I dag huserar Sveriges museum om Förintelsen tillfälligt på Torsgatan. När planerna på att utveckla Blasieholmen skissas fram borde museet ges plats i Tullhuset, föreslår Jan Jönsson (L) och Dennis Wedin (M).

– Det handlar om att placera det på en central plats med hög status, säger Jan Jönsson.

– Man bråkade i tio år om vad som skulle byggas här. Det är ironiskt att Tullhuset nu används som kontor. Ut med kontoren och in med kultur, liv och rörelse! säger Dennis Wedin som tidigare föreslagit ett museum för Hilma­ af Klint på platsen.

Parkeringsplatsen och Tullhuset på Blasieholmen kan användas bättre, enligt L och M.

Parkeringsplatsen och Tullhuset på Blasieholmen kan användas bättre, enligt L och M.

Fanny Cassel

Under större delen av 2010-talet stod Tullhuset i centrum för följetongen Nobel­museum. Vad den slutgiltiga domen hade blivit fick vi aldrig veta, eftersom Stockholms stad drog tillbaka sin ansökan till högsta instans efter maktskiftet 2018.

I dag hyr staden ut det som kontor till Region Stockholm. Förintelsemuseet skulle göra platsen mindre ödslig och är symboliskt viktig, menar Jan Jönsson. Det skulle dessutom ligga bra till med tanke på att Nationalmuseum och museerna på Skeppsholmen är i närheten.

Vill flytta

Nyligen efterlyste staden förslag på vad som skulle kunna göras i Blasieholmens nordöstra hörn.

– Vi vill ge alla stockholmare, men också museer och kulturinstitutioner, chansen att komma med idéer. Staden har sedan tidigare en god dialog med Sveriges museum om Förintelsen, det är ett av de intressanta förslag som kommit in, säger Jan Valeskog (S), stadsbyggnadsborgarråd.

Sveriges museum om förintelsen är inte främmande för att flytta till Tullhuset.

Sveriges museum om förintelsen är inte främmande för att flytta till Tullhuset.

Fanny Cassel

Sveriges museum om förintelsen uppger att man gärna skulle flytta dit. ”Inte minst har platsen en förankring i Sveriges historia om Förintelsen. I det som i dag är hotell Lydmar låg Nazitysklands ambassad under kriget. Tullhuset ligger också nära Raoul Wallenbergs torg och Stora synagogan”, skriver­ Anton­ Wigbrand, pressansvarig vid museet, i ett mejl.

Redan under 2021, när den då rödgröna regeringen bestämde att museet skulle ligga i Stockholm, talades det om Blasieholmen.

Idag ligger Sveriges museum om Förintelsen på Torsgatan.

Idag ligger Sveriges museum om Förintelsen på Torsgatan.

Ola Myrin/Sveriges museum om Förintelsen

En viktig markering

Nästa år firar Stockholm 250 år av judiskt liv i Sverige och då vore flytten en passande gest, menar oppositionsborgarråden.

– Antisemitismen ökar och det här skulle bli en symboliskt viktig markering, säger­ Dennis Wedin.

– Att utreda många olika alternativ efter­ att ha bråkat om platsen i decennier­ känns ju onödigt. Nu borde man i stället sätta i gång med planerna för ett nytt museum.

Ser ni någon risk för kontroverser­?

– Den judiska minoriteten­ i Sverige, i synnerhet de som var med i Förintelsen, har inget med Gaza att göra. Där­emot är antisemitismen ett oerhört allvarligt problem. Det har ju Stockholms stad åtagit sig att bekämpa på alla sätt, säger Jan Jönsson.

– Vi måste hålla minnet vid liv om detta skakade folkmord som inte får upprepas. Där måste vi från Stockholms stad göra vårt, säger Dennis Wedin.

Stockholm vann prestigekampen – nytt förintelsemuseum ska öppna

Ett museum om Förintelsen ska öppna i Stockholm nästa år. En placering som diskuterats är historisk mark på Blasieholmen. "En fin symbolik", säger Aron Verständig, ordförande för Judiska församlingen i Stockholm.

I juli nästa år ska Sveriges museum om Förintelsen ta emot sina första besökare i Stockholm. Det meddelar regeringen i dag i Dagens Nyheter.

Ett väldigt viktigt besked, anser Aron Verständig, ordförande för Judiska församlingen i Stockholm och för Judiska centralrådet.

– I takt med att det finns färre och färre förintelseöverlevare kvar så behövs det andra sätt att minnas Förintelsen. Det är ett alldeles utmärkt besked att det blir ett självständigt museum, säger han.

Ska nå stor publik

Minnet av Förintelsen är en angelägenhet för alla och en placering av museet i Stockholm kommer underlätta besök för skolelever och människor från hela landet, skriver Stefan Löfven (S), Anna Ekström (S) och Amanda Lind (MP) i debattartikeln.

Stockholm har också förordats av Föreningen Förintelsens överlevande i Sverige och den romska föreningen É Romani Glinda.

