Anställda inom myndigheter och verksamheter som arbetar med barn har skyldighet att orosanmäla om de upplever att ett barn far illa. Men flera källor inom Upplands-Bro kommun säger till Mitt i att det finns en rädsla för att anmäla då man är rädd att innehållet skulle kunna hamna i ”orätta händer”.

– Man vågar inte utföra sitt jobb på ett korrekt sätt längre. För att man inte har rätt skydd eller rätt förutsättningar till att göra det, säger en person som arbetar inom kommunen och som vill vara anonym.

Vilka är det som är rädda?

– Det är massvis med personal på skolor som inte vågar göra orosanmälningar. Man är rädd för att man ska bli utsatt för hot och våld helt enkelt.

”Undviker att orosanmäla”

Enligt en källa finns bland annat en rädsla för att konfrontera unga vid felaktiga beteenden i olika sammanhang, då man inte vet om de kan tänkas ha stöd från kriminella nätverk.

– Det är extremt svårt att avgöra vilka ungdomar som har uppbackning från de gängkriminella eller inte.

Har du blivit mer försiktig med att orosanmäla?

– Jag undviker att göra orosanmälningar för att jag är rädd att någon ska få reda på att det är jag som anmält.

Innebär det inte att barn och unga riskerar fara illa om tjänstemän inte gör sitt jobb?

– Absolut, i slutet av dagen är vi alla tjänstemän och vi gör inte vårt jobb korrekt.

Stefan Källstigen

Källan upplever att hen blivit mer medveten om riskerna för hot och våld nu och överväger även att att säga upp sig från sin tjänst på kommunen om inte betydande förbättringar sker snabbt.

Antalet orosanmälningar i Upplands-Bro kommun har enligt statistiken inte minskat det senaste året utan ligger i linje med tidigare år.

– Om siffrorna ser ut som tidigare år så är det ett tecken på att de borde vara långt mycket högre sett till utvecklingen, säger en anonym källa.

Magnus Nilsson, kommunpolis, Upplands-Bro

Mikael Andersson

Magnus Nilsson, kommunpolis i Upplands-Bro, har också sett att orosproblematiken finns bland vissa tjänstemän. Men förklarar att en orosanmälan inte är tillgänglig för vem som helst. Det är en handling som är omgärdad av sekretess.

– Den som blir föremål för en orosanmälan, ett barn och dennes föräldrar, får ju ta del av innehållet i orosanmälan, och på så vis finns det ju en risk att innehållet ”läcker ut”.

Han säger dock att polisen sällan ser tecken på att nämnda oro skulle vara befogad.

– Vi kan aldrig ge garantier, men baserat på vad vi kan se så har vi inte sett att man faktiskt tänkt göra allvar av att hota eller skada en tjänsteperson för att denne gör sitt jobb.

Mia Wallner, chef, säkerhets- och beredskapsenheten, Upplands-Bro kommun.

Stefan Källstigen

Tar oron på allvar

Mia Wallner är chef för säkerhets- och beredskapsenheten på Upplands-Bro kommun, en enhet som också är en stödfunktion när det gäller frågor om hot och våld inom kommunens verksamheter.

Hon förklarar att kommunen känner till oron och tar den på största allvar.

– Vi har haft samtal om det här ett tag nu, internt, med medarbetare och med ledning hur vi ska sköta det. Det är ju lagstadgat att orosanmälningar ska göras, och det är ju ett arbete som fortfarande sköts. 

Enligt Mia Wallner för man dialog med chefer och tjänstemän som berörs i syfte att stötta men även för att göra riskbedömningar runt om i verksamheten.

– Vi har personlarm som kan tas till om det skulle behövas, över tid så har vi behövt använda dessa, men inte i närtid med anledning av våldsvågen.

Till följd av våldsvågen har Upplands-Bro genomfört en övergripande riskbedömning.

– I den finns ingenting som indikerar på ett ökat hot för Upplands-Bro eller kommunens medarbetare. Utan det är riktat mot gängkriminella och deras anhöriga.

Pressträff i Upplands-Bro kommun den 5 oktober med anledning av explosionen i Stentorp. Ida Texell, kommundirektör, Upplands-Bro och Torgny Söderberg, lokalpolisområdeschef Upplands-Bro och Järfälla talade om hur man arbetar för att få stopp på det grova och dödliga våldet, dels genom metoden GVI – gruppvåldsintervention.

Niklas Loman

Är det kommunens bedömning att detta är en upplevd oro snarare än en faktisk risk?

– Ja. Det här är en upplevd oro. Det finns ingenting som tyder på att det skulle vara risk för varken medarbetare eller kommunala verksamheter i stort.

Kommundirektör Ida Texell säger sig inte känna till oron specifikt men förstår känslorna.

–  Det är klart att vi kan känna oro. Vårt uppdrag som arbetsgivare är att möta den oron och erbjuda stöd och hjälp. Och det är det jag säkerställer att vi gör, säger Ida Texell.

—————————————

Vet du mer? Vill du tipsa Mitt i?

Hör av dig till reportern via kontaktinformationen här under. Källskydd garanteras!