JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Ond spiral: "Rädslan ökar uppdelningen i stan"

- Det behövs mer förebyggande arbete och att man satsar på ungdomarna, anser Iusef Ezzat, Lucas Karlsson och Sofia Häggbom.

- Det behövs mer förebyggande arbete och att man satsar på ungdomarna, anser Iusef Ezzat, Lucas Karlsson och Sofia Häggbom.

Petter Beckman

20231003063533
20231003075308
2023-10-03
06:35
2023-10-03 07:53

Stockholmarna undviker delar av staden, duckar undan och stänger av nyheterna. Det är ingen ljus bild när frågan om det eskalerade gängvåldet kommer på tal ute på stan. Lösningen? Vi måste lyssna, säger Lucas Karlsson.

Med nya gängmord och sprängningar varje vecka, varav många i Stockholmsområdet, är det svårt att se positivt på samhällsutvecklingen. Det blir tydligt när Mitt i ställer frågan på Stockholms gator:

Hur påverkas din syn på Stockholm av den pågående våldsvågen?

– Man tänker mycket mer på vilka områden man rör sig i, säger Mikael Jovanovic Eriksson i Vendelsö-Gudö, Haninge.

Efter dödsskotten i Farsta Centrum i våras känns det inte längre tryggt att åka dit, tillägger hans make Zoran Jovanovic Eriksson, som exempel.

– Istället har vi börjat åka till Sickla Köpkvarter för att handla, där det är en annan känsla, säger Mikael.

Det känns hemskt och tragiskt att man behöver tänka så, tycker han.

Angie Gray

”Drar oss tillbaka till våra stugor”

– Jag vill bo en i integrerad stad där jag kan röra mig överallt. Nu drar vi oss mer och mer tillbaka till våra stugor, vi som är priviligierade.

Självklart motverkar det också integrationen, den känsla av sammanhållning som skulle behövas för att vända utvecklingen, menar båda. Det blir en ond cirkel.

Det verkligt hemska, tillägger Zoran, är att barn i vissa delar av stan växer upp med dödsskjutningar som en del av sin vardag, utan möjligheten att flytta någon annanstans.

– Det är fel att man sätter dem som inte har något jobb i vissa områden. De får inte en ärlig chans att komma in i samhället.

Flera vi pratar med resonerar på samma sätt, både att man slutar besöka platser som förknippas med gängvåldet och att problemet i grunden har med segregationen att göra.

– Framförallt blir man blir trött och arg på politikerna som under så lång tid har misslyckats med göra något åt det, säger Lucas Karlsson i Hägerstensåsen. Hans flickvän Sofia Häggbom medger att hon har blivit mer vaksam, att hon reagerar på ett annat sätt när hon hör höga smällar. Deras kompis Iusef Ezzat i Vårby gård påverkas ännu mer direkt.

– Numera ser jag till att alltid gå med flera andra människor om jag är ute sent i mitt område. Det är en skillnad de senaste tre åren, säger han.

”Behöver sprida ut folk mer – och lyssna”

Känner ni större hopp nu när den politiska debatten fokuserar så mycket på gängvåldet?

– Jag tror att det först kommer att bli ännu värre innan man på allvar börjar prioritera det här, säger Sofia.

Mer förebyggande arbete behövs anser alla tre. Och att unga i utsatta områden känner att de kan bidra till samhället, att det finns en annan väg än den kriminella.

Och hur löser man det?

– Man behöver sprida ut folk mer, så att det inte blir så många nyanlända i samma område. De träffar inga svenskar och blir inte integrerade i samhället. Mest av allt tror jag vi behöver lyssna på dem, säger Lucas.

Jag tror inte på det gemensamma lika mycket längre

Helena, en pensionär i Söderort, har de senaste veckorna slutat att läsa nyheter om skjutningar. Hon mår för dåligt av det.

”År det här mitt land?”

