Valhallabadet
Rivningsvågen i Göteborg under 60- och 70-talen är det få som applåderar i dag. ”Vi får inte göra om samma misstag” är ett återkommande mantra.
Samtidigt försvinner ständigt både äldre och yngre kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Exakt hur många fastigheter som är i farozonen eller jämnade med marken är svårt att uppskatta utan officiell statiskt. Det vill ACAN Sverige (Architects Climate Action Network) ändra på – med Rivningskartan.
– Det är en interaktiv kartläggning av berättelser och minnen kring rivna, hotade eller räddade byggnader. Kartan är under uppbyggnad och är öppen för alla att lägga in objekt, säger arkitekt Emma Svanberg, ACAN.
Rivningskartan. Alla som vill kan hjälpa till att uppdatera med hotade, rivna eller räddade byggnader. Rött = rivna, orange = hotad och grön = räddad.
Rivningskartan
"Bli en hjälte"
Förhoppningen är att rivning ska sluta betraktas som det första och bästa alternativet. Målet är att skifta ljuset mot fördelarna med att bevara – inte minst för klimatet.
För det finns stora möjligheter i att vårda eller utveckla det redan byggda och anpassa det för framtida behov genom ombyggnation och omvandling. Och samtidigt värna om resurserna, menar Emma Svanberg.
– Byggbranschen står för 40 procent av Sveriges avfall och 22 procent av koldioxidutsläppen. Framställning av nya material har stora konsekvenser på biologisk mångfald och som ingrepp i landskapet. Politiken och byggbranschen måste förstå potentialen i att ta vara på det som finns. Men den byggda miljön är mer än sina material, den har stor betydelse för identitet, känsla av sammanhang och stolthet. Genom att välja att bevara har beslutsfattare chans att bli hjältar.
FASAD kämpar mot samma mål där hållbarhetsaspekten blir allt viktigare. Föreningen föddes ur kampen om Gårda har sedan dess fört ett högljutt engagemang för att bevara Göteborgs byggnader.
Förutom de gamla landshövdingekvarteren står Gårdaskolan och den i nuläget stoppade rivningen av Smedjegatan 5 på listan av räddade objekt. Hotade hus är desto fler, vilket snart går att utläsa på Rivningskartan.
– Problemet är att man skrapar rent en yta i stället för att tänka kreativt och utveckla befintlig bebyggelse. Titta på SKF i Gamlestan, där ska flera gamla huskroppar rivas för stadsutvecklingen, säger Filip Laurits, ordförande i FASAD.
"Badet kan räddas"
LÄS MER: Klart: Scandinaviums ersättare byggs på Valhallabadet
Valhallabadet från 1956 är ett annat praktexempel på vad politikerna anser vara en utdömd anläggning. Men det är tolkningsfråga, menar aktivisterna.
– Valhalla är kanske uttjänt som tävlingsarena. Men det är inte uttjänt som badhus eller simhall.
Än är inte loppet kört. Monica Bengtson från FASAD påminner om att så länge det inte finns ett beviljat rivningslov – finns det hopp.
– Politikerna har fortfarande möjlighet att ändra planerna. Det är bra om alla göteborgare känner till att det fortfarande finns en chans att rädda badet.
Är alla byggnader lika mycket värda?
– Vi har länge kämpat aktivistiskt mot rivningar av kulturhistoriskt arkitektoniskt värdefulla byggnader. Nu för vi en bredare kamp mot rivningar generellt av hållbarhetsskäl. Men då kan kulturhistoriska värden vara ett sätt att sålla ut vilka vi ska kämpa lite mer för, säger Filip Laurits.
Emma Svanberg håller med men flaggar samtidigt för byggnader i farozonen; fastigheter från efterkrigstiden som flerbostadshus från 60- och 70-talet eller kontorshus från 80- och 90-talet.
– Det är ofta byggnader som vi kanske har svårast att tycka om i dag. I stället för att underhålla väljer man att riva och bygga nytt. Men där måste vi hejda oss och tänka ett varv till.
Kvartetten tar en sväng runt stans enda arkitektur som kan stoltsera med en OS-medalj.
– Titta, de där fönsterna är faktiskt nyrenoverade. Vi har oroat oss för att Valhallabadet ska förfalla nu när det är rivningshotat men det här talar ett annat språk!
LÄS MER: Ska rivas: Nu renoveras Valhallabadet
Nyrenoverade. Trots att Valhallabadet är rivningshotat har Higab valt att delvis underhålla byggnaden.
Dino Soldin