JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Proffsets tips: Det ska du odla för att klara krisen

Valerie Hasler tycker det är det viktigt att man engagerar sig i den lokala livsmedelsförsörjningen. "Det är viktigt att vi stöttar och engagerar oss för att det ska finnas bönder i Haninge kommun och inte all offentlig mark blir industriområde, så vi behåller möjligheten att odla här".

Valerie Hasler tycker det är det viktigt att man engagerar sig i den lokala livsmedelsförsörjningen. "Det är viktigt att vi stöttar och engagerar oss för att det ska finnas bönder i Haninge kommun och inte all offentlig mark blir industriområde, så vi behåller möjligheten att odla här".

ABF Södertörn

20250315063045
20250314140223
2025-03-15
06:30

100 gram gurka ger dig 13 kalorier medan samma mängd råstekt potatis innehåller 141.

Om en kris kommer är det potatisen du vill ha i pallkragen, inte gurkan. Det menar Vendelsöbon Valerie Hasler.

Valerie Hasler vet det mesta om beredskapsodling. Hon har skrivit en bok i ämnet och ska hålla en kurs i Haninge.

– Beredskapsodling handlar om att komplettera matförrådet med egenodlat, minska beroendet av vårt livsmedelssystem, dela skörden med andra som behöver mat och även kunna tillaga godare mat i en kris, säger hon.

För den som har svårt att veta var man ska börja finns det åtta rekommenderade beredskapsgrödor (se faktaruta) och några enkla principer att förhålla sig till. Exempelvis att det ska vara energirik mat man blir mätt av och som är enkel att odla, har kort utvecklingstid och kan lagras hemma utan kyl och frys.

– Och så ska det vara gott. Pulvermos och konserver är inte det godaste.

Enligt Valerie Hasler är avokado och vitlök bland de grödor som ger mest energi. "Men avokado kan vi inte odla i Sverige och jag känner ingen som äter bara vitlök till middag".

Enligt Valerie Hasler är avokado och vitlök bland de grödor som ger mest energi. "Men avokado kan vi inte odla i Sverige och jag känner ingen som äter bara vitlök till middag".

ABF Södertörn

Rusta sig med kunskap

Enligt Fritidsodlarens riksorganisation finns 2,8 miljoner trädgårdar som skulle kunna användas för att odla mat. 87 procent av vuxna svenskar har tillgång till odlingsbar yta, där även olika former av tillsammansodling ingår.

Bor man i bostadsrätt kan man till exempel odla på föreningens mark eller fråga kommunen om man får odla på offentlig mark. Det viktigaste är att man lär sig principerna, även om man kanske inte kan odla massor på sin balkong.

– Det viktigaste är att man rustar sig med kunskap. Även om man inte får en stor skörd kan det kännas roligt att testa och lära sig. Vid kris har man sedan lättare att skala upp, säger Valerie Hasler.

Pulvermos och konserver är inte det godaste.

Valerie Hasler har skrivit en bok om beredskapsodling och ska nu hålla en kurs i Haninge. Hon ser odling som ett relevant bidrag till hemberedskapen.

Valerie Hasler har skrivit en bok om beredskapsodling och ska nu hålla en kurs i Haninge. Hon ser odling som ett relevant bidrag till hemberedskapen.

ABF Södertörn

Gott om gräsmattor i Haninge

Om elen försvinner, kommunikationerna brister eller transporter inte fungerar blir det svårt att producera och handla mat i Haninge. Däremot finns det gott om potentiella trädgårdar som i dag bara är gräsmatta, menar Valerie Hasler.

Tomater, kryddor, äpplen och vinbär är vanliga att odla.

– Det är en bra början men det är inte det som mättar oss. Om alla i stället skulle odla potatis, majs och gråärtor skulle vi kunna avlasta livsmedelssystemet i en kris.

Som privatperson ska man ha sju dagars mat hemma utifall en kris kommer. Men enligt Valerie Hasler bör man fundera på vad som händer efter den där första veckan. Om krisen inte är slut eller Haningeborna tvingats fly eller evakuerats så kan det bli aktuellt att fortsätta leva i här med begränsad tillgång till mat.

– Vi kan inte förvänta oss att vi får mat utdelad, kommunen har inget ansvar för det.

Att odla kan ge flera positiva effekter, menar Valerie Hasler, och lyfter det kan ge en trygghet, en djupare relation till maten och få positiva hälsoeffekter.

– Men också att man får bättre relationer till andra i kvarteret. Beredskapsodling kan låta lite deppigt men det finns alla de här positiva effekterna.

Åtta beredskapsgrödor att odla för en kris

Potatis: Klassisk krisgröda. Kaloririkt och kan lagras länge.

Bondbönor: Har mättat oss länge i Sverige genom kriser. Lätt att ta egna frö och har lång hållbarhet.