– Det är helt förfärligt att man kan köpa en 14-årings liv. Men jag måste kunna leva mitt eget liv också. Så jag duckar. Det är ändå inte så lätt att göra något åt det. Jag går mest och hoppas att det inte ska drabba mig, säger hon.

Känner du dig mer rädd?

– Jag är en ganska stabil person. Men det påverkar mina känslor. "Är det här mitt land?”, kan jag känna.

Hon utvecklar:

– Tidigare, på 1970-talet, då tänkte man att alla skulle med, att vi kunde lösa allting tillsammans. Men så är det inte längre. Och det är svårt att hitta tillbaka, säger Helena.

Under den stora flyktingvågen 2015-2016 stod hon nere på Centralen som volontär för Refugees Welcome.

– Jag tror inte jag skulle göra det idag. Jag har blivit mer skeptisk. Jag tror inte på det gemensamma lika mycket längre. Man ser att det inte funkar. Och jag tror inte våra politiker heller vet vad de ska göra.

Mikael Jovanovic Eriksson i Haninge har en uppmaning till politikerna:

– Samla er, över blockgränserna. Hitta gemensamma nämnare, för folkets bästa. Det är det som behövs. Tyvärr tror jag inte att det kommer att hända.

Fråga: Hur påverkas din syn på Stockholm av den pågående våldsvågen?

Raphy Ngueuko.

Raphy Ngueuko.

Petter Beckman

Raphy Ngueuko, Vårberg

– Det känns väldigt skrämmande det som händer. För några år sedan, när jag kom hit, var Sverige ett säkert land. Idag är det riktigt illa. Varje dag hör man på nyheterna om nya mord. Det gör att jag inte längre åker till vissa delar av stan. Det är för otryggt.

Zoran Jovanovic Eriksson.

Zoran Jovanovic Eriksson.

Petter Beckman

Zoran Jovanovic Eriksson, Haninge

– Jag åker inte längre till Farsta centrum för att handla. Det är skrämmande att man har börjat reagera så. Men jag känner ändå en större tilltro till att politikerna kan lösa det, man har iallafall börjat göra något.

Gunilla Sjöberg, Lilla Essingen

Gunilla Sjöberg, Lilla Essingen

Petter Beckman

Gunilla Sjöberg, Lilla Essingen

– Jag tror jag har blivit mer på min vakt, jag ser mig om bakom ryggen mer. Jag tycker inte att det är någon kvinnofrid i staden. Och det har förstärkts av de här händelserna. Generellt har det blivit tuffare och stökigare i stan.

Stora skillnader i tillit inom Stockholm

Södermalm var 2021 en plats där 75 procent av invånarna "litar på de flesta". I Rågsved, knappt en mil bort, var motsvarande andel bara 30 procent, enligt undersökningen Tillitsbarometern.

Generellt är den mellanmänskliga tilliten i Sverige jämförelsevis hög, men den har sjunkit, visar undersökningen.

"Vi lever ju med rapporter om gängkrimininalitet och kan se ett växande gap mellan olika områden. Det är en bister utveckling som gått ganska långt", säger forskningsledaren Lars Trägårdh.

Källa: Tillitsbarometern och www.arbetslivinorden.org

PetterBeckman
08-550 550 77

Senaste nyheterna

Cheima Bouchnak, lärare på Runby skola, tackar för allt stöd hon fått sedan knivattacken förra veckan.

Cheima Bouchnak, lärare på Runby skola, tackar för allt stöd hon fått sedan knivattacken förra veckan.

Privat

Knivattackerade läraren: "Tack för allt stöd"

Nyheter

Cheima attackerades vid Runby skola ✔ Gärningsmannen inte gripen ✔ "Hoppas eleverna ska känna sig trygga igen"

Den som önskar ta sig en öl på krogen i Solna behöver inte leta länge.

Den som önskar ta sig en öl på krogen i Solna behöver inte leta länge.

Jens Kassnert

Tätt mellan tapparna i Solna

Nyheter

Topp tre i länet ✔️ ... och här är stans krogtätaste plats

En man hittades död i en bostad i Rinkeby på måndagseftermiddagen.

