JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Nu måste trasiga strumpor återvinnas

Kristina Haupt, 60, Solgård: "Nu samlar jag ihop det. Jag var på Skyttbrink och då hade de ju speciella kärl för klädinsamling så jag lade det där. En strumpa eller trosa har man ju kunnat kasta innan, men nu får vi vara försiktiga. Egentligen borde man kunna ha det på återvinningsstationerna, tycker jag."

Kristina Haupt, 60, Solgård: "Nu samlar jag ihop det. Jag var på Skyttbrink och då hade de ju speciella kärl för klädinsamling så jag lade det där. En strumpa eller trosa har man ju kunnat kasta innan, men nu får vi vara försiktiga. Egentligen borde man kunna ha det på återvinningsstationerna, tycker jag."

Pernilla Fagerström

20250119072112
20250117162308
2025-01-19
07:21

Handen på hjärtat, har trasiga strumpor åkt ner bland hushållssoporna? En ny lag gör det förbjudet. För Huddingebor är det återvinningscentralerna som gäller.

Sedan den 1 januari gäller en ny lag som innebär att alla textiler ska sorteras ut och lämnas in för återbruk eller återvinning. Inte en enda trasig strumpa ska eldas upp, är målet.

Tidigare har nästan hälften av alla kläder och textilier som vi köpt hamnat i hushållssoporna eller i en sopsäck på återvinningscentralen – vilket oftast betyder att de går rakt in i förbränningsugnen.

För Huddingeborna innebär det nu att även trasiga strumpor ska lämnas på ÅVC:n.

Kristina Haupt, 60, Solgård: "Nu samlar jag ihop det. Jag var på Skyttbrink och då hade de ju speciella kärl för klädinsamling så jag lade det där. En strumpa eller trosa har man ju kunnat kasta innan, men nu får vi vara försiktiga. Egentligen borde man kunna ha det på återvinningsstationerna, tycker jag."

Kristina Haupt, 60, Solgård: "Nu samlar jag ihop det. Jag var på Skyttbrink och då hade de ju speciella kärl för klädinsamling så jag lade det där. En strumpa eller trosa har man ju kunnat kasta innan, men nu får vi vara försiktiga. Egentligen borde man kunna ha det på återvinningsstationerna, tycker jag."

Pernilla Fagerström

Körs till anläggning i Södertälje

– Det har börjat bra, många hade en lång julledighet och tog tillfället i akt att sortera och rensa ut hemma, och det är ju toppen. Många är engagerade och vi har fått många frågor, man vill veta vad som händer med textilierna och hur man ska göra, säger Ida Wertsén på SRV Återvinning.

De insamlade textilierna körs till Telges anläggning i Södertälje. Där finns olika fraktioner för kläder, skor och accessoarer och allt sorteras manuellt.

– De har jättebra koll på kvalitet och trender och känner och klämmer på allt. Det är sådana extrema utsläppsmängder när textil produceras så vi vill hålla textilierna kvar på marknaden så länge som möjligt, säger Ida Wertsén.

De har jättebra koll på kvalitet och trender känner och klämmer på allt.

Doris Malm, 79 och Tommy Malm, 82, Fullersta: "Där tycker jag gränsen går faktiskt, trasiga strumpor hamnar i soporna. Jag känner det som att huset håller på att bli en enda sopstation. Och man måste ju åka bil till återvinningscentralen, så jag undrar vad miljönyttan blir", säger Doris Malm. Hon och maken Tommy Malm har precis varit på återvinningscentralen i Högdalen. "Jag brukar samla ihop grejer i garaget och åka dit. Men kan de inte fixa insamling vid återvinningsstationerna? Det är många i vårt område som inte kan ta sig till en ÅVC", säger Tommy Malm.

Doris Malm, 79 och Tommy Malm, 82, Fullersta: "Där tycker jag gränsen går faktiskt, trasiga strumpor hamnar i soporna. Jag känner det som att huset håller på att bli en enda sopstation. Och man måste ju åka bil till återvinningscentralen, så jag undrar vad miljönyttan blir", säger Doris Malm. Hon och maken Tommy Malm har precis varit på återvinningscentralen i Högdalen. "Jag brukar samla ihop grejer i garaget och åka dit. Men kan de inte fixa insamling vid återvinningsstationerna? Det är många i vårt område som inte kan ta sig till en ÅVC", säger Tommy Malm.