Aron Verständig tycker att det är bra att museet placeras i Stockholm för att kunna nå en så stor publik som möjligt.

– Dels bor det många människor i Stockholmsområdet men det är också en plats som många besöker. Många turister kommer hit och det är en plats med goda kommunikationer till resten av Sverige, säger han.

Historisk byggnad på Blasieholmen

Exakt var museet ska ligga är en fråga regeringen ska att återkomma till. Ett alternativ som nämnts tidigare är att förlägga det tillsammans med Statens försvarshistoriska museer, med huvudfäste på Östermalm.

En annan idé har varit att placera det på Blasieholmen, där det tidigare utspelat sig storbråk om placeringen av Nobelcentret. På Blasieholmen låg nämligen den tyska legationen under andra världskriget.

– Det förslaget har en fin symbolik och jag skulle gärna se att det läggs i en byggnad med historisk betydelse, men det viktigaste är det blir tillgängligt och får en central, framträdande plats i Stockholm, säger Aron Verständig.

Stadens kulturborgarråd Jonas Naddebo (C) uppger att staden redan har tittat på några potentiella platser och att arbetet med hjälpa regeringen att hitta rätt plats nu ska intensifieras. Museet bör ligga på en plats som är lättillgänglig, inte minst för skolor, anser kulturborgarrådet.

M: Ut med kontoren – in med kulturen

Tullhuset på Blasieholmen borde omvandlas till en kulturinstitution. I dag upplevs området som ödsligt och otryggt. Det menar Moderaterna som tror att ett museum för Hilma af Klint skulle pigga upp.

Under större delen av 2010-talet stod Tullhuset på Blasieholmen i centrum för följetongen Nobelmuseum. Vad den slutgiltiga domen hade blivit fick vi aldrig veta, eftersom Stockholms stad drog tillbaka sin ansökan till högsta instans efter maktskiftet 2018.

Nu är det dags att testa en ny idé, menar Moderaterna i Stockholm.

– Det här är en av Stockholms vackraste stråk, det är en plats som kan användas bättre och bli mer tillgänglig, säger oppositionsborgarrådet Dennis Wedin (M).

Kultur passar bra

I dag hyr staden, som äger Tullhuset, ut lokalerna till Region Stockholm som använder dem som kontor. Innan dess hade Waxholmsbolaget sitt huvudkontor här..

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Dennis Wedin och Annika Elmlund (M) att staden ska omvandla Tullhuset till någon slags kulturverksamhet.

– Det ligger precis bakom Nationalmuseum, på vägen ut med Skeppsholmen, så konst och kultur skulle passa bra där, säger Annika Elmlund.

De vill dock inte att staden ska driva verksamheten i egen regi, i stället kan man hitta en lämplig hyresgäst menar de. Inriktningen lämnar de gärna öppet för diskussion, men ett förslag är den svenska konstnären Hilma af Klint.

– Det är en intressant konstnär från Stockholm som har fått ett världsrenommé de senaste åren, och hon saknar hemvist. Hon hade ateljé på Hamngatan och växte upp i en familj av sjöofficerare så kopplingen till sjöfarten finns, säger Annika Elmlund.

"Ödslig och otrygg"

I motionen föreslår de även att staden ska göra området runt Tullhuset mer trivsamt. En kulturinstitution med tillhörande restaurang och kanske en liten shop skulle kunna göra det mer inbjudande, menar Annika Elmlund.

– Den här platsen har höga kulturhistoriska värden och är centralt belägen och syns från stora delar av Strandvägen. Ändå upplever många att den är ödslig och otrygg. Det är sorgligt att det ser ut som det gör.

Motionen har lämnats in till kommunfullmäktige men ännu inte behandlats.

Tullhuset på Blasieholmen

Tullhuset på Blasieholmen byggdes 1874 på platsen som vid den tiden kallades för Norra Blasieholmshamnen.

Vid tiden runt sekelskiftet 1900 var utrikestrafiken livlig, men så småningom blev hamnen för liten och tullverksamheten upphörde i början av 1940-talet.

Efter det har byggnaden inrymt allt från bensinmack till tvätthall, innan den på 1970-talet omvandlades till kontor.

2011 fattade exploateringskontoret ett första beslut om att utreda projektet med ett Nobel Center på Blasieholmen. Våren 2016 godkändes detaljplanen av kommunfullmäktige, och i maj 2018 beslutade mark- och miljödomstolen att upphäva den.

I oktober samma år beviljade mark- och miljööverdomstolen prövningstillstånd för Stockholms stad som överklagat domen. Men efter valet och maktskiftet i Stadshuset valde den nya majoriteten att dra tillbaka stadens överklagan.

Källa: S:t Erik Markutveckling, Mitt i, Wikipedia

Moderaterna i Stockholm vill omvandla Tullhuset på Blasieholmen till ett museum – till exempel för Hilma af Klint.

Moderaterna i Stockholm vill omvandla Tullhuset på Blasieholmen till ett museum – till exempel för Hilma af Klint.