En man hittades död i en bostad i Rinkeby på måndagseftermiddagen.

Mostphotos

Man i 40-årsåldern hittad död i bostad

Nyheter

"Oklara omständigheter" ✔ Polisen utreder mord

Här lär sig eleverna att ta ställning mot våldet

Eleverna på Kärrtorps gymnasium har utbildats i våldprevention och aktivt åskådarskap. Från vänster: Rama Salha, Leandro Bascunan Lobos, Turker Kyazim, Harun Aktas, Rojin Kesmez och Johanna Ali.

Eleverna på Kärrtorps gymnasium har utbildats i våldprevention och aktivt åskådarskap. Från vänster: Rama Salha, Leandro Bascunan Lobos, Turker Kyazim, Harun Aktas, Rojin Kesmez och Johanna Ali.

Angie Gray

20240914145728
20240924104040
2024-09-14
14:57
2024-09-24 10:40

Allt fler skolelever i Stockholmsområdet utbildas för att veta hur de ska agera om de blir vittne till våld. "Tidigare kollade jag bort. Det här har fått mig att tänka annorlunda", säger Turker Kyazim på Kärrtorps gymnasium.

Egentligen är våldsutvecklingen i Storstockholm för allvarlig för att den ska kunna hanteras av vanliga människor. Det har blivit svårare att vara vittne och mängden skjutvapen kan göra det livsfarligt att ingripa i ett bråk.

Det menar de sex elever i trean på Kärrtorps gymnasium som Mitt i träffar för att prata om våldsprevention och civilkurage.

– Att få stopp på våldet är en större fråga, som behöver ligga på politiker, domstolar och lagar, menar Turker Kyazim.

Ändå tror de att lektionsserien som de nyligen har genomgått kan göra en viss skillnad.

Utbildningen kallas Mentorer i våldsprevention, MVP, och handlar om hur man kan agera om man bevittnar våld eller kränkningar. Den har förändrat deras sätt att tänka.

– Förut, om jag såg en person bli utsatt för våld på gatan eller på tåget, då kollade jag bort och tänkte att det inte hade med mig att göra. Men nu lägger jag märke till det och ser om jag kan hjälpa till på något sätt, säger Turker Kyazim.

Rojin Kezmez, Harun Aktas och Turker Kyazim tror att metoden skulle kunna göra större skillnad om den blev obligatorisk i alla skolor.

Rojin Kezmez, Harun Aktas och Turker Kyazim tror att metoden skulle kunna göra större skillnad om den blev obligatorisk i alla skolor.

Angie Gray

Även om de lärt sig att vara försiktiga och inte utsätta sig för fara finns det nästan alltid någonting man kan göra, som att tillkalla en vakt eller ringa polisen.

Rama Salha märker att hon numera reagerar annorlunda, även utanför skolan.

– Reflexen är inte längre att någon annan ska göra något, utan att det är vi alla som har ansvaret, säger hon.

Johanna Ali ger ett exempel, om man ser en ung tjej bli utsatt för ovälkommen uppvaktning av någon äldre man på pendeltåget.

Reflexen är inte längre att någon annan ska göra något

Johanna Ali berättar om hur hon har ingripit för att hjälpa tjejer som blir utsatta av äldre män i kollektivtrafiken.

Johanna Ali berättar om hur hon har ingripit för att hjälpa tjejer som blir utsatta av äldre män i kollektivtrafiken.

Angie Gray

– I sådana lägen har jag låtsats jag känna tjejen och bytt plats med henne, så att hon inte behöver vara i en så obekväm situation.

Turker Kyasim berättar om hur han nyligen stöttade en yngre, otränad nybörjare i gymmet, som blev retad av en grupp äldre killar.

– Jag vågade inte gå fram direkt för de var sex stycken. Men efteråt kunde jag prata med killen, trösta honom och hjälpa honom med hans kväll, säger Turker.