Gråärt och åkerböna: Mycket protein och kaloririk men lite bortglömd. Lättodlat och lagringsbart.

Morot: Mycket härdig och kan odlas i hela landet. Sommarmorot men även andra morötter som lämpar sig mer för lagring för att ätas under vintern.

Vit- eller rödkål: Ger mycket mat på liten yta. Det är nyttigt och man kan lagra länge i jordkällare.

Sockermajs: Är gott, har mycket kalorier och lätt att ta egna frön av.

Vintersquash: Kan lagras länge, är lättodlad och man kan ta egna frön.

Svartrot: Mycket härdig och kan övervintra i odlingslandet. Är även kaloririk och spännande att upptäcka.

Källa: Valerie Hasler

Här kan du lära dig mer

Kursen Beredskapsodling – en väg till ökad självförsörjning och krisberedskap, hålls på ABF Södertörn på Poseidons torg den 12 april och 26 april.

Den ges även under 5 kurstillfällen digitalt genom beredskapsodling.se

Valerie Haslers bok heter Beredskapsodling – Preppa med egenodlade grönsaker! och finns i bokhandlar.

Källa: ABF/Beredskapsodling.se

AnnaLudvigsson
08-550 551 69

Senaste nyheterna

Allt sämre resultat på nationella prov i svenska i årskurs 3 i Sollentuna.

Allt sämre resultat på nationella prov i svenska i årskurs 3 i Sollentuna.

Mostphotos

Treornas kunskaper i svenska blir stadigt sämre

Nyheter

Allt mindre andel i Sollentuna klarar de nationella proven ✔ Liberalerna vill att en rapport om åtgärder tas fram redan i vår

Sigtuna stadsängar.

Sigtuna stadsängar.

Tintin Bokesten

Tuffare för ensamstående att köpa lägenhet

Nyheter

Svårt att sälja ettor och tvåor ✔ Blir dyrare ✔ Mäklare: "Svårt för ensamhushåll att få lån"

I snitt har 83 bilar stulits i Järfälla per år under de senaste fem åren. Genrebild.

I snitt har 83 bilar stulits i Järfälla per år under de senaste fem åren. Genrebild.

Most Photos

Bilstölderna minskar kraftigt i Järfälla

Nyheter

Svårare att tjuvkoppla nya bilar

Strulig skolskjuts sliter på Väsbyfamiljen

”Skolskjutsen måste bara funka, annars drabbar det hela familjen”, säger Henrik Piehl. Mamma Pia Christensson och sonen Alexander håller med.

”Skolskjutsen måste bara funka, annars drabbar det hela familjen”, säger Henrik Piehl. Mamma Pia Christensson och sonen Alexander håller med.

Mikael Andersson

20250316061556
20250314141011
2025-03-16
06:15

Skolskjutsen kommer sent, f­örarna hittar inte – eller lämnar barn på fel plats. Alexander, 10, är en av flera hundra barn i Väsby som använder skolskjuts. Och ­avvikelserna är många – över 1 600 på ett år.

– Det ger ju ett enormt stress­påslag, säger pappa Henrik Piehl.

På landet en bit utanför centrala Väsby bor Pia Christensson och Henrik Piehl med sina två barn. Familjens hundar Jack och Molly springer nyfiket ut och undrar vilka ”inkräktarna” är.

– Så ja, Molly, lugn, säger Alexander.

Hundarna Jack och Molly är ivriga att springa ut när Alexander och pappa Henrik öppnar dörren.

Hundarna Jack och Molly är ivriga att springa ut när Alexander och pappa Henrik öppnar dörren.

Mikael Andersson

Han är 10 år och behöver skolskjuts för att ta sig till resursskolan Magneten
i Odens­lunda. Och då är ­rutinerna och tryggheten viktig eftersom Alexander har autism.

– På morgonen möter jag upp taxin som tar honom till skolan och när han kommer hem likaså. Chaufförerna ska lämna ”hand i hand”, alltså till någon på skolan, och till oss föräldrar när de kör hem från skolan, säger pappa Henrik Piehl.

Pappa Henrik och sonen Alexander.

Pappa Henrik och sonen Alexander.

Mikael Andersson

Men ibland är taxibilarna försenade utan att föräldrarna får någon avisering om det, ibland kommer de inte alls. Och ibland kör de till fel ställe. Mamma Pia tar ett skräckexempel.

– Chauffören ringde och sa att ”vi är framme och lämnar nu”. Då hör jag Alexander vara ledsen och skrika i bakgrunden: ”Jag bor inte här, bor inte här”. Då är de alltså på fel plats.

Hon berättar att föraren anger i en app när barnet är lämnat och hämtat.

– Några gånger har det stått i appen att Alexander är lämnad, men när jag tittar ut och ska möta honom är han inte där. Tänk dig paniken, man blir orolig och rädd – var är mitt barn? Då visar det sig att föraren har tryckt in i förväg att han är lämnad.

