Det är gratis att utbilda sig. Det finns gott om lediga jobb. Vad är det då som hindrar? Var ligger ansvaret för att fler ska ta de chanser som faktiskt finns?

– En tredjedel hänger på dig själv. Du måste ha självdisciplin och kämpa för att ta dig över hinder, säger Sheyma Isse, 19 år, i Rinkeby.

– Men de andra två tredjedelarna, det är faktorerna runtomkring dig: din familj, platsen du bor på. Och framförallt fördomarna du möter på grund av din bakgrund och din adress, tillägger hon.

Inte samma förutsättningar

Sheyma är en av de fyra äldre tonåringar vi träffar i Rinkebys nyöppnade mötesplats för unga – Framtidens hus – för att prata om möjligheter, hinder och framtidsutsikter.

Alla håller med: varje individ har ett ansvar.

– Det är viktigt för oss att ha inställningen att ”du kan”. Men det kan bli lite tondövt också, om man tror att alla har samma förutsättningar. Folk förstår nog inte alltid hur mycket din yttre omgivning påverkar, säger Edvin Ala-Kojola, 18 år från Kista.

– Det kan till exempel handla om vilken uppmuntran du får av lärarna. Hela grundskolan trodde jag att jag var dålig på matte. Det var först på gymnasiet inne i stan som jag fick lärare som fick mig att känna att jag kunde, säger Nemah Rooble, 18 år, Rinkeby.

Skolresultaten i Järvaområdet är nu på väg upp. Det finns också en positiv trend när det gäller hur många som går vidare till högre studier, visar siffror som Mitt i har bett Stockholms stad att ta fram.

Över 70 procent

2017 läste över 70 procent av Rinkebys gymnasister vidare på högskolan, långt mer än snittet för Stockholm. Även om det är färre av Järvas niondeklassare som börjar på gymnasiet än i övriga stan så har gapet inom Stockholm minskat.

– Den långsiktiga trenden är att det går bättre och bättre för ungdomar som växer upp i utsatta områden, även om utvecklingen skulle behöva gå ännu snabbare. Det är otroligt viktigt för den sociala sammanhållningen att de här skillnaderna jämnas ut, säger Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholm.

Ungdomarna på Framtidens hus har också märkt att fler i området pluggar vidare.

– Jag tror att den generationen som växer upp nu satsar mer på att utbilda sig. Man vet att man begränsas för att man har utländsk bakgrund. Och det blir en extra drivkraft. Man vill komma in i samhället för att kunna hjälpa andra i samma situation, säger Dur-e-Sameen Ahmad, 18 år, Spånga.

Krävs att man möts

Edvin Ala-Kojola menar att segregationen försvårar förståelse över gränserna inom stan.

– Folk som har sämre strukturella förutsättningar bor härute i Västerort, medan barnen till direktörerna bor någon annanstans och går i en annan skola. För dem är det lätt att säga: ”alla har lika möjligheter”. Och kanske slänga ur sig något nedlåtande på facebook.

– Det som krävs är att man möts och lyssnar på varandra. Det blir en annan sak om man faktiskt träffas och går i skolan tillsammans, säger Edvin.

Petter Beckman

petter.beckman@mitti.se

070-4547862