Fler och fler skolor runt om i Stockholmsområdet börjar med MVP-lektionerna. Susanne Tidestrand, samordnare för våldsprevention i Stockholms stad, håller just nu på att utbilda nya lärare, skolkuratorer, fältare och fritidsledare i metoden.

– När jag är ute och träffar personal blir det ofta en aha-upplevelse. Det finns en hoppfullhet i modellen, att om alla bidrar kan vi faktiskt få slut på våld och trakasserier, säger hon.

Elever på Kärrtorps gymnasium får utbildning i att förebygga våld. Från vänster: Rama Salha, Leandro Bascunan Lobos, Johanna Ali, Turker Kyazim, Harun Aktas och Rojin Kesmez.

Elever på Kärrtorps gymnasium får utbildning i att förebygga våld. Från vänster: Rama Salha, Leandro Bascunan Lobos, Johanna Ali, Turker Kyazim, Harun Aktas och Rojin Kesmez.

Angie Gray

Eleverna på Kärrtorp tycker att utbildningen borde vara obligatorisk för alla, från årskurs sju och upp till gymnasiet.

– Då skulle eleverna kunna föra det vidare till sina förändrar, som också skulle lära sig något nytt. Jag tror det skulle ha en positiv påverkan, säger Turker Kyazim.

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Efter mordet på pappan Mikael i Skärholmen och knivattacken mot en 15-åring vid Slussen i juni sprids känslan att ingen längre vågar ingripa. Mitt i ställer frågan i några artiklar: Hur mår vårt civilkurage? Hur ska man agera om något händer? Och vad kan man göra för att bli modigare?

En sen kväll förra året blev Myrna Österlund och tre tjejkompisar vittne till en grov misshandel på Götgatan.

– Det var två killar som började slå en tredje. När han låg på marken och de var på väg att sparka honom i huvudet, då kände jag att det här tänker jag inte bevittna. Som medmänniska måste man gå ihop och hjälpa varann, annars blir vi ju medbrottslingar, säger Myrna.

Hon gjorde det första hon kom på, inspirerad av en tidigare självförsvarskurs.

"Fick med oss flera"

– Vi sprang rakt mot killarna och skrek. Först var det vi fyra, men när vi tog ledningen fick med oss flera andra som stod omkring. Det gjorde att killarna slutade och försvann därifrån.

Exemplet bekräftar något som är väl känt inom forskningen kring civilkurage: hur andra omkring oss agerar – och framförallt vad vi tror att andra kommer att göra – spelar stor roll för vårt eget mod.

– Tänker man att andra människor är goda och att de vill mitt bästa, då är det en fantastisk grund för att hjälpa andra. Därför blir det också väldigt oroande att bevittna våld där ingen gör någonting, säger socialantropologen Brian Palmer som forskat i decennier om medborgerligt mod.

Ulrika Ernström

Just oron för ett krympande civilkurage kan göra att man övertolkar det man ser. Brian Palmer berättar om ett upprörande våldsbrott i Queens, New York, där det såg ut som att ingen brydde sig, men där forskare i efterhand konstaterade att få i omgivningen hade förstått vad som pågick.

– Reaktionen blev: "Vad är det för människor som bor i Queens?". Men det fanns ingen grund för publikens moralpanik, säger Brian Palmer.

Mindre civilkurage

En liknande diskussion har förts efter knivattacken mot en 15-åring i tunnelbanan på Slussen i juni. 15-åringen upplevde, enligt polisens förundersökning, att ingen i vagnen gjorde något för att hjälpa till.

– Men saker kan hända väldigt snabbt och det kan vara svårt att hinna orientera sig. Och jag tycker inte vi har en plikt att ingripa fysiskt vid en vapenattack. Det viktiga är vad folk gör efteråt, om de hjälper till när risken att själv bli attackerad har minskat, säger Brian Palmer.

Efter mordet på 39-årige Mikael i Skärholmen i april drog många slutsatsen att civilkuraget nu skulle falla som en sten. Mikael hade enligt vittnesmål gått fram och sagt till ett ungdomsgäng, vilket ledde till hans död.