Pernilla Fagerström

Kan skickas till Litauen

Det som går att återanvända skickas till Humanas anläggning i Litauen. Återvinningsbara textilier som trasiga strumpor och t-shirtar blir kvar i Södertälje, och kan användas som exempelvis trasor.

– Om det är kontaminerat och inte går att använda igen, kan det till exempel flisas upp och användas i betongindustrin, där man behöver den typen av värme som textil kan ge.

Flera Mitt i pratar med tycker att det är bra att alla textilier samlas in, men att det är långt att behöva åka till en ÅVC. I Huddinge finns bara en enda – i Skogås. Många åker till Skyttbrink eller Högdalen.

Varför finns det inte behållare för textilier på återvinningsstationerna där man slänger tidningar och glas?

– Textil är ett väldigt speciellt material, blir det blött så möglar det och då har vi förstört tanken med att ta tillvara på resurserna. Vi behöver därför undersöka vilka olika lösningar som finns för att ge materialet rätt förutsättningar, så att det kan återanvändas eller återvinnas, säger Ida Wertsén.

Så ska du göra med ditt textilavfall

Både hela och trasiga begagnade kläder, underkläder, sängkläder, täcken, handdukar och andra hushållstextilier kan läggas tillsammans i påsar och lämnas till kommunens textilinsamling. Huvudsaken är att allt är rent och att det hålls torrt. Blöta textilier går inte att återvinna.

För Huddingeborna är det återvinningscentralerna som gäller. De finns i bland annat Skogås, Skyttbrink och Högdalen.

I Huddinge centrum finns det även behållare från Human bridge.

Om du lämnar till butiker som tar emot textilier – som Myrorna, Stadsmissionen och Artikel 2 – ska du dock inte blanda trasigt och helt. "Helt och rent" är nyckelordet för exempelvis Myrorna – som går med förlust på att behöva hantera trasiga kläder.

Än finns inga krav på att bostadsrättsföreningar eller hyresvärdar ska ha textilinsamling i fastigheten.

Textilier ska absolut inte slängas i grovsoporna eller i hushållssoporna, där går de bara till förbränning. I dag slänger varje svensk 8-9 kilo textil per år i soporna, varav runt hälften skulle gå att återbruka eller återvinna.

Källa: Svoa, Sörab, SRV och Myrorna

PernillaFagerström
08-550 554 95

Senaste nyheterna

Lars Rådén är oppositionsråd för Moderaterna i Solna.

Lars Rådén är oppositionsråd för Moderaterna i Solna.

Debatt: "Vi måste rädda Solnamodellen"

Debatt

Oppositionsrådet Lars Rådén (M) varnar för ökat bidragsberoende och sociala problem ✔️ "De med störst behov prioriteras bort"

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Mostphotos

Hackerattacker mot Region Stockholm – varje dag

Nyheter

Säkerhetsläget allt mer spänt ✔ Blockerar angrepp ✔ Fortsatt hög terrorhotnivå

Sven Gustafsson (M), kommunstyrelsens ordförande  i Haninge.

Sven Gustafsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Haninge.

Angie Gray

Mejl från politiker fick bort protestlista

Nyheter

Kommunstyrelsens ordförande i Haninge mejlade butik om föräldrars protestlista om skolnedläggning ✔ Plockades ner ✔ "Skitsak"

Regionen utsätts för cyberattacker – varje dag

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Mostphotos

20250130190022
20250120213238
2025-01-30
19:00

Sabotage mot internetkablar, hackerattacker och terrorism. Hoten mot Sveriges, och Stockholms, säkerhet verkar öka. För Region Stockholm handlar det framför allt om angrepp via internet. Sådana avvärjs dagligen.

Sverige är inte i krig, sade statsminister Ulf Kristersson på Folk och försvars-konferensen häromveckan. "Men det råder inte heller fred", fortsatte han.

I samma veva gick Säpochefen Charlotte von Essen ut med att det skett "förändringar i den ryska säkerhetshotande verksamheten mot Sverige. Riskbenägenheten från rysk sida har ökat vad gäller påverkan och sabotage mot mål i västvärlden" skrev hon i ett pressmeddelande.

Och terrorhotnivån ligger kvar på en hög nivå, en fyra på den femgradiga skalan.

I Region Stockholm hanteras säkerhetsfrågorna av Enheten för katastrofmedicinsk beredskap och Enheten för informationssäkerhet.

Dagliga angrepp

De skriver i ett mejl att de är medvetna om det spända säkerhetsläget och att "Region Stockholm är och ska alltid vara förberedda på att en eventuell allvarlig händelse kan inträffa, oavsett vilken terrorhotnivå vi har".

