Det var på måndagens kommunfullmäktige som Maria Tuvesson (MP) ställde frågorna om solcellspaneler till teknik- och fastighetsutskottets ordförande Roland Storm (VB).
I samband med att fotbollshallen i Vilundaparken projekterades ville MP att man sökte medel för att investera i solenergi.
– Det vi ser i dag är ett stort tak med ett litet frimärke till solpanel i ena hörnet. Det är beklagligt då jag uppfattar att tidigare solstudier visar att det är en bra plats för solpaneler, säger Maria Tuvesson.
Hon är kritisk till att bara en liten bit av taken används till solpaneler.
– Vi har två stora fastigheter som byggts i relativ närtid som saknar solpanel på taken. Jag har vid upprepade tillfällen ställt frågan om fotbollshallen och ridhuset är byggda så att de kan bära solpaneler på hela dess takyta, säger Maria Tuvesson.
Nu kommer äntligen svaret: Nej, inget av taken klarar belastningen.
– Fotbollshallens tak klarar enligt byggentreprenören inte mer belastning utan förstärkningsåtgärder, vilket förväntas bli mycket kostsamt, säger Roland Storm.
Han pekar på att när fastigheten byggdes installerades solceller med en yta om 185 kvadratmeter som ska producera 38 000 kWh per år, vilket motsvarar ungefär 20 procent av byggnadens årliga elförbrukning.
– Fotbollshallens solcellsanläggning är dimensionerad för den ambitionsnivå för solceller om gällde vid projekteringen 2019–2020, säger han.
För tungt för taket
Inte heller det nya ridhusets takkonstruktion klarar att bära en solcellsanläggning, enligt Roland Storm.
– Vi har redan en maxbelastning på takstolarna.
Flera av kommunens fastigheter har solcellspaneler – men enligt Roland Storm är effekten låg.
– Solcellerna svarar med 160 mWh endast för 0,89 procent av kommunens energibehov. Även den låga ersättningen kommunen får för den solcellsel vi säljer tillbaka är anmärkningsvärd – bara 0,9–2,19 öre per kWh.
Han pekar på att förutom solceller har kommunen jobbat med energieffektiviseringsarbete, vilket inneburit att flera fastigheter har fått nya värmepumpar, ventilationsaggregat samt driftoptimerats.
– Åtgärderna är utvalda för att bidra till att nå målen i Klimat- och energistrategin. Bedömningen är att vi kommer ligga runt 121 kWh/kvm uppvärmd yta (klimatkorrigerat värde) för 2024 och det ligger då i linje med målet för 2030.
Men Maria Tuvesson tycker investeringen i solceller i kommunen bör vara större.
– Ett av kommunens mål i klimat- och energistrategin är att 10 procent av vår energi ska komma från solenergi. Hur ska vi nå det målet om vi inte investerar i det?