Brian Palmer menar att den händelsen kan ge två helt olika effekter.

– Vissa blir räddare. Och det är nog den stora effekten. Men andra tänker: wow, han visade kurage, han agerade rätt. Det blir en påminnelse om hur viktigt det är att vi står upp för varandra. Civilkurage kan vara nästan lika smittsamt som rädsla. Och jag tror många blev smittade av Mikaels mod.

ENKÄT: Är du en sån som ingriper? Och vad tänker du om civilkuraget i Stockholm?

Björnerik Larsson, Huddinge

– Mitt sociala patos säger att jag är en sån som ingriper, men frågan är om jag verkligen gör det. Andra är ofta snabbare. Som när en kille svimmade i pendeln, då var det flera andra som var framme direkt. För mig beror det nog på situationen, om man tror att andra omkring kommer att hjälpa till. Jag tror att de med socialt patos ingriper mer nu än tidigare, medan andra kanske har blivit räddare.

Petter Beckman

Marianne Brinning, Östermalm

– Jag har alltid ingripit. När jag var yngre gick jag in i många bråk. Ofta genom att ropa "Lägg av, sluta!" Efteråt har jag förstått att det ibland varit dumdristigt. Men nu är jag så gammal att jag kan lika gärna fortsätta. Vi som är äldre är uppfostrade så, det sitter i ryggraden. I dag uppfostras unga nog att vara mer försiktiga. Och ju färre som gör något, desto svårare för oss som faktiskt ingriper.

Petter Beckman

Myrna Österlund, Rågsved

– Jag tror att folk börjar bli väldigt rädda. Jag jobbar med ungdomar och det händer så mycket i den världen. Men jag skulle ingripa, även om det fanns en kniv med. Som medmänniska kan jag inte bara se på. På Götgatan blev jag och tre andra tjejer vittne till en grov misshandel sent på natten. Vi sprang emot killarna och skrek. Och då fick vi med oss andra, som vågade tack vare att vi ledde.

Petter Beckman

Elias Bechiri, Rågsved

– På T-centralen såg jag nyligen en stor man som var aggressiv mot två kvinnor. Jag vände mig till en kille som såg stark ut och tillsammans började vi prata med mannen. Han gjorde ett jättebra jobb att lugna ner situationen. Vi kan nog alla öva mer på konfrontera varandra kring små saker, som att någon har väskan på sätet. Då blir man mer bekväm att prata med andra också i svårare lägen.

Petter Beckman

Binta Trawally, Norra Sköndal

– Jag har nattvandrat mycket och många gånger hamnat i situationer där jag ingripit. Det kan räcka med att skrika "Hallå, vad gör du?", då väcker man andra. Men det gäller att det finns folk omkring som kan hjälpa till, jag skulle inte sätta mitt liv i fara om jag var ensam i en vagn. Jag tror att folk gör vad de kan, men efter alla våldsdåd och mordet på pappan i Skärholmen tror jag att folk tvekar mer.

Robin Wallin, Orminge

– Det är svårt att säga om jag skulle agera, jag har aldrig hamnat i en sådan situation. Jag vill nog ingripa, men om man ser någon med kniv är det för läskigt. Man kan bli skadad. Jag hade nog i stället gått undan och ringt polisen. Om man inte hade hört så mycket om alla vapen så skulle det kännas enklare att göra något själv.

Civilkurage kan vara lika smittsamt som rädsla

Fakta: Har civilkuraget minskat i Sverige?

Enligt forskaren Brian Palmer finns inga tillförlitliga mått på hur civilkuraget förändrats över tid. Däremot har statsvetare konstaterat att den mellanmänskliga tilliten har minskat något i Sverige – och det finns enligt Palmer skäl att tro att civilkuraget minskat i motsvarande grad. "Men det handlar inte om någon dramatisk minskning", säger han.