Riskbenägenheten från rysk sida har ökat.

Men var riskerna inom vården och kollektivtrafiken finns, och vad som är känsligast, det går de inte in på "av säkerhets- och sekretesskäl".

Men att it-miljön är utsatt för attacker står klart. Regionens "säkerhetslösningar blockerar dagligen sådana angrepp".

Lösensumma

Några störningar i regionens verksamheter har inte skett det senaste året till följd av cyberattacker, enligt dem. Men Sophiahemmet drabbades i februari 2024 av en hackerattack där patientdata stals, och hackarna begärde en lösensumma.

– Såväl främmande makt som våldsbejakande extremister försöker utnyttja våra sårbarheter och påverka situationen för att nå sina syften, säger von Essen i pressmeddelandet.

Så förbereder sig vården för terrorattentat

Vården i Region Stockholm förbereder sig på det värsta. Bara i år sker 25 övningar.

Terrorhotnivån i Sverige är förhöjd sedan den 17 augusti och ligger nu på en 4:a på en 5-gradig skala.

Om något händer i Stockholm är vården beredd. Hur det går till styrs av den katastrofmedicinska beredskapsplanen. Den reviderades 2022, mycket på grund av erfarenheterna efter dådet på Drottninggatan 2017 och pandemin 2020.

– Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning, säger säger Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap i Region Stockholm.

När larmet går

Om ett sprängattentat mot till exempel Centralstationen skulle inträffa larmas förstås ambulanser och personal ut direkt.

Larmet går också till regionens tjänsteman i beredskap, samordnar insatsen. Akutsjukhus och ibland närakuter, inventerar operationskapacitet, vårdplatskapacitet och förbereder mottagande.

– På plats ska de skadade bedömas, och en prioritering görs utifrån hur snabbt de måste in till sjukhus, säger Jessica Vinberg.

De skadade får reflexband med färgkoder. Röd för prio 1: livshotande trauma, gul för prio 2: allvarligt skadade, grön för prio 3: "walking wounded", och så blå för prio 4: skadade som inte förväntas överleva trots bästa vård, eller är döda.

Vård i stor skala

Att hantera skador efter skjutningar är vardag i akutvården, säger Jessica Vinberg, och sprängningar förekommer men än så länge inte med så många som skadats.

Men vid en masskadehändelse är det förstås en helt annan dimensionering.

En uppsamlingsplats måste ordnas, antingen i en närliggande byggnad, eller i tält.

– Man kan behöva få in folk i värmen, eller ge vård innan transport till sjukhus.

Region Stockholm har förstärkningsresurser, som lättviktsbårar, bårbockar, filtar, tält, belysning och annan utrustning placerade hos räddningstjänsten.

Vården är väl förberedd på masskadehändelser, enligt Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap.

Vården är väl förberedd på masskadehändelser, enligt Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap.

Tom M Kronestedt

Psykiskt stöd

Psykosocialt omhändertagande ingår också i planeringen.

– Det är något vi fick upp ögonen för efter Drottninggatan. Behovet av stödinsatser var stort, det var en skrämmande händelse, inte minst för många barn, säger Jessica Vinberg.

Kan vi känna oss trygga?

– Vi gör vårt allra bästa för att förbereda oss. Bara i år har vi 25 övningar. Men varje händelse är unik.

Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning

Så övar vården

Table top: Man sitter runt ett bord och "spelar" ett visst scenario. Varje funktion eller aktör beskriver hur de kommer att agera. 

Larmövningar: Test av larmvägar och hur lång tid det tar att samla personal. 

Surge Capacity: Magnetfigurer på whiteboardtavlor visualiserar ett scenario för att säkra kapacitet – var de skadade finns, personal, material, flöde genom sjukhuset.

I fält: Ambulanspersonal övar olyckor med farliga ämnen. I höst blir det en större övning med markörer (skadesminkade människor med vitalparametrar på en lapp) från skadeplats ända in på akutsjukhusen.

Källa: Region Stockholm

Hoten mot Stockholm

Klimatförändringar (värmeböljor, torka, skyfall).

Kemikalieolyckor, störningar i teknisk infrastruktur.

Kriminalitet, terroristangrepp.

Pandemier.

Försämrat säkerhetspolitiskt läge i Östersjöområdet.

Källa: Region Stockholm

Så förbereder sig vården för ett terrorattentat

Redo för det värsta: 25 övningar bara i år ✔ Så prioriteras skadade

IngridJohansson
08-550 551 04