Struligt med vikarier

Problemen uppstår flera gånger i veckan och det är oftast när vikarier tas in som det blir struligt.

– Jag vet att kommunen ställer hårda krav på leverantören, men vikarierna kanske inte har förståelse för de här barnens problematik. Det har till och med varit så att en vikarie har ringt till oss och ifrågasatt om det verkligen behövs lämning hand
i hand, säger Henrik.

Han säger att familjen har övervägt att själva skjutsa in Alexander till skolan, men att de kortare skoldagarna och avsaknaden av fritids ställer till det.

Det ger ju ett enormt stresspåslag hos alla oss i familjen när det inte funkar.

– Alexanders skoldagar skulle bli alldeles för långa för vad han klarar av.

Om vårdnadshavare till elever som har skolskjuts upplever att något inte fungerar kan de rapportera in det som en avvikelse via en app.

Tusen avtalsvidriga brister

Förra året rapporterades 1 628 avvikelser, enligt Monika Jädersten, chef på elevhälsan som beviljar skolskjutsar i kommunen. Runt 60 procent, alltså nära
tusen, bedöms strida mot kommunens avtal med leverantören. De vanligaste typerna inkluderar förseningar över 15 minuter, uteblivna resor, samt att ­förare inte lämnat elever ­enligt ”hand i hand”-principen.

– Inga avvikelser är acceptabla och vi jobbar kontinuerligt med leverantören för att förbättra tjänsten. Det sker genom omedelbar uppföljning av avvikelser och månadsavstämningar mellan företaget och utbildningskontoret.

”Skolskjutsen måste bara funka, annars drabbar det hela familjen”, säger Henrik Piehl. Mamma Pia Christensson och sonen Alexander håller med.

”Skolskjutsen måste bara funka, annars drabbar det hela familjen”, säger Henrik Piehl. Mamma Pia Christensson och sonen Alexander håller med.

Mikael Andersson

”Förbättringsområden”

Christer Holmlund, avtalsansvarig på leverantören ­Cabonline, upplever att leveransen generellt fungerar väl. Under februari gjordes 11 470 resor i Upplands Väsby, varav 112 resulterade i avvikelser.

”Vi tar varje avvikelse på stort allvar och arbetar kontinuerligt för att säkerställa högsta möjliga kvalitet. Samtidigt finns alltid förbättringsområden, och vi samarbetar med kommunen för att identifiera och åtgärda eventuella utmaningar”, skriver han i ett mejlsvar.

Hur säkerställer ni leveranssäkerheten med vikarier?

”Vi arbetar aktivt med planering och schemaläggning för att säkerställa rätt kompetens på rätt plats, även vid kortsiktiga förändringar.”

Samtidigt sliter oron och osäkerheten inför varje veckas skolskjutsar på Alexander och hans familj.

– Det ger ju ett enormt stresspåslag hos alla oss i familjen när det inte funkar. Och vi som npf-föräldrar är ju redan rätt tröttkörda av de utmaningar som följer med att ha ett barn med särskilda behov. Och funkar det inte så mår även Alexander dåligt, säger Henrik Piehl.

Skolskjutsar

Som elev i förskoleklass till årskurs 9 i grundskola och anpassad grundskola samt anpassad gymnasieskola kan du få rätt till skolskjuts om du har lång färdväg, farlig skolväg eller om du har någon funktionsnedsättning.

I Upplands Väsby har 277 elever med funktionsnedsättning skolskjuts fördelat på:

Anpassad grundskola: 69

Anpassad gymnasieskola: 26

Resursskolor: 145

Inrapporterade avvikelser 2024: 1 628

Inrapporterade avvikelser 2025: (1 januari–20 februari) 215

Antalet avvikelser är svåra att jämföra bakåt i tiden eftersom inrapporteringssystemet ändrats. Dessutom byttes leverantören ut för drygt ett år sedan. Kommunen bedömer att det handlar om ungefär lika många avvikelser med gamla och nya leverantören.

Källa: Upplands Väsby kommun

De vanligaste avvikelserna

De vanligaste avvikelserna som strider mot avtalet:

Chaufförer som inte lämnar enligt hand i hand-principen.

Uteblivna resor som inte har rapporterats i förväg.

Förseningar på över 15 minuter där kommunikation med vårdnadshavare saknas.

Säkerhetsbrister såsom att förare inte hjälper till med säkerhetsbälten.

De vanligaste avvikelserna som inte strider mot ­avtalet, men påverkar resans ­kvalitet:

Brister vid hämtning och lämning, som att taxin kommer tidigare eller senare än förväntat.

Kortare förseningar under 15 minuter som kan bero på trafikförhållanden.

Kommunikationsproblem mellan förare och resenärer/vårdnadshavare.

Källa: Upplands Väsby kommun

CharlotteArwedsson
08-550 550 58