Valerie Hasler vet det mesta om beredskapsodling. Hon har skrivit en bok i ämnet och ska hålla en kurs i Haninge.
– Beredskapsodling handlar om att komplettera matförrådet med egenodlat, minska beroendet av vårt livsmedelssystem, dela skörden med andra som behöver mat och även kunna tillaga godare mat i en kris, säger hon.
För den som har svårt att veta var man ska börja finns det åtta rekommenderade beredskapsgrödor (se faktaruta) och några enkla principer att förhålla sig till. Exempelvis att det ska vara energirik mat man blir mätt av och som är enkel att odla, har kort utvecklingstid och kan lagras hemma utan kyl och frys.
– Och så ska det vara gott. Pulvermos och konserver är inte det godaste.
Enligt Valerie Hasler är avokado och vitlök bland de grödor som ger mest energi. "Men avokado kan vi inte odla i Sverige och jag känner ingen som äter bara vitlök till middag".
ABF Södertörn
Rusta sig med kunskap
Enligt Fritidsodlarens riksorganisation finns 2,8 miljoner trädgårdar som skulle kunna användas för att odla mat. 87 procent av vuxna svenskar har tillgång till odlingsbar yta, där även olika former av tillsammansodling ingår.
Bor man i bostadsrätt kan man till exempel odla på föreningens mark eller fråga kommunen om man får odla på offentlig mark. Det viktigaste är att man lär sig principerna, även om man kanske inte kan odla massor på sin balkong.
– Det viktigaste är att man rustar sig med kunskap. Även om man inte får en stor skörd kan det kännas roligt att testa och lära sig. Vid kris har man sedan lättare att skala upp, säger Valerie Hasler.
Pulvermos och konserver är inte det godaste.
Valerie Hasler har skrivit en bok om beredskapsodling och ska nu hålla en kurs i Haninge. Hon ser odling som ett relevant bidrag till hemberedskapen.
ABF Södertörn
Gott om gräsmattor i Haninge
Om elen försvinner, kommunikationerna brister eller transporter inte fungerar blir det svårt att producera och handla mat i Haninge. Däremot finns det gott om potentiella trädgårdar som i dag bara är gräsmatta, menar Valerie Hasler.
Tomater, kryddor, äpplen och vinbär är vanliga att odla.
– Det är en bra början men det är inte det som mättar oss. Om alla i stället skulle odla potatis, majs och gråärtor skulle vi kunna avlasta livsmedelssystemet i en kris.
Som privatperson ska man ha sju dagars mat hemma utifall en kris kommer. Men enligt Valerie Hasler bör man fundera på vad som händer efter den där första veckan. Om krisen inte är slut eller Haningeborna tvingats fly eller evakuerats så kan det bli aktuellt att fortsätta leva i här med begränsad tillgång till mat.
– Vi kan inte förvänta oss att vi får mat utdelad, kommunen har inget ansvar för det.
Att odla kan ge flera positiva effekter, menar Valerie Hasler, och lyfter det kan ge en trygghet, en djupare relation till maten och få positiva hälsoeffekter.
– Men också att man får bättre relationer till andra i kvarteret. Beredskapsodling kan låta lite deppigt men det finns alla de här positiva effekterna.