TV4 lät nyligen göra en egen opinionsmätning, som visade att 52 procent skulle vara mer försiktiga med att ingripa i dag jämfört med för ett år sedan, medan 40 procent svarade att de skulle agera som tidigare. "Det ger en bild av stämningen efter ett uppmärksammat våldsdåd, men säger inte så mycket om de långa linjerna", menar Brian Palmer.

Källa: Mitt i och TV4.se

Petter Beckman

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Forskaren om civilkurage: Vad andra gör spelar stor roll för hur man själv agerar

Mod är en muskel som går att träna upp

Den som bevittnar våld eller trakasserier kan bli helt ställd. Men förmågan att ingripa går att träna upp. "Du behöver öva praktiskt. Det är som att spela fiol, du kan inte lära dig det genom att bara prata", säger Frida Löfqvist som ordnar träningar i civilkurage.

När en 15-åring blev attackerad av en knivman i tunnelbanan vid Slussen i juni ingrep ingen, enligt vad brottsoffret sagt i polisförhören.

Frida Löfqvist, aktiv i nätverket Vardagens Civilkurage, tror det är möjligt att ingripa även i liknande, farliga situationer.

– Det handlar inte om att ta kniven från någon. Det handlar om att ändra på någonting i situationen, att omvandla rollerna eller förvirra. Som att ropa en oväntad fråga, busvissla eller göra andra ljud. Men det är bra att ha tränat, annars klarar man det kanske inte, säger hon.

Under ett par år har Frida varit med om att hålla träningar i civilkurage med icke-våld som grund. Exakt vad som är rätt i en viss situation går inte att säga, menar hon. Alla måste följa sin egen vägvisare.

Spelar upp scenarier

– På våra träningar övar vi på en bredd av olika tekniker utifrån vad man redan har inom sig. Det är som en muskel som går att öva upp. Vi spelar upp scenarier och diskuterar sen vad som hände. Det gör att man får en egen repertoar med olika kort som man lätt kan plocka fram, säger Frida Löfqvist.

Med sådan träning minskar risken att man blir ställd eller reflexmässigt hoppar in och göra något som kan bli farligt för en själv.

Frida Löfqvist tycker att massmedier fokuserar för mycket på den ensamma hjälten.

– Mod är inte en fast egenskap som några hjältar har. Men det är som att spela fiol, du kan inte lära dig det genom att bara prata.

Hon lyfter också fram vikten av att hjälpas åt. Om man agerar tillsammans blir det inte lika farligt.

Dekal på ryggsäcken

Att civilkurage påverkas av andras beteenden är också centralt för socialantropologen Brian Palmer som forskar om mod. Han ger exempel på butiker i USA som sätter upp dekaler i fönstret om att de erbjuder skydd åt barn som är i fara.

– Det skapar en varm känsla i hjärtat och gör något med samhällsmoralen. Jag blir själv mer beredd att ingripa i en miljö där jag ser att andra tar ställning, säger Brian Palmer.

Det skulle säkert göra skillnad, menar han, om folk på stan eller i tunnelbanan bar liknande dekaler på ryggsäckar och jackor.

– Vad jag väntar på är att samhället börjar visa: Vi är fler, vi är starkare, vi som vill ha ett samhälle utan våld, säger Brian Palmer.

Exempel på vad du kan göra

Distrahera eller förvirra. Fråga vad klockan eller vilken station man ska gå av på. Omvandla förövaren till en hjälpare och rådgivare.

Skrik "polisen kommer" eller "någon blir attackerad med kniv" eller "alla härinne tittar på dig nu".

Ta hjälp av andra så att fler ställer sig upp. Börja stampa i marken. Är ni flera som har övat på det kan ni bära bort offret.

Använd inte våld för att avbryta våld. Agera som om världen var sådan som du vill ha den.

Titta mer på det som är hoppfullt än på det som inte fungerar. Det ger mer energi och gör det lättare att ge energi till andra.

