarna i Norra Hammarbyhamnen. Hennes son Anders Gustafsson hade hittats mördad.
Hon beskriver det första året som ett chocktillstånd.
– Hjärnan fattar inte. Man saknar ju beredskap för trauman. I efterhand har jag förstått att jag hade en skyddsmur runt mig. Vänner som kom och bodde hos mig på nätterna, jag hade en kristerapeut nästan från dag ett.
Kort efter mordet på Anders greps en 17-åring, som avskrevs. 2006 anhölls två misstänkta män i 40-årsåldern. 2008 aviserade polisens kalla fall-grupp i media att ett genombrott var nära.
Men fallet är ännu olöst.
– Jag lärde mig tidigt att inte tro på allt, utan att avvakta. Det är väl ett sätt att överleva, jag har blivit ganska luttrad.
Tror du att du kommer få svar någon gång?
– Ja, det har jag bestämt för mig för. Man ska inte få komma undan med att döda. De som var med den där natten, de var unga de också och kommer få leva med det här resten av sina liv. Jag tror att det finns flera som vet vad som hände.
För egen del söker hon en sanning att få bearbeta.
– Jag vill veta varför, och vem.
Skänkte belöning till kulturskolan
Lilian bor kvar i lägenheten i Råsunda som hon delade med Anders. Efter hans död skrev hon en bok om tiden efter mordet, Ringar på vattnet, och startade en förening med samma namn. Den samlade ihop 500 000 kronor i belöning till den som lämnade ett tips som ledde fram till att en skyldig kunde dömas.
– För några år sedan lade vi ned föreningen och betalade ut pengarna till Solna kulturskola där Anders spelade trombon och piano. Vi delade musikintresset, satt tillsammans och spelade fyrhändigt på piano och var med i samma orkester, berättar Lilian.
Ny dna-lag väcker hopp i kalla mordutredningar
Förra veckan klubbades lagen som tillåter dna-släktforskning i jakten på okända gärningsmän vid grova brott, som mord.
Stockholms kalla fall-grupp hoppas att det kan leda till islossning i vissa ärenden.
Den 10 juli 1985 hittades en 26-årig man dödad av ett stickvapen i sin lägenhet i Johanneshov i södra Stockholm. 38 år senare, den 15 oktober 2023, låg en 57-årig man död på en p-plats i Skogås i Huddinge.
Mordfallen är de äldsta och nyaste som Stockholms kalla fall-grupp har på sitt bord. Gruppen har utökats från fem till tio utredare på några år. Främst för att högen av olösta fall växer. Totalt har de 225 mordutredningar.
– Och fler är på ingång. Polisområdena får hela tiden nya sprängningar, nya mord, de måste prioritera det som är färskt, säger utredaren Göran Olsson.
Nytt verktyg i sommar
Ett verktyg som många utredare hoppas på är så kallad dna-släktforskning. Det löste 2020 dubbelmordet i Linköping men ansågs senare strida mot lagen.
Utredaren Göran Olsson är veteran i kalla fall-gruppen och har efter pensionen kallats in igen. Han tror att dna-sökningar i släktdatabaser kan bli ett viktigt komplement i utredningar som gått i stå. "Det kan betyda jättemycket".
Stefan Källstigen
Förra veckan tog riksdagen beslut om att låta polisen använda metoden i jakten på gärningsmän i bland annat mordfall. Lagändringen träder i kraft 1 juli.
– Det kan betyda jättemycket, säger Göran Olsson.
Enkelt förklarat går metoden ut på att en dna-profil från spår som hittats på brottsplatsen laddas upp i släktdatabaser. Profilen kan då matchas med personer som är släkt med den okända gärningsmannen.
Kalla fall-gruppen ska nu inventera vilka fall som kan bli aktuella för metoden. Cathrine Löfgren betonar att de ”vanliga” utredningsåtgärderna också behöver göras.
– Dna-släktforskning är ingen genväg utan snarare en sista utväg.
Hur många fall har ni löst hittills?
– Vi fick en dom efter ett mord på Östermalm 2020 genom att få fram chattar som ganska ingående förklarade hur mordet skulle gå till och vad man gjort.
Hovrätten dömde i mars 2024 en 39-åring till livstids fängelse för mordet.
Ett antal fall har ogillats i domstol. Ett pensionärspar åtalades 2013 för ett mord i Husby 25 år tidigare, men det bedömdes som dråp och var därmed preskriberat.
– Även om det inte hållit i rätten har anhöriga i alla fall kunnat få olika svar efter att länge ha burit på stora frågetecken, säger Göran Olsson.
Hittills har Stockholms kalla fall-grupp fått en person dömd, till livstid efter ett mord på Östermalm. "Men vi har hopp i ett antal ärenden", säger Cathrine Löfgren.
Stefan Källstigen
”Inga kommentarer”
Dna-sökningar och annan ny teknik kan få än större betydelse för kalla fall-gruppen framöver. Kollegerna beskriver en slags ”inga kommentarer”-epidemi, som gör förhör som sparas för framtiden allt mer intetsägande.
– Även bland anhöriga och vittnen är det vanligt att man inte vill medverka eller svarar på frågor med ”inga kommentarer”. Det hittar du inte i ett ärende från 90-talet, då pratade folk, säger Cathrine Löfgren.
Betyder det att ett fall som är färskt i dag kan bli svårare att lösa framåt?
– Så kan det bli. Eller det blir ännu mer fokuserat på det tekniska.
Preskriberas aldrig
Preskriptionstiden för mord och dråp togs bort 2010, om de inte var preskriberade redan då. Det innebär att utredningar av mord från 1985 aldrig läggs ner.
Ett fall räknas som kallt när alla relevanta utredningsåtgärder gjorts utan att polisen kunnat lösa det. Ett mord som ogillats i domstol kan också lämnas över till kalla fall.
Stockholms första kalla fall-grupp startade 2003.
Den som har tips om ett kallt fall kan mejla kallafall.stockholm@polisen.se eller ringa 114 14 och be att få prata med PKC om kalla fall i region Stockholm.
Källa: Polisen
225 olösta mord och fler på ingång. Stockholms kalla fall-grupp ser positivt på dna-släktforskning som ett verktyg framåt. "Även om det är ett fåtal ärenden över landet som man skulle kunna lösa är det värt mödan", säger Cathrine Löfgren, förundersökningsledare, här med kollegan Göran Olsson.
Stefan Källstigen