Mitt i/Pressbild

M: Ut med kontoren – in med kulturen

Vill omvandla Tullhuset till ett konstmuseum ✔ "Sorgligt att det ser ut som det gör"

Önskas: Massor med förslag om Blasieholmen

Blasieholmen, känt för sin vackra utsikt över Stockholms inlopp, kan snart få ett nytt liv när politikerna öppnar upp för utveckling av området. I oktober har både Rödgröna och Moderaterna lagt fram visioner för platsen – med vissa olikheter.

Parkeringsplatsen med vacker utsikt kan få nytt liv när även Socialdemokraterna öppnar för att göra något av Blasieholmens nordöstra hörn. I dag finns förutom parkeringsplatsen, ett tullhus och två hamnmagasin.

– Det vore bra att kunna utnyttja den här fantastiska miljön. Den intilliggande parkeringsplatsen är väldigt trist och då känns det rimligt att man i stället skapar ett område där människor kan vistas, säger Jan Valeskog (S), stadsbyggnadsborgarråd.

Välkomnar alla

Den 9 oktober presenterade rödgröna styret uppdraget i stadens budget för 2025. Samtidigt har Dennis Wedin (M) och Annika Elmlund (M) lagt en motion om att öppna ett museum i Tullhuset på Blasieholmen. Deras tanke är att mer kultur och färre kontor ska ta plats i området.

– Det finns intressenter med idéer om vad man kan göra på Blasieholmen och då även hur man kan utnyttja Tullhuset. Vi ser gärna att alla får chansen att lämna idéer. Inte bara föreningar och organisationer utan även privatpersoner, säger Jan Valeskog.

Nu välkomnar Socialdemokraterna alla typer av förslag.

– Vi inleder ett visionsarbete för att ta in alla spännande idéer och inte på förhand låsa oss kring ett specifikt förslag eller begränsa oss till Tullhuset.

Bilburna stockholmare kan än så länge sitta lugnt i båten. Om parkeringsplatserna kommer att påverkas eller inte är ännu inte beslutat.

Lång debatt

Under större delen av 2010-talet stod Blasieholmen i centrum för Nobelcenter som då var tänkt att både hysa Nobelprisutdelningarna och museum. En debatt som senare slutade med att Stockholms stad drog tillbaka sin ansökan till högsta instans efter maktskiftet 2018. Enligt Moderaterna är det onödigt att dra igång en debatt igen.

– Det är helt fel av Socialdemokraterna att öppna upp för nya infekterade byggplaner på Blasieholmen. Det säger Moderaterna rakt av nej till. Fokus borde vara att aktivera och använda Tullhuset bättre, säger Dennis Wedin (M) oppositionsborgarråd i ett pressmeddelande.

Nu kan parkeringsplatsen och Tullhuset på Blasieholmen få nytt liv.

Nu kan parkeringsplatsen och Tullhuset på Blasieholmen få nytt liv.

Fanny Cassel

Vad vill du se på Blasieholmen?

Massimo Frantzén, 52, Gamla stan.

Massimo Frantzén, 52, Gamla stan.

Fanny Cassel

Massimo Frantzén, 52, Gamla stan

– Jag bor i Gamla stan så det här blir en av våra närmaste parkeringsplatser. Ur ett egoistiskt perspektiv har jag därför gärna kvar den. Men med det sagt hade det också varit trevligt med ett museum och lite park här i området.

Gunnar Åstrand och Michael Netterstad.

Gunnar Åstrand och Michael Netterstad.

Fanny Cassel

Gunnar Åstrand, 69, Handen:

– Jag tycker att man måste tillgodose alla, så låga hus som inte skymmer utsikten, ett gäng träd och så några parkeringsplatser är en bra lösning.

Gunnar Åstrand och Michael Netterstad.

Gunnar Åstrand och Michael Netterstad.

Fanny Cassel

Michael Netterstad, 67, Södermalm:

– Ska man bygga något här ska det vara något som passar in, och då menar jag inte nödvändigtvis något i gammal stil, utan något som hänger ihop med resten, som pyramiden utanför Louvren i Paris till exempel. Jag är för bilar i stan, men det utesluter inte att man inte kan ta in lite grönska också.

Holmen med lång historia

Blasieholmen har tidigare hetat Käpplingen efter Käpplingemorden på 1300-talet.

Här byggdes 1626–1628 Vasaskeppet.

Blasieholmen var fram till början av 1700-talet en ö och skildes från Norrmalm av vattendraget Näckström.

Blasieholmen domineras nu av banker, Nationalmuseum, Grand Hotel och traditionella sällskap såsom Sällskapet och Frimurarorden.

Källa: Stockholms sjögård

Vad ska det egentligen bli av Blasieholmens sydöstra udde?

Vad ska det egentligen bli av Blasieholmens sydöstra udde?

Mostphotos

Politikerna överens: Liva upp Blasieholmen

S: Vill inte låsa oss ✔ M-kritiken: Infekterade byggplaner