Källa: Vardagens Civilkurage

Mod är en muskel som går att träna upp

"Som att spela fiol" ✔ Icke-våld som grund ✔ Inte lika farligt tillsammans

Mentorer i våldsprevention (MVP)

MVP är en svensk anpassning av en metod som tagits fram i USA för att förebygga våld och mobbning.

Botkyrka och två skolor i Älvsjö började arbeta med metoden i början av 2010-talet. I dag används metoden i 46 av Stockholms stads skolor, vilket är elva fler än för två år sedan. Alla skolor som vill får central stöttning att börja med metoden.

MVP finns också i skolor i Sigtuna, Norrtälje, Järfälla, Sollentuna, Sundbyberg och Upplands Väsby.

Deltagarna får lära sig att känna igen olika former av våld, att utmana genusnormer och träna sig i aktivt åskådarskap. Utgångspunkten är att det alltid går att ingripa på något sätt, både före, under och efter en händelse.

Sedan 2012 är organisationen MÄN ansvarig för MVP Skola i Sverige. MÄN utbildar, handleder och stöttar skolor i att arbeta med programmet som fokuserar på att förebygga mäns och killars våld.

Läs mer om metoden här.

Källa: Stockholms stad

PetterBeckman
08-550 550 77

Mod är en muskel som går att träna upp

Nyheter

Den som bevittnar våld eller trakasserier kan bli helt ställd. Men förmågan att ingripa går att träna upp. "Du behöver öva praktiskt. Det är som att spela fiol, du kan inte lära dig det genom att bara prata", säger Frida Löfqvist som ordnar träningar i civilkurage.

Nyheter

Mod är en muskel som går att träna upp

"Som att spela fiol" ✔ Icke-våld som grund ✔ Inte lika farligt tillsammans

Mod är en muskel som går att träna upp

Nyheter

Den som bevittnar våld eller trakasserier kan bli helt ställd. Men förmågan att ingripa går att träna upp. "Du behöver öva praktiskt. Det är som att spela fiol, du kan inte lära dig det genom att bara prata", säger Frida Löfqvist som ordnar träningar i civilkurage.

Nyheter

Mod är en muskel som går att träna upp

"Som att spela fiol" ✔ Icke-våld som grund ✔ Inte lika farligt tillsammans

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Nyheter

Efter mordet på pappan Mikael i Skärholmen och knivattacken mot en 15-åring vid Slussen i juni sprids känslan att ingen längre vågar ingripa. Mitt i ställer frågan i några artiklar: Hur mår vårt civilkurage? Hur ska man agera om något händer? Och vad kan man göra för att bli modigare?

Petter Beckman

Nyheter

Petter Beckman

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Forskaren om civilkurage: Vad andra gör spelar stor roll för hur man själv agerar

Petter Beckman

Petter Beckman

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Nyheter

Efter mordet på pappan Mikael i Skärholmen och knivattacken mot en 15-åring vid Slussen i juni sprids känslan att ingen längre vågar ingripa. Mitt i ställer frågan i några artiklar: Hur mår vårt civilkurage? Hur ska man agera om något händer? Och vad kan man göra för att bli modigare?

Petter Beckman

Nyheter

Petter Beckman

Att våga ingripa: "Vi sprang rakt emot dem och skrek"

Forskaren om civilkurage: Vad andra gör spelar stor roll för hur man själv agerar

Uppmaningen efter mordet på Mikael, 39: ”Öppna munnen”

Nyheter
– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

Angie Gray

Så kan du göra motstånd mot gängkulturen ✔ Nattvandraren Dimitris: ”Vi som kommer härifrån måste äga den här frågan”

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

Angie Gray

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

Angie Gray

Uppmaningen efter mordet på Mikael, 39: ”Öppna munnen”

Nyheter
– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

– Fler måste våga öppna munnen, säger Dimitris Constantinou. Bild från tidigare tillfälle.

Angie Gray

Så kan du göra motstånd mot gängkulturen ✔ Nattvandraren Dimitris: ”Vi som kommer härifrån måste äga den här frågan”