Nattens mörker är inte alltid så mörkt när man bor i en upplyst storstad. Men det får finnas gränser. Det anser grannar till ett av studenthusen i Gubbängen; det tidigare så utskällda Osthuset.

Innan det byggdes gällde kritiken storlek och utformning. Nu handlar det om belysning. Huset har bostadsentréer på rad i loftgångar mot gatan. Intill varje dörr på de sex våningarna sitter en lampa som lyser dygnets mörka timmar, rakt in i lägenheterna på andra sidan gatan.

Där bor Sandra Kellerman, 29:

– Jag har både vardagsrum och sovrum åt det hållet. Jag har persienner och mörkläggningsgardin men jag kan fortfarande vakna av att det strömmar in ljus. Det är sådan sjuk styrka på lamporna, säger hon och berättar att hon ibland försöker täppa till med filtar och handdukar.

Att själv ha lite mysbelysning hemma är svårt.

– Då har man det där ljuset som lyser in som spotlights. Jag har persiennen nere konstant, säger hon.

Sandra Kellerman är en av flera grannar som störs av ljuset från Osthuset.

Mimmi Epstein

Kräver åtgärd från hyresvärd

Linnéa Skogqvist-Kasurinen bor på samma gata. Hon beskriver nattbelysningen som en ljusförorening, som påverkar både människor och djur.

– Vi bor snettemot och har försökt att fullkomligt stänga av ljuset med persienn, rullgardin och gardin. Men är det en liten glipa kommer det in ordentligt med ljus ändå, säger hon.

Hon skrev ett mejl till fastighetsägaren Åke Sundvall och krävde åtgärder. Svaret hon fick var att lamporna behövs på grund av myndighetskrav för loftgångar, som ska kunna fungera som utrymningsväg.

De många lamporna behövs av säkerhetsskäl.

Boverket bekräftar att belysningen styrs av regler om säkerhet.

– Loftgångar är ett område där man behöver kunna förflytta sig. Det gäller inte bara vid utrymning. Att det är ljust är viktigt också av säkerhetsskäl för personer som ser dåligt eller har svårt att orientera sig, säger Parisa Ghandari, arkitekt på Boverket med inriktning på säkerhet vid användning.

Regler tillåter rörelsedetektor

Mitt i Söderort skickar henne en bild av huset i Gubbängen. Hon har inget att invända mot belysningen.

– Utifrån byggreglerna kan man inte säga att fastighetsägaren har gjort något fel, säger hon, men tillägger:

– Att vara sjyst mot grannar är något annat. De skulle kunna sätta en rörelsedetektor så att det lyser bara när någon rör sig där. Det skulle också spara energi.

Inget maxtak för ljusstyrkan

En brist i byggreglerna, i alla fall om man är ljuskänslig, är att de anger ett minimital för ljusstyrkan (100 lux) men inget maxtal. Att välja onödigt stark belysning skulle alltså inte bryta mot några regler.

– Rimligtvis borde det finnas bestämmelser för hur ljust det får vara. Man kan definitivt ifrågasätta den negativa påverkan det här på både djur och människor, säger Linnéa Skogqvist-Kasurinen.

Enligt Viktor Sundvall, fastighetschef på Åke Sundvall, fördes en diskussion med grannar när huset var färdigbyggt.

– Då installerade vi lampskärmar för att minska störningen men ändå uppfylla lagkraven. Vad jag kan minnas fick vi svaret då att det inte är tillåtet att till exempel ”dimma ner” när ingen befinner sig på loftgången. Men om det är möjligt är det absolut värt att utreda. Vi vill inte bråka med grannarna, säger han till